I ett youtubeklipp från en intervju i januari 2013 berättar kanadensiska Tasman Metals dåvarande vd Mark Saxon om fynden av sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr. "Metaller från Tasman Metals kommer finnas i varje Volkswagen, varje BMW och varje Audi."
Utsikten vid Klevens loge över Vättern är oemotståndligt vacker i solljuset. Träden har antagit en ljusgrön majdräkt som speglar sig i vattnet.
För djur- och växtlivet, och för de som bor vid Vättern, har sedan ett tiotal år tillbaka ett mörkt moln tornat upp sig över sjön – hotet stavas sällsynta jordartsmetaller.
I ett youtube-klipp från en intervju i januari 2013 berättar kanadensiska Tasman Metals dåvarande vd Mark Saxon om fynden av sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr. Med stadig blick in i kameran berättar han självsäkert om företagets planer för området mellan Gränna och Ödeshög.
– De har snabba beslutsvägar i Sverige, så det är lätt att fatta beslut och snabbt nå framsteg. Att få ett borrtillstånd tar aldrig längre tid än sex veckor.
Mark Saxon hade vid den tidpunkten all anledning att vara positiv. Redan 2009 hade företaget fått undersökningstillstånd av den statliga myndigheten Bergsstaten och 2012 ansökte de om rätten att bryta malm i Norra Kärr.
Trots omfattande protester från både nationella och lokala organisationer gav Bergsstaten Tasman Metals så kallad bearbetningskoncession, det vill säga ensamrätt för brytning av sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr i maj 2013. Ett beslut som backades upp av ett regeringsbeslut.
– Norra Kärr är den fjärde största fyndplatsen av sitt slag och en resurs som kommer att räcka i minst 25 år. Den kommer förse tysk industri med metaller under en lång tid framöver. Metaller från Tasman Metals kommer finnas i varje Volkswagen, varje BMW och varje Audi, säger Mark Saxon i youtube-klippet.
Det är maj 2022 och det är snart tio år sedan Mark Saxons uttalande. Någon gruvverksamhet har inte påbörjats vid Norra Kärr. Ett antal riksdagsledamöter från Östergötland och Jönköpings län befinner sig på Klevens loge norr om Gränna. På plats finns representanter från Jönköpings kommun och Ödeshögs kommun. De är inbjudna av LRF, Lantbrukarnas riksförbund, som vill berätta om sin syn på gruvan.
På LRF:s hemsida presenterar de en modell av gruvan i Norra Kärr.
LRF:s förbundsordförande Palle Borgström menar att de inte är emot nya gruvor, men att gruvans placering gör att många intressen ställs mot varandra.
– Lagstiftningen på det här området är ganska smal. Vi ser att vi behöver lösa flera olika utmaningar i samhället och samtidigt väga in olika intressen. Vi behöver säkerställa vår livsmedelsproduktion, för vi är sårbara om vi importerar hälften av det vi äter i Sverige. Vi behöver även ställa om till fossilfria bränslen och elektrifiera, och då behövs jordartsmetallerna. Men vi kan inte stirra oss blinda på behovet av jordartsmetaller. Vi måste väga det mot andra viktiga intressen i samhället.
En av riksdagledamöterna som finns på plats den här dagen på Klevens loge är kristdemokraten Magnus Oscarsson från Ödeshög. "I början funderade jag om det ens var möjligt med en gruva. Men nu känner jag att det är fara å färde, det kan bli verklighet."
En av riksdagledamöterna som finns på plats den här dagen är kristdemokraten Magnus Oscarsson från Ödeshög.
– Jag har varit involverad i gruvfrågan sedan jag var ordförande i kommunstyrelsen. Det har varit en lång resa. I början funderade jag om det ens var möjligt med en gruva. Men nu känner jag att det är fara å färde, det kan bli verklighet. Vi behöver vara aktsamma om den här delen av landet, framförallt med tanke på vattnet i Vättern.
Större delen av Norra Kärr ligger i Jönköpings kommun, men en mindre del i norr ligger i Ödeshögs kommun. För att hitta hit från E4:an behöver man svänga av vid Vida Vättern och på smala branta vägar går färden mot Norra Kärr. Jordbruksmark och gårdar passeras. Här finns området där den potentiella gruvan ska ligga.
"Vi behöver ställa om till fossilfria bränslen och elektrifiera, och då behövs jordartsmetallerna. Men vi kan inte stirra oss blinda på behovet av jordartsmetaller. Vi måste väga det mot andra viktiga intressen i samhället", säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.
Gruvan kan bli upp mot 870 meter lång och 370 meter bred, med ett djup på 150 meter. Hela gruvområdet omfattar tio kvadratkilometer.
För att få ut metaller ur den krossade malmen används svavelsyra. Processen kallas lakning, och vid utvinningen bildas lakvatten som behöver tas om hand. I Norra kärr skulle det kunna handla om deponering i flera dammar och sandmagasin inom ett invallat område.
