Under förra veckan ryckte rĂ€ddningstjĂ€nsten ut pĂ„ tvĂ„ soteldar i Ădeshög under samma kvĂ€ll. VĂ€derförhĂ„llandena som rĂ„tt pĂ„ slutet har ökat faran för soteldning, förklarar Jörgen Nielsen rĂ€ddningschef pĂ„ rĂ€ddningstjĂ€nsten i Ădeshög.
â Det finns en större risk nĂ€r det blĂ„ser kraftiga vindar, temperaturen ligger runt nollan och det regnar. Kraftig blĂ„st skapar ökat drag i rökkanalen som kan dra med sig glöd och vĂ€rme frĂ„n eldstaden upp i rökkanalen.
Sot och tjÀra kan fatta eld lÄngt uppe i rökkanalen och dÄ finns risken att det bildas gnistor som slÄr ut frÄn skorstenen och skapar ett gnistregn.
Sotaren Hans Carlsson pÄ Rovent i Motala konstaterar ocksÄ att det ihÄllande lÄgtrycket under hösten kan ha pÄverkat eldandet för mÄnga.
â Det har nĂ€stan varit fyra mĂ„nader med regn, det kan göra att det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ drag. DĂ„ brinner det inte som det ska och till följd kan det ligga och pyra, vilket ökar risken för soteld.
Han poÀngterar Àven att eldstaden inte alltid beter sig som vanligt nÀr kraftiga vindar pÄverkar draget i skorstenen.
â Man bör vara lite mer försiktig vid dessa omstĂ€ndigheter. Man fĂ„r lĂ€gga i mindre ved och strypa spjĂ€llet nĂ„got för att minska risken att glöd blĂ„ser upp i skorstenen. DĂ€remot ska man inte strypa spjĂ€llet helt.
Jörgen Nielsen konstaterar att större mÀngder sot i rökkanalen ökar risken för soteld och gnistorna kan smyga sig in under tegelpannor pÄ huset.
â DĂ€rför Ă€r det Ă€r viktigt att hĂ„lla koll pĂ„ sitt tak och se över att det Ă€r helt.
Hur minimerar man sot i skorstenen?
â Genom Ă„terkommande rengöring, sotning, sĂ€ger Hans. Det Ă€r lagstadgat. Sedan beror det pĂ„ vilken typ av sot som finns, om det Ă€r mycket tjĂ€ra Ă€r risken större.
Det kan ocksÄ vara lÀtt att fÄ soteld nÀr sotaren precis har sotat.
â Vi lösgör sotet men fĂ„r inte bort allt. Vid sotning kan tjĂ€ra ruggas upp och gnistor har dĂ„ lĂ€ttare för att sĂ€tta fyr. Om man har eldat felaktigt blir det mer sotmĂ€ngd och tjĂ€ra bildas.
Jörgen Nielsen poÀngterar vikten av att elda pÄ ett bra sÀtt.
â AnvĂ€nd ved och inget annat, inga kartonger eller plaster. Det ska vara ren och torr ved och ha tillrĂ€cklig luftmĂ€ngd vid eldningen. Man ska se att det Ă€r ljusa, fina lĂ„gor och det ska brinna ordentligt. Det Ă€r Ă€ven jĂ€tteviktigt att man sotar sina eldstĂ€der enligt de frister som Ă€r förelagda för respektive eldstad.
Kan man elda dygnet runt?
â Man ska inte stoppa in ved hela tiden, dĂ„ blir det för varmt. Tilluften mĂ„ste vara öppen, mindre drag gör att veden fĂ„r mindre syre. MĂ„nga stryper draget nĂ€r det Ă€r full fyr, men det Ă€r inte bra. Eldstaden mĂ„ste ocksĂ„ vila.
Vad Àr vanliga fel vid eldning?
â MĂ„nga Ă€r ovana att elda, de kanske aldrig har gjort det förut, sĂ€ger Hans Carlsson. Förra vintern, nĂ€r elen blev dyr, började folk elda som tusan. Vi hade hur mycket jobb som helst med att godkĂ€nna eldstĂ€der som inte anvĂ€nts pĂ„ lĂ€nge. Sedan var det Ă€ven en hel del hushĂ„ll som inte brydde sig om att ringa oss. Det Ă€r ett stort problem att folk eldar i eldstĂ€der som inte Ă€r godkĂ€nda.
Varför lÄter man bli att sota?
â Det kan vara bĂ„de okunskap och en prisfrĂ„ga kanske. Vissa enheter mĂ„ste sotas flera gĂ„nger om Ă„ret.
Vad ska man tÀnka pÄ inför kommande stormar?
â Var lite vaksam, elda inte pĂ„ sĂ„ hĂ„rt som du brukar och var lite mer restriktiv med draget, sĂ€ger Hasse.