Rak och ärlig vill han vara även om han förstår att taktiktänkande styr mycket i politiken.
-- Jag hade lite svårt för vissa politiker i valrörelsen som lovade alldeles för mycket i sin jakt på röster. Samtidigt verkar det nästan som om folk accepterar att det är på det viset, säger Jan-Olof Gustafsson.
Valrörelsen är avklarad, nattmanglingarna om förtoendeposterna nyss överstånden och snart väntar budgetbeslut som även denna gång kan vara svåra att ro i land. Inte särskilt lugnt med andra ord. Jan-Olof Gustafsson är inställd på en politikersyssla på heltid eller mer.
Han är uppväxt på gården Öna några kilometer söder om Boet. Han har jobbat som montör på Saabs flygdivision i Linköping, servicemontör på Alfa Laval i Norsholm och montör på Stiga i Tranås. Efter att ha varit hemifrån i många år var det dags att komma tillbaka för sju år sedan. Då ville pappa Olof Gustafsson att något av barnen skulle ta över.
-- Jag trivs med att bo så här fritt. Det passade bra att flytta hit då eftersom den äldsta dottern skulle börja skolan.
Gården Öna är på 40 hektar vars betesmark numera arrenderas ut. De 20 köttdjuren gav han snart upp eftersom han inte riktigt hade det intresset. Sysslorna med skogsbruk och underhåll av byggnaderna räcker för honom. Trädgården sköter sambon Elisatbeth Karlsson även om han och barnen kan hjälpa till med sådant som att räfsa löv ibland.
Hemflyttad till kommunen började han läsa på Kunskapslyftet i Ödeshög. Sedan följde studier i ekonomi på Linköpings universitet där han fick sin fil kand i våras.
Jan-Olof Gustafssons släkt har funnits i Boettrakten i fyra generationer. Först ut var Gustav Johansson som köpte det närbelägna Stengårdshult. Gustav Johansson var engagerad i bygden och satt länge med i skolrådet. Farfar Josef Gustafsson tog sig sedan det efternamn som släkten fortsatt med.
Även om Jan-Olof Gustafsson var på väg in i centerpartiet som ung tog det lokalpolitiska engagemanget fart först genom Boets byalag. Där deltog han till en början i en studiecirkel men blev snart ordförande vilket han var i två år.
I det sammanhanget kom han i kontakt med kommunalrådet Michael Cornell som, till skillnad från en vissa centerpartister, såg möjligheterna med den nya folkrörelse som växte fram.
-- En del har sett det som ett hot, men här tycker jag att vi har en ganska bra koppling, säger Jan-Olof Gustafsson.
Att sedan anta utmaningen som kommunalråd var inte helt lätt, tyckte han. Men drygt ett och ett halvt års erfarenhet som ledamot i kommunstyrelsen har gett honom viss inblick.
-- Jag var tveksam eftersom jag inte varit med så mycket tidigare, säger han. Men han kände sig stöttad av Michael Cornell. Bland annat hittade de en undersökning av Komrev om 30 av landets kommunalråd. Den visade att de som inte varit så mycket politiskt aktiva tidigare lyckades bäst i många sammanhang.
-- Kanske beror det på att de inte hade en lika upplåst syn på saker och ting. Att jobba partipolitiskt är lite speciellt, tillägger han.
Hans hjärtefrågor som kommunalråd kan sammanfattas med orden delaktighet och samarbete. Eftersom intresset för partipolitik minskar vill han så mycket som möjligt få med byaråd och andra intresseföreningar i det kommunpolitiska arbetet. En viktig ambition är ökat samarbete med näringslivet och närliggande kommuner. Att utveckla lokala styrelser på skolorna, liknande den i Trehörna, en annan.
Han vill fortsätta processen med att organisera om den politiska organisationen där första steget nu tagits med en ombildning av kultur- och fritidsnämnden till ett utskott. Både c och m har mer långtgående förslag medan kd intar en mer försiktig hållning.
-- Vi är inte eniga nu, nya beslut får vi ta när vi är mogna för det.