Lite drygt två år har gått sedan tolv lantbrukare gick ihop för att försöka få bukt med ett återkommande problem på sina åkermarker. 

 – Vi har och har haft översvämningar, ganska kraftfulla emellanåt i det här området, konstaterar Carl Fredrik Nilsson som är en av bönderna. 

 Satsningen innebar att de tolv köpte kraftstationen i Borggårds Bruk för att få kontroll över vattennivåerna i sjön Tron. Samtidigt bildade de även en ny ekonomisk förening där de blev medlemmar och förvärvade aktiebolaget Borggårds Kraft. 

Artikelbild

| Inifrån kraftstationen i Borggårds Bruk.

1895 gjorde ett antal lokala lantbrukare samma investering, då Tjällmo och Kristbergs Årensnings och Sjösänkningsbolag köpte fallet i Borggård med samma målsättning. Sedan dess har många vattendrag genomgått förändringar för att förbättra dräneringensförmågan. 

Efter övertagandet har de tolv lantbrukarna finjusterat inställningarna av turbinen i Borggård. 

Carl Fredrik Nilsson menar att det var lite dialog mellan ägarna av de olika kraftstationerna.

– Vi lantbrukare blev lidande av översvämningarna som är ett resultat av för höga vattennivåer. Men nu när vi äger kraftstationen i Borggård, och en av våra medlemmar den i Hättorp, kan vi skapa ett samspel mellan kraftstationerna, säger Carl Fredrik Nilsson. 

Artikelbild

| Kraftsstationen i Borggårds Bruk har en central roll för att minska översvämningarna som drabbar lantbrukarna i området.

Landskapet försvårar vattenavledningen, bland annat marknivåskillnaden. Problemet i åsystemet är att fallhöjden från Hättorp till Borggård kraftstation endast är 20 centimeter. 

– Det tar en vecka för vattnet att ta sig den sträckan. Därför är det vid stora nederbördsmängder väldigt viktigt att vara steget före och sänka sjön Tron. Då ges plats för nederbörden så att åsystemet inte svämmar över, förklarar lantbrukaren Per Jan Carlsson. 

Bönderna och styrelsemedlemmarna menar att de ännu inte fått se prov på hur kraftstationen bäst drivs vid högt vattenstånd eftersom det varit två år med lite nederbörd och lite smältvatten. Men de lär sig mer och mer. 

– Vi är inte beroende av någon extern resurs utan sköter det här själva vilket var hela poängen. Vi får se om vi gör rätt eller fel, säger Carl Fredrik Nilsson.  

Av vattenkraften i turbinen och vattenkraftverket tillverkas el. Överflödet av elen säljs sedan på elmarknaden, hittills har föreningen gått plus minus noll ungefär, konstaterar lantbrukaren Jens Christensen. 

– Vi beräknar att kraftstationen under rådande omständigheter kommer producera kilowattimmar som räcker för att försörja ungefär 600 medelförbrukande villor i ett år.

Generatorn och turbinen som drivs av vattnet från åsystemen och de egenägda invallningssystemen i Tjällmo är från 1930-talet. Maskineriet underhålls och får årlig service i övrigt ser de inte några andra satsningar i framtiden. 

– Vi vill göra det mer lättskött och automatiserat annars är vi bara glada att det fungerar, säger Per Jan Carlsson 

– En turbin från 1930 behöver inte vara sämre än en modern, principen är den samma men underhållet måste vara bra, förklarar Robert  Ivarsson.