"Färskt vatten är värdefullt och finns inte tillgängligt på många platser på jorden. Folk i närområdet är oroade för risken att ha en gruva på den här platsen, där gruvan ligger på en högre nivå än vattnet i Vättern", säger Julie Klinger.
Just nu åker professor Julie Klinger från Delaware university runt i Sverige som ett led i sin forskning kring sällsynta jordartsmetaller. Hon kommer bland annat träffa politiker, tjänstepersoner, forskare och hålla seminarium i Sveriges riksdag.
– Jag är här för att försöka svara på de frågor som jag kan svara på. Debatten kring sällsynta jordartsmetaller är relativt ny i Sverige och jag hoppas att jag som internationell geograf kan bidra med mitt perspektiv på en utmanande fråga.
Julie Klinger har jobbat i Kina och Brasilien och följt gruvnäringens konsekvenser på nära håll.
Under fredagen besökte hon området vid Norra kärr där en gruva för att utvinna sällsynta jordartsmetaller planeras.
Hon menar att Norra kärr är en komplex fråga.
– Vi brukar kalla det för ett ”wicked problem”, ett problem där det inte verkar finnas några bra svar. Att försöka fundera på hur man ska tänka kring frågan är den första utmaningen och här kan jag förhoppningsvis hjälpa till.
Det är Urbergsgruppen Grenna-Norra kärr som bjudit in Klinger till Sverige. De är en av flera grupper som jobbar för att det inte ska bli en gruva vid Norra kärr.
– Färskt vatten är värdefullt och finns inte tillgängligt på många platser på jorden, menar Klinger. Folk i närområdet är oroade för risken att ha en gruva på den här platsen, där gruvan ligger på en högre nivå än vattnet i Vättern. Och tyvärr vet vi från flera platser runt om i världen att det inte handlar om om det ska ske en olycka, utan när.
Vid Norra kärr, på gränsen mellan Östergötland och Jönköpings län, finns en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller.
– Från myndighetshåll är det lätt att säga att här finns mineraltillgångar och att det är ett glesbefolkat område. De som är emot betraktas enbart som jobbiga, men det är en förenkling anser jag. Folk är inte emot en gruva för att de inte gillar den, de är emot en gruva för att de försvarar vattnet.
Sällsynta jordartsmetaller används i till exempel elbilar och magneter i vindkraftverkens motorer. Ett av skälen till att utvinna dessa metaller är omställningen till ett fossilfritt samhälle.
– Men om vi startar gruvan med hänvisning till klimatomställningen då måste vi titta på hela perspektivet. Alla måste bjuda till för ett bättre klimat, men kanske är det just försvaret av vattnet som är bidraget på den här platsen.
Professor Klinger menar att när man fastnar vid frågan om var man ska starta en gruva så står det i vägen för andra möjligheter.
– Jag tycker nyckelfrågan är att titta på vilka andra resurser det finns för att få fram sällsynta jordartsmetaller utan att börja gräva ett hål i marken. Det finns åtgärder som är mer omedelbara, som att återvinna eller öka skyldigheten för tillverkare att laga produkter och på så sätt minska behovet generellt. Endast en procent av alla sällsynta jordartsmetaller återvinns idag så det finns en 99-procentig tillväxtmöjlighet.
– Om vi la lika mycket energi på att återvinna som vi lägger på att starta nya gruvor skulle bilden se annorlunda ut.
"Debatten kring sällsynta jordartsmetaller är relativt ny i Sverige och jag hoppas att jag som internationell geograf kan bidra med mitt perspektiv på en utmanande fråga", säger professor Julie Klinger om sitt Sverigebesök.
Blir det inte dyrt att samla in massor med material för återvinna en pytteliten metallbit?
– Ja, det är dyrt, det är energiintensivt och det krävs ett stort nätverk för insamlandet som inte finns idag. Det handlar ju inte bara om mobiler utan även om flygmotorer och gamla tåg, och hur samlar man in allt det? Det är en utmaning. Men vi ska komma ihåg att även en gruva är dyr och energiintensiv och man gräver upp tonvis med jord för att få fram en pytteliten bit jordartsmetall.
– Jag är optimistisk. Vi har bevisat att vi kan samla in plast eller kompostera vår mat. Jag tror att vi kan samla in elektronik och bilar på samma sätt.
Hur stor del av vårt behov skulle kunna komma från återvinning?
– Det beror på om vi bara pratar om dagens behov. En finsk forskare har kommit fram till att vi behöver 700 gånger mer sällsynta jordartsmetaller än vad vi producerar idag om vi ska ersätta fossilt bränsle med förnybar energi till 2050. Det tvingar oss att titta på alternativ, till exempel minska produktion eller minska efterfrågan på vissa varor.
Här vid Norra kärr planerar företaget Leading edge materials att anlägga en gruva.
Men Julie Klinger är inte motståndare till gruvor.
– För att lyckas möta behovet behöver vi nya gruvor. Det är oundvikligt. Men om vi öppnar en ny gruva med hänvisning till klimatomställningen måste vi försäkra oss om att själva gruvan inte hindrar människors möjlighet att kämpa mot klimatförändringar.
– Vi måste se hela bilden och vi måste bestämma demokratiskt var och hur vi hämtar de mineraler som vi behöver.