Ja till vindkraftverk - men inte i Holaveden

Corren träffar några av medlemmarna, och de är noga med att betona just detta. Det är inte så många som vetat om att så många berörs, anser de. Sedan i vintras har föreningen agerat väckarklocka. Intresseanmälningar för vindkraft i Holaveden fortsätter välla in - senaste dagsnoteringen är omkring 50 stycken. Fler är på väg.

- Jag har svårt att tänka mig något vindkraftverk alls i Holaveden. Vindkraft passar bättre på en slättåker med blåst, traktorer och E 4, säger Hans Ström som själv valt att bo i skogen för att det är lugnt och skönt.

Holaveden är för tättbefolkad för vindkraft, menar de. Alla inom två kilometer från ett vindkraftverk blir berörda på något sätt. Därutöver tillkommer alla natur- och kulturvärden. I Järnstadsskogarna har jägare konstaterat tjäderspel, det blev ungar senast 2008.

En död mans hand läggs över skyddsområdet runt ett vindkraftverk. Där får inget byggas, det blir restriktioner för att vandra där och plocka bär, befarar medlemmarna. Detta i en kommun som vill uppmuntra inflyttning i form av fast boende och fritidsboende.

När vindkraftsentreprenörerna fått verken kommer de att sälja vidare bland annat till Vattenfall, tror gruppen.

- Det kan komma ett storföretag och sätta upp stängsel och vägbommar. Inte ens regeringen har tänkt igenom det här, säger Hans Ström.

- Första kravet för vindkraft är att det ska finansieras lokalt, vara samägt och komma kommuninnevånarna till del, tycker Håkan Strotz som driver Eremitaget, en enslig stugby ute i skogen.

- Eremitaget säljer tystnad. Det är en del av affärsidén - hela Eremitaget hamnar inom 35-decibelkurvan om vindkraftsparken i Granliden blir av.

Bittan Johansson bor på ett litet torp med hästar mitt emellan två planerade vindkraftsparker. Om de blir av kan hon inte tänka sig att bo kvar, men frågan är om det går att sälja gården.

- Jag har inte hört någon här runt om som tycker vindkraftsparkerna är en bra idé, säger hon.

Energimyndigheten rekommenderar att inte driva igenom vindkraftsplaner mot folkviljan. Det får föreningen att hoppas på att opinionsarbetet kan ge resultat. Därför uppvaktar de partier och byalag, samlar information, sätter sig in i ansökningar och gör egna vindberäkningar.

Rättvis vind har skrivit på föreningen Svenskt landskapsskydds upprop mot vindkraftsutbyggnad. I den föreningen finns kända kärnkraftsförespråkare, vilket en miljöpartist som Håkan Strotz kan uppleva som problematiskt. Men liknande intressekonflikter om vindkraftens betydelse finns även inom Svenska naturskyddsföreningen och LRF, anser han - som sagt är han fortfarande för vindkraft på rätt plats under rätt förutsättningar.

Hans Ström uppmanar vindkraftshugade markägare att tänka om:

- Ni som är välbeställda från början. Har ni tänkt på hur det påverkar er skogsmark, och är det verkligen värt att hamna i konflikt med grannarna?

Jungfrulig mark blir industrilandskap. Så han ser han på saken.

- Jag har själv en liten skogsplätt. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att bygga ett vindkraftverk där.