Den som har sett Ödeshögskonstnären Vivianne Mans- fields målningar av vägen mellan Stora Åby och Heda minns den härliga färgskalan i blått och lila som kantar vägrenarna. I verkligheten är det minst lika betagande för den som passerar där på sensommaren.
Just denna bit är med på den lista av vägar där Vägverket tar särskild hänsyn till den biologiska mångfalden genom sen slåtter. Det gynnar de blommande växter som har svårt att överleva om de inte får fröa av sig, ofta samma växter som finns ute på ängarna.
Bara inom Mjölbys driftområde handlar det om 25 mil vägar som valts ut för särskild skötsel genom sen slåtter. Utvalda är sådana med småskalig miljö där vägarna passerar gårdar, kyrkor och alléer. Projektet med så kallad grön skötsel har pågått i några år, och just i Mjölby är Karoline Asklöf från entreprenören NCC närmast ansvarig.
-- Vägrenarna är en av de största ängsarierna som inte heller utsätts för bekämpningsmedel, säger Jörgen Gustafsson från Vägverket.
Det och ljustillförseln från de öppna ytorna på och längs vägarna gör att växterna har lättare att klara sig, vilket i och för sig lett till att en och annan lantbrukare har opponerat sig mot fröspridningen, enligt Jörgen Gustafsson.
Klippningen av vägrenarna genomförs med skärande verktyg, och för det ändamålet används rotorslåtter.
Det är inte lika bra som gamla tiders lieslåtter, men det får duga.
En annan handling för att förbinda nöje med nytta är beskärningen av de träd som kantar vägarna