Ödeshögsbor vill värna Vätterns vatten

Ett besök hemma hos paret Haag/Lindström är som att komma till paradiset. Det är en fantastisk utsikt över den vida sjön från deras gård på Vätterbranten, precis på gränsen mellan Östergötlands och Jönköpings län.

I söder kan den sagoomspunna Visingsö skönjas i dimdiset.

Platsen för den tilltänkta gruvan är inte långt därifrån.

– Länsstyrelsen i Jönköping har till synes lättvindigt gett Tasmet klartecken för en gruvindustri som kommer att bli förödande för de dokumenterat känsliga närliggande trakterna, säger Robert Lindström.

Märkligt eftersom dessa är klassade som Natura 2000-områden och som naturreservat, anser de. Östra Vätternbranterna är ju även biosfärområde, och nästa år håller FN-organet Unesco biosfärmöte i Gränna.

– De borde förfäras över att en gruvindustri planeras vägg i vägg, menar Karin Haag.

Det finns de markägare som är värre drabbade. Men paret Haag/Lindström kan inte undertrycka sin ilska, irritation och förvåning över att det verkar vara självklart att de boende vid ett tilltänkt dagbrott med tillhörande uppläggningsplatser ska godta att frivilligt ge sig av.

De är upprörda över att minerallagarna verkar vara utformade som en slags förlängning av den svenska allemansrätten.

– Tack vare det har Tasmet dessutom mutat in ett område, cirka 1,8 mil långt och 2,5 km brett från Småland in över Östergötland. Det verkar vara underförstått att markägarna ska finna sig i att bli kringskurna, säger Robert Lindström.

För närvarande kan ingen med inmutad mark stycka av eller bygga nytt.

– Det är förvånansvärt att man utan någon som helst intrångsersättning kan, så att säga, frysa fastighetsägarnas mark och hålla de berörda på halster under så lång tid.

Det är särskilt anmärkningsvärt då Tasmets vd nyligen antytt osäkerheten om det blir någon gruvdrift över huvud taget, tycker han.

– Tasmet framställer gruvan som om den inte i någon form kommer att vara störande. Dess vd har påpekat hur ren hanteringen kommer att bli, men i samma andetag kan han inte garantera att det inte kan hända något negativt med giftutsläpp till Vättern.

Sina åsikter vill de inte enbart föra fram av egoistiska skäl. Berörda fastigheter blir förstås svårsålda tills ett slutgiltigt nekande till gruvindustrin tillkännages, vilket är vad de hoppas på.

I första hand vill de ändå peka på de katastrofala följder som gruvhanteringen kan leda till.

– Tillsammans med kringboende har vi sammanträtt, mejlat, telefonerat, oroat oss och lagt ner massor av tid för att informera oss och ta reda på fakta.

De allra flesta av dem är inte imponerade av Tasmets lockbete med arbetstillfällen, enligt paret.

– Det hjälper inte hur många sådana som ställs i utsikt när ett stort och känsligt naturområde samt Vättern riskeras. För alla, som måste ge upp jord- och skogsbruksverksamhet och som tillsammans med hus- och sommarstugeägare tvingas lämna bygden, känns detta enbart som hån.

Näringsministern Annie Lööf framhöll nyligen under Almedalsveckan vikten av att småföretagsamheten på landsbygden bibehålls och förstärks.

– Det låter löftesrikt, men sådana möjligheter i trakten runt Norra Kärr är otänkbara om en gruvindustri sanktioneras. Näringsministern har ju uppfattningen att Sveriges miljöbalk hör till en av världens strängaste. Man får ha förtröstan att den är sträng nog, när den ska tillämpas på den aktuella ansökan för Norra Kärr.

Myndigheterna väger riksintressen mot varandra – miljön mot gruvindustrin.

– En liten undran. Kunde inte alla vi boende runt Norra Kärr ingå i begreppet riksintresse?

De utgår från att representanter för Näringsdepartementet kommer att besöka Norra Kärr med omgivningar för att kunna ta ställning i ärendet.

Då, om inte förr, borde de bli övertygade om olämpligheten med gruvindustri i denna miljö.

Karin Haag och Robert Lindström skulle önska att samhällskritikern och komikern Tage Danielsson också kunde närvara.

– Han skulle nog anslagit en bitande ironi, som ibland kan vara enda sättet att få makthavare och förtroendevalda att bli klarsynta.