Ökar livets mening med antalet barn, eller blir den som avstår lyckligare? Den saken har debatterats på kultursidor på senaste tiden, bland annat av Linköpingsprofessorn Joel Halldorf.
Men den frågan behöver inte ställas till Natalie. Barn är det bästa som finns, tycker hon.
– Att se lyckan i deras ögon. De har inga bekymmer. De hänger med på allt. De har så mycket glädje av varandra. Själv är jag ensambarn, fast jag har många kusiner, säger Natalie.
Natalie Kristensson var bara 17 när hon blev gravid. Tyke är snart fem år. Sedan dess har hon även fått Stella, tre, och åttamånadersbebisen och charmtrollet Anja.
Det finns idag en trend att vänta med att skaffa barn eller att medvetet avstå. Men Natalie representerar kanske en annan trend.
– Jag har sett tecken på sociala medier med yngre föräldrar. Det kanske är lite antingen eller, tror Natalie.
Hon går i sin mormors spår som var ännu yngre när hon fick barn.
– Men min mamma fick inte barn förrän hon var 41. Så det är kanske varannan generation, säger hon och skrattar.
Men visst var det ett avgörande beslut hon tog att bli mamma vid 18. Gymnasiestudierna till frisör hoppade hon av och började jobba på industri i stället tills hon gick hem med föräldrapenning. Nu pluggar hon HR på distans, och tar studiemedel för att spara lite på föräldrapenningen. Eftersom hon studerar har hon rätt till förskola för Tyke och Stella.
Vad tyckte dina kompisar om ditt val?
– Vi kompisar i Linköping gled ifrån varandra en del. De skulle kanske ut och festa, och jag bara: nä, jag är hemma och kommer inte att hänga med. Jag trivs bra med att vara hemma. Jag är mycket med min mormor, och hon är barnens favorit också.
Så hon har prioriterat hemmalivet.
– Jag är väldigt familjekär. Jag var redan van vid barn med många kusiner som jag hjälpt till att ta hand om.
Har du mött fördomar?
– Ja, en del undrade nog varför jag "förstörde mitt liv", även om ingen sa så.
Natalie klär på Anja mjukisoverall och mössa och sätter henne i en sele. Det är soligt vårväder men det blåser kallt från Vättern. Sulkyn tar hon med för säkerhets skull. Det är dags att hämta på förskolan.
En vanlig dag, hur ser den ut?
– Vi går alltid upp tidigt med Johan och dricker kaffe innan han ska till jobbet. För att det är en lite trevlig grej. Det blir som en bra start på dagen.
Sedan är det dags för Anja att vila lite. Tyke och Stella har en annan pappa så de bor veckovis.
– Jag brukar inte ha dem så mycket på förskola, jag är ju ändå hemma.
Innan Anja föddes jobbade Natalie och det blev inte så mycket kvar av dagarna.
– Vi kanske åker iväg till min mormor och äter lunch. I kvarteret där finns en del lekkamrater. Sen är det hem och laga kvällsmat. Man hinner inte så mycket mer före läggdags.
Natalie drömmer om ett hus på landet, men tycker också att det är bekvämt att bo i en liten ort. Till förskolan Skeppet är det gångavstånd och skolan som snart blir aktuell för Tyke ligger bara tvärs över gatan.
Studierna får hon försöka ägna Anjas sovtider till.
– Det funkar faktiskt. Men det går i ett, jag vet vad jag gör mina dagar, säger hon.
Mitt emot Tykes och Stellas förskola ligger en park med lekplats. De båda äldre barnen far iväg som pilar åt olika håll. Vi får fullt sjå att få alla tre att samlas bland vitsipporna för ett foto.