I Naturskyddsföreningens utbildningsmaterial "Bortom fossilsamhället" förflyttas vi fram till 2053. I en historisk tillbakablick målar de upp en dystopisk framtidsbild av vad som kan hända med gruvan:
Norra Kärr var under en period Sveriges största dagbrott. Men gruvan blev kortvarig. Gruvan stängdes för sju år sedan efter att det kraftiga regnovädret (ett så kallat 50-årsregn) 2044 ledde till en allvarlig läcka och dammen brast.
Magnus Oscarsson är inne på samma linje som Naturskyddsföreningen.
– De senaste 15 åren har vi varit med om 100-årsregn både i Ödeshög och Tranås. Som jag ser det har vi inte en chans att skydda Vättern om det sker en vattenläcka från gruvan vid dessa regn.
Christian Ekberg är professor i industriell materialåtervinning och kärnkemi på Chalmers. Han menar att Vätterns storlek påverkar utspädningen av processvattnet från gruvan. "Skulle jag ta hela fyndigheten i Norra Kärr, mala ned den och hälla ut den i Vättern, så skulle man lätt kunna mäta de ökade halterna. Men det skulle troligen inte ha några hälsoeffekter."
En av föreläsarna som LRF bjudit in till Klevens loge den här dagen är kärnkemisten och professorn Christian Ekberg från Chalmers tekniska högskola. Han håller inte med Magnus Oscarsson om gruvans påverkan på Vättern.
– Skulle jag ta hela fyndigheten i Norra kärr, mala ned den och hälla ut den i Vättern, så skulle man lätt kunna mäta de ökade halterna. Men det skulle troligen inte ha några hälsoeffekter.
Kommunalrådet Annicki Oscarsson (KD) menar att Norra Kärr är en mycket stor fråga för Ödeshög.
Bland de kommuner som berörs av vattenfrågan finns Ödeshögs kommun. Annicki Oscarsson är kristdemokrat och kommunstyrelsens ordförande.
– Norra Kärr är en mycket stor fråga för Ödeshög, förklarar hon. Självklart handlar det om alla mark- och husägare som skulle drabbas och de fina och unika natur- och kulturvärden som skulle förstöras. Men dricksvattenfrågan är ändå det som står högst på agendan, det intresset måste stå över andra intressen. Vättern försörjer många idag och det kommer bli fler. För oss är det speciellt viktigt i Ödeshög som har vårt råvattenintag i närheten av Orrnäsåns utlopp där det kommer bli högre koncentrationer av lakvatten.
Och i Ödeshög är alla partier emot planerna på en gruva i Norra Kärr.
– Vi är helt överens i den här frågan, säger Annicki Oscarsson.
Drygt en och en halv mil från Norra Kärr mot Tranås ligger Adelövs lantbruk. Här driver Mikael Wik en gård med köttdjur och kycklinguppfödning. Han orolig över gruvplanerna. Tio meter bakom hans gård rinner Adelövån.
– Vattnet kommer från Norra Kärr, säger han och pekar västerut med hela armen. På mina ägor har jag flera vattendrag och mindre sjöar med avrinning från gruvområdet. Vattnet används för bevattning och till djuren. Det är oroväckande. Händer något är det finito.
Mikael Wik bedriver ett lantbruk intill Adelövån. "Vattnet kommer från Norra Kärr. På mina ägor har jag flera vattendrag och mindre sjöar med avrinning från gruvområdet. Vattnet används för bevattning och till djuren. Det är oroväckande. Händer något är det finito."
Ån bakom huset är en del av Svartåns avrinningsystem, som har sitt utlopp i Sommen.
– Skulle du lägga en kajak i ån kan du teoretiskt paddla till Östersjön. Det är Tranås, Aneby, Boxholm och Mjölby som berörs. Men ju längre bort man kommer desto mindre påverkan såklart.
Professor Christian Ekberg håller med om att utsläpp i mindre vattendrag påverkar i större utsträckning.
– Då får man ta sig en närmare titt på vad man tillåter det här företaget att få släppa ut.
Den snabba utvecklingen mot smarta mobiler, surfplattor, datorer och många andra teknikprylar i vår vardag skulle inte ha varit möjlig om det inte vore för tillgången på de sällsynta jordartsmetallerna. De finns i nästan all modern teknik, bland annat i motorer till elbilar och vindkraftverk.
– Metallerna utvinns någon annanstans medan vi sitter och gottar oss över att vi har en grön omställning. Platser där det inte är lika grönt och fint. Jag har sett dessa platser i Kina och det ser inte så trevligt ut, säger Christian Ekberg.
Enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU, är Kina den i särklass största producenten av jordartsmetaller med 86 procent av världsproduktionen, följt av Australien (6 procent) och USA (2 procent). Inom EU möts efterfrågan med import från Kina till cirka 99 procent.
2016 bytte Tasman Metals namn till Leading Edge Materials och 2020 gjordes en omstrukturering av det kanadensiska bolaget. Styrelsen byttes ut och svensken Filip Kozlowski blev ny vd.
– För att effektivt utveckla projekten i Sverige behövde vi en lokal närvaro och att ledningsgruppen var placerad här, berättar Filip Kozlowski. Projektet vid Norra kärr bedrivs av det svenskägda dotterbolaget Greenna Mineral AB. Det är inget konstigt med det. Utländska bolag som har verksamhet i Sverige bedrivs ofta som ett svenskt dotterbolag – precis som svenska bolag som bedriver verksamhet utomlands gör det genom lokala dotterbolag.
– Leading Edge Materials är börsnoterade i Kanada och Sverige. De senaste åren har vi sett ett ökat intresse från svenska investerare. Under det första kvartalet i år övergick vi till att vara majoritetsägda av svenska aktieägare och en tredjedel av bolagets aktier ägs av svensk styrelse och ledning.
I februari 2016 upphäver Högsta förvaltningsdomstolen Bergsstatens beslut. Tillsammans med sakägare har Naturskyddsföreningen ansökt om rättsprövning av regeringens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen. Tasman Metals ges möjlighet att komplettera miljökonsekvensbeskrivningen med de brister som fastslagits i domstolen. Bland annat krävs det ett Natura 2000-tillstånd för verksamheten.
– Norra Kärr-domen 2016 har ofta presenterats som att det fanns för stora miljörisker med projektet, säger Filip Kozlowski. Men det handlade egentligen inte om projektets risker specifikt, utan om omfattningen av ansökningsmaterialet. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde en ny bedömning än tidigare praxis vad som enligt svensk lagstiftning borde ha varit med. De menade att Natura 2000-tillstånd är något som borde ansökas redan inför bearbetningskoncession.
Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda. Natura 2000-tillstånd krävs för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område.
I maj 2021 har Leading Edge Materials inte lämnat in någon Natura 2000-ansökan och koncessionsansökan för verksamheten avslås av Bergsstaten. Bolaget har överklagat beslutet till regeringen där ärendet nu ligger.
Näringslivsminister Karl-Petter Thorwaldsson.
6 maj 2022 tillsätter regeringen en utredning för att ändra lagstiftningen och förenkla ansökningsförfarandet för företag som vill starta gruvor. Så här skriver regeringen på sin hemsida:
En fråga som skapat osäkerhet i tillståndsprocesserna är när i prövningen som frågan om Natura 2000-tillstånd ska ske. Praxis har genom domstolsbeslut utvecklats till att ske i samband med beslut om bearbetningskoncession. Det finns då en risk att det hämmar utvecklingen eftersom stora resurser måste läggas i ett tidigt skede.
─ Den gröna och digitala omställningen kommer att skapa fler jobb i hela Sverige och kräva mer metaller och mineral. I denna omställning kommer vi aldrig att tumma på miljölagstiftningen. Regeringens ambition med utredningen är att minska osäkerheten för företagen samtidigt som miljöambitionen bibehålls, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.
Utredningen ska vara klar 28 februari 2023.
Sedan 2021 ser Leading Edge Materials planer för Norra Kärr annorlunda ut. Deras nya planer kan innebära att gruvmotståndarnas oro för området är baserat på gamla uppgifter.
Gruvbolaget ska nu bryta, krossa och mala stenen på plats. Genom magnetseparatorer ska materialet sorteras. Någon lakningsprocess med syror och resulterande deponering av kemiskt avfall kommer inte ske vid Norra Kärr.
– I den gamla utformningen fanns stora gruvdammar med våt anrikningssand. I vårt nya förslag utvinns inte jordartsmetallerna på plats och därmed behöver man inte oroa sig för den risken, menar Filip Kozlowski.
En modell över hur den nya utformningen av gruvan i Norr Kärr skulle kunna se ut.
Mineralkoncentratet från brytningen i Norra Kärr kommer istället fraktas iväg för ytterligare bearbetning. I dagsläget är det inte bestämt var, men Kozlowski berättar att Luleå tidigare nämnts som en tänkbar plats, men att andra platser i Sverige och Europa kommer utvärderas närmare.
– Helst vill vi att så många delar av värdekedjan som möjligt kan etableras i Sverige om förutsättningar finns.
Att sista ordet inte är sagt i debatten om gruvhantering i Norra Kärr blir tydligt när riksdagsledamoten Magnus Oscarsson kommenterar gruvbolagets nya planer.
– Jag känner till planerna, men det ändrar inte min ståndpunkt. Det finns många oklarheter fortfarande, bland annat kring placering och transporter. Jag är i grunden motståndare till en gruva vid Norra Kärr. Det kommer bli ett enormt ingrepp oavsett.
Magnus Oscarsson är positiv när han tittar ut över ett soldränkt Vättern från utsikten vid Klevens loge.
– Jag tror att det slutar med att det inte blir en gruva. Jag hoppas verkligen det.