Den rapport som Komrev skrivit presenterades för delar av barn- och utbildningsnämnden före jul. I granskningen har revisorerna synat både kvalitén i undervisningen, jämfört betyg och undersökt ekonomin. Intervjuer har gjorts med bland annat personal på skolorna och inom förvaltningen. Att Ödeshögs kostnad per elev i grundskolan är högre än genomsnittet är känt sedan tidigare, och det konstateras i rapporten att det bland annat beror på en något högre lärartäthet och små klasser på vissa skolor.
Men framför allt pekar revisorerna på att politikerna snabbt måste besluta om skolans framtida struktur, det vill säga om bygdeskolorna ska finnas kvar. I intervjuer med personal har flera uttryckt att den eviga diskussionen om bygde-skolornas vara eller icke vara tar kraft från verksamheten.
Flera har också påtalat att det inte går att garantera kvalitén om undervisningen i allt för små skolor. Just det vill revisorerna att politikerna tar hänsyn till i sitt beslut som också måste väga in det faktum att elevantalet sjunker kraftigt de kommande åren.
I genomgången av betygen noteras stora skillnader, framför allt mellan könen. Flickorna lyckas betydligt bättre än pojkarna. I en jämförelse av betygen från läsåret 2000--2001 låg flickorna långt över både riksgenomsnittet och genomsnittet i liknande småkommuner. Grabbarna låg avsevärt lägre än i båda jämförelserna. Passar skolan bättre för flickor än för pojkar? Den frågan ställer revisorerna till politikerna samtidigt som man efterlyser nya arbetsformer och arbetssätt på högstadiet för att minska skillnaderna.
Vidare noteras att resultaten från vårens nationella prov i årskurs fem är godtagbara, men att de kan förbättras. 91 respektive 90 procent klarade proven i svenska och matematik, något sämre gick det i engelska. Varia-tionerna mellan skolorna är stor - på någon skola har bara 60 procent nått målen.
I summeringen noteras vidare att grundskolan i Ödeshög behöver anställa fler specialpedagoger och en skolpsykolog.
Revisorerna ger bakläxa för den barn- och utbildningsplan som finns för kommunen, den anses sakna koppling till budget, arbetsplaner och kvalitetsredovisning.
Granskningen kostar också på sig att ge beröm för de initiativ som tagits för att utveckla kontakterna mellan skola och näringsliv. De kan få avgörande betydelse för skolans och kommunens utveckling, enligt rapporten.