En gruva är inte bara ett stort ingrepp i naturen, den är också ett stort ingrepp i hela samhället, där sociala strukturer påverkas under lång tid – Gruvor påverkar lokalsamhället under många hundra år efter att de avvecklats. Därför måste människor som lever i områden där gruvor planeras, i god tid involveras och ges inflytande i de avgörande besluten.
Den nuvarande minerallagen ger prospekterande gruvföretag mycket stora rättigheter framför individ och lokalsamhälle, vilket är djup odemokratiskt. Alltså är det extra viktigt att lokalsamhället, i väntan på att minerallagen anpassas till en modern demokrati, bevakar de demokratiska principerna.
På ena sidan finns Tasman som ställer fram fördelar med en gruva och som menar att det i princip inte finns några risker utan enbart fördelar. Tasman ser möjligheten att tjäna enorma belopp på de mineraler som legat i berget vid Norra Kärr i miljontals år. När de är klara om ca 20 år så är fyndigheten för evig framtid borta och de kommer att lämna ett gigantiskt hål efter sig och märken i landskapet som aldrig läker. Sannolikt blir det med Norra Kärr som med alla andra platser som huserat en gruva, vattnet runt omkring gruvan förgiftas genom naturlig lakning under lång tid.
På den andra sidan står lokalsamhället, alla vanliga människor vars kunskaper om gruvor och dess konsekvenser varierar, där några är positiva och tycker att det blir bra med några extra arbetstillfällen och att en och annan markägare får någon promille av intäkterna för mineralerna. Andra av oss är mer negativa efter att ha sett hur gruvbolagen agerar i norra Sverige med importerad arbetskraft, miljöförstöring, konkurser som drabbar markägare och vanliga människor och nya notor till staten för marksanering efter taktiska reträtter från gruvbolag som tagit vinsterna utomlands.
Hittills har Tasman varit de som fått stå som sakkunniga i gruvfrågor inför allmänhet, politiker och tjänstemän. I en så stor och viktig fråga är det direkt olämpligt.
Vem för lokalsamhällets talan och väljer att värna den demokratiska principen för planeringen av den gemensamma framtiden. Det råder en total avsaknad av information och dialog om bygdens och Vätterns framtid.
För oss i ARV så börjar frågan om en eventuell gruvetablering vid Norra Kärr, i Vättern och den slutar i Vättern. Vattnet som är vårt i särklass viktigaste livsmedel och som vi har ansvar för att skydda för oss nu och för efterkommande generationer. Men för att kunna göra det är den demokratiska funktionen helt avgörande.
När ett gruvbolags VD:s ord väger tyngre för dig som politiker, än rösterna från människor i gruvans omgivning så tillåts demokratin att sluta fungera. När den part ges oproportionerligt inflytande skapas förtroende- och tillitssprickor i människor, sprickor som leder till uppgivenhet och maktlöshet, något som är det farligaste ett samhälle kan utsätta sina medmänniskor för. Det är just detta som demokratin är till för att motverka.
Flera gånger har Tasmans VD bjudits in till Jönköpings kommun för att berätta om fördelarna med en gruva. Men har ni någon gång bjudit in externa sakkunniga att berätta om gruvornas baksida? Norra Sverige har många exempel från gruvprojekt som inte är positiva för sin omgivning. Vetenskapliga värderingar av gruvor visar på att förädlingsvärdet för närsamhället är mindre än en procent av mineralvärdet när det gäller gruvor som ett exempel.
När det blir tal om pengar blir det också snabbt upphov till konflikter. Här delas en bygd lätt i två delar där den egna vinningen står på en sida och moralprinciperna på den andra och det är många gånger som generationslånga konflikter grannar emellan startat på detta sätt. Gruvan vid Norra Kärr är inget undantag och redan nu finns exempel på att Tasman delat på grannar med löften om olika former av ekonomisk kompensation för en del men inte för andra. Många kommer att drabbas men få kan räkna med att bli kompenserade. Människor drivs från sina hem och sina liv och har ingenting att säga till om och fastigheter sjunker i värde utan att någon kompensation ges.
På samma sätt som Tasman drivit in en kil mellan grannar i området runt Norra Kärr, så driver nu Tasman in en kil mellan er politiker och oss i lokalsamhället. Dels genom att de får stort utrymme att tala till er utan att oberoende sakkunskap granskar deras påståenden och dels genom att lokalsamhället inte ges en samlad möjlighet till saklig diskussion med er beslutsfattare utan Tasmans inflytande.
Minerallagen ger nästan oinskränkt makt åt gruvbolagen över närsamhället och detta måste ändras. Du som lokalpolitiker har ett viktigt ansvar att hjälpa dina väljare att få inflytande över sin närmiljö. Vår fråga till dig är vad du är beredd att göra för att slå vakt om dina väljares möjlighet att på ett konkret sätt påverka sin närmiljö?
ARV (Aktion Rädda Vättern)
(Detta brev har gått till Jönköpings kommuns samtliga ledamöter i Kommunfullmäktige och till media för kännedom. )