– Just precis nu får hönorna nytt vete från årets skörd. Efter förra årets dåliga skörd har vi gått tomt redan nu. Normalt sett har vi fjolårsskörd ända in i oktober, berättar Thomas Orrenius på Alvastra Kungsgård vid foten av Omberg.
Västra delen av länet drabbades ändå minst av torkan uppskattar Thomas. Han är förtroendevald inom Lantmännen och har mycket kontakt med andra lantbrukare inom området.
– När det gäller spannmålsskördar så klarade sig västra Östergötland förhållandevis bra. Det var givetvis betydligt under normalskörd. Men mycket beror på vad man har för typ av jordar, så det kan vara väldigt stora skillnader mellan olika lantbruk i samma område.
Himlen täcks av tunga gråa moln och på de gula fälten har det mesta av spannmålen mognat. Nu vill Thomas ha lite torka för att kunna bärga skörden.
– Än så länge är det så tidigt på säsongen och man kan ha lite is i magen. Om vi har samma väder om en månad kanske man tröskar bara för att rädda grödan.
Moderna lantbruk har ganska så hög kapacitet på tröskan. Så när det väl går att tröska, så går det avverka stora arealer på en dag.
– Man kan ju alltid tröska, men det blir väldigt dyrt och går åt mycket energi för att torka ner det. Helst vill man ner under 20 procent vattenhalt innan man tröskar.
I Thomas Orrenius område tröskas det för fullt. Raps, vete, havre och korn har mognat.
– Det mesta tröskas nu, förutom bönor, för det är det sista man tröskar. Om det var minus 25 procent förra året så blir det nog plus 25 procent i år. Vi har inte tröskat allt, men än så länge ser det bra ut.
Alvastra gård har tre ben att stå på berättar Thomas. Här odlar de spannmål, producerar ägg och föder upp nötdjur.
– Förra året tappade vi mycket volym i spannmålen, i gengäld gick priserna upp. Men det som också hände var att foderpriserna gick upp rejält. Vi är i huvudsak äggproducenter, och även om vi gör mycket eget foder så köper vi in hälften av fodret – och det drog iväg.
Den kostnaden har inte gått att hämta igen på äggpriserna som inte följt med i prisutvecklingen. Tuffast tror Thomas att det var för lantbrukare med mycket djur.
– För många är det psykologiskt viktigt att inte få två år i rad med dålig skörd. Framför allt kanske på vall. Att inte ha mat till sina djur blir psykiskt skitjobbigt. Det andra är mer "bara pengar".
Men förra årets torka ledde också till en uppfinningsrikedom.
– Man blir ju väldigt konstruktiv under en kris. Många hittade andra lösningar för att utfodra sina djur och hägnande in skogsområden eller gjorde om sina foderstater (andelen av olika fodertyper i foderblandningen).
För att kunna bärga årets skörd behöver Thomas veta när det kommer regna och när han kan räkna med att moget spannmål hinner torka.
– Även vi lantbrukare är telefonberoende, skrattar Thomas.
– Men jag tror att vi är de som tittar minst på Facebook och mest på väderappar istället.
För att planera och strukturera arbetet på gården på ett effektivt sätt behövs bra väderleksprognoser. Thomas har en ny app som väver ihop flera olika väderlekstjänsters prognoser.
– Den är ungefär lika kass som alla andra, säger Thomas och skrattar ännu mer.
– Vi är beroende av vädret, framför allt under skörden, så väderprognosen är ett viktigt beslutsunderlag. Här kan vi lyssna på radio Skaraborg, när de säger att det regnar där vet vi att det tar ett par timmar innan det kommer hit.