Göran Nyqvist till höger ger kurser i dykning men onsdagarna är vigda åt egen dykning och varje onsdag träffar han kompisarna i "Linköpingsdykarna", ett öppet och socialt nätverk som bland annat finns på Facebook.
I Stora Lund finns flera möjligheter att komma nära Vättern, inte minst under vattenytan. Naturreservatet beskrivs som Östergötlands "västkust" och lockar dykare från hela Sverige. Göran Nyqvist från Nykil utanför Linköping är en av dem som återkommer till platsen med sina simfötter och dyktuber. Han håller även kurser i dykning men onsdagarna är vigda åt egen dykning. Då träffar han andra som samlas kring sitt gemensamma intresse.
– Det är alltifrån nybörjare till yrkesdykare som kommer hit. Stora Lund är en bra plats att dyka på, det är lättillgängligt, bra vatten och trevligt under ytan, säger Göran Nyqvist.
Sebastian Hellgren kontrollerar sin utrustning som består av så kallad rebreather, en teknik som återanvänder luften och ger luft till cirka tre timmars dykning.
Den här onsdagen är det perfekt väder för de tiotal personer som samlats på den lilla parkeringen. Solen strålar och det blåser ljumma vindar.
– Vi måste ju klä oss för det svala vattnet så det kan bli riktigt svettigt innan man kommer i, säger Göran Nyqvist.
Alla kontrollerar sin utrustning noga innan de kliver i vattnet som nått en yttemperatur på cirka sex grader. Under ytan finns inte bara fiskar och kräftor att titta på. Tyvärr finns en del skräp också och de ser allt från bildäck, batterier, grillar, aluminiumburkar och annat skräp. Gamla kräftburar och borttappad fiskeutrustning ser de varje dyk.
– Vi försöker plocka upp skräp när vi ser det så en del städning har vi bidragit med, säger Göran.
En grundkurs i dykning tar drygt två veckor fördelat på varannan dag och en helg med utedyk, enligt Göran Nyqvist som driver ”Nyqvist Dyk och Äventyr” och håller kurser åt Linköpings Dykcenter.
Sven Becker är utbildad för djupdykning och var en av de två som upptäckte bombplanet som störtade i Vättern 1937.
En av dem som dykt länge är Sven Becker. Han har gjort ett extra spännande fynd i Vättern. År 2013 upptäckte han och en dykarkompis vraket av det bombflygplan som störtade i Vättern 1937.
– Det ligger en dryg kilometer bort, säger han och pekar söderut. Det var en större grupp som visste ungefär var det låg men det hade gäckat i många år. Sedan råkade vi dyka rätt på ett dyk. Det låg upp och ned med landstället pekande uppåt så det gick inte att missa att det var ett flygplan. Och det kunde inte vara något annat än det planet.
Ett liknande plan, av modell Fokker, men med skidor, finns att se på Flygvapenmuseet.
Sven Becker dyker i Vättern vid Stora Lund utanför Ödeshög.
Peter Svensson som till vardags är yrkesdykare, teknisk dykare och undervattensfotograf, är utbildad för att dyka hundratals meter under ytan vilket kräver särskild utrustning med så kallade rebreathers.
Vättern erbjuder ett dykdjup på 50–55 meter vid Stora Lund. Vid flygplansvraket kan man dyka 60–65 meter. När man ska ned så djupt gäller det att ha både rätt utbildning och utrustning. Det berättar Peter Svensson som till vardags är yrkesdykare och teknisk dykare samt undervattensfotograf. Han har fått dokumentera vrak där det annars vilar dykförbud, bland annat den kända hjulångaren Erik Nordewall som vilar på Vätterns botten.
– Vättern har flera fördelar. Det är sällan dålig sikt och så är det sött vatten som inte sliter på utrustningen.
Dålig sikt kan uppfattas olika beroende på var man är van att dyka, tillägger Göran:
– Vi har en siktlina på botten där man kan uppskatta sikten genom tremetersmarkeringar på botten. Sikten är ofta mellan sex och tio meter.
Vätterns fördel är att den både är djup och ger bra sikt, mycket tack vare det kalla vattnet, enligt Peter Svensson.
Dykaren Stefan Barth dyker vid hjulångaren Erik Nordewall, ett känt vrak som det vilar ett dykförbud på men Peter Svensson har fått tillstånd i olika projekt att dokumentera, vilket är en extra utmaning då det ligger på 46 meters djup.
På Vätternsbotten finns "sjöodjuret" som vid en närmare titt är en gren som fått en fantasifull form.
Har man väl fått upp dykintresset är det bra att hålla igång det under året, inte minst för att känna sig trygg.
– Dyker man regelbundet så känner man sin utrustning. Dyker man två gånger per år blir det som att börja om på nytt varje gång och utrustningen kan vara trasig nästa gång man hoppar i utan att man vet om det, säger Peter.
Naturreservatet Stora Lund är bra dykplats för nybörjare med en liten strand att gå ned i och Vättern har ett successivt ökande djup
Det här gänget dyker året runt, i ur och skur. På vintern är det kolsvart både på land och i vattnet och då gäller det att ha bra lampor. Men sommartid är förstås bästa tiden.
– Nu kan vi dyka ned till 40 meter här i dag och ändå ha ytljus ned. Lamporna har vi mest till kommunikation och för att se varandra, säger Göran.
Linköpingsdykarna består av ett gäng glada dykarentusiaster som träffas varje onsdag vid Stora Lund.
Rickard Råhlin sitter vid dukat bord på Vätterns botten och Peter Svensson som även är undervattensfotograf tog bilden (i själva verket är det ett campingbord som någon dykare ställt dit).
Naturreservatet Stora Lund är bra dykplats för nybörjare med en liten strand att gå ned i och viken bjuder på ett successivt ökande djup och man kan hålla sig nära land om man känner sig osäker.