Eleven Louisa Widingh framträdde i Corren för ett drygt år sedan och berättade om den mobbning som hon utsatts för på Lysingskolan. Skolans hantering av fallet anmäldes till Skolverket av en familjevårdsinspektör senare på våren.
Skolverket svarade med att kritisera kommunen på flera punkter. Enligt Skolverket brast dåvarande rektorn i ansvar eftersom skolan inte till fullo följt sin egen plan mot kränkande handlingar.
Verket ifrågasatte också om skollagen och läroplanen hade följts, eftersom det där ställs stora krav på skolan att agera vid misstankar om mobbning.
Skolan erbjöd Louisa Widingh hjälp i form av samtal och konfrontation med de inblandade eleverna och även samtal med skolkuratorn.
Kommunen kunde dock ha gjort mer, ansåg Skolverket. Flickans situation borde ha behandlats vid elevvårdskonferenser och lett till åtgärdsprogram.
Vidare ansåg Skolverket att bristande dokumentation kan ha bidragit till kommunens passivitet när det gällde att motverka den kränkande behandlingen.
Barn- och utbildningsnämnden har tillsammans med Lysingskolan vidtagit ett flertal åtgärder för att förebygga och stävja mobbning.
Allt enligt vad tillförordnade barn- och utbildningschefen Lars Engström har redovisat i en skrivelse till Skolverket nu i vår.
Skolan har upprättat ett antimobbningsteam bestående av sex vuxna. Teamet träffar regelbundet kamratstödjarna, av vilka det finns två i varje klass. Antimobbningsteamet träffar också regelbundet ett elevvårds-team.
-- Så har det varit även tidigare, men nu följer vi upp det hela bättre. Vid första anmälan tar två från mobbningsteamet tag i det hela och tar kontakt med berörda och ser till ett protokoll skrivs. Sedan följer en åtgärds-trappa med slutmål att stoppa mobbningen, säger Henric Cederlund som sitter med i teamet.
Sedan januari 2002 är Cederlund resursperson på skolan och har bland annat har till uppgift att finnas till hands i korridorerna och agera som skolvärd.
Vid varje terminsstart samlar rektorerna eleverna och går igenom vad som gäller på skolan om bland annat kränkande särbehandling. Vid arbetsplatsträffarna tre gånger per termin informeras skolans anställda om vilket uppdrag de alla har enligt läroplanen.
Den bristfälliga dokumentationen vad gäller åtgärdsprogram och protokoll från elevvårdskonferenser har rättats till. Varje termin lämnar lärarna en detaljerad klassrapport, där även de enskilda elevernas situation beskrivs. Ett handlingsprogram mot kränkande särbehandling finns med i den lokala arbetsplanen och ska ytterligare utvecklas och revideras under maj månad.
Skolverket finner att Ödeshögs kommun "vidtagit sådana åtgärder att de nationella kraven i aktuella avseenden uppfylls". Skolverket gjorde det ställningstagandet 19 april, bara två dagar efter det att verket fått skolchefens redovisning från Ödeshög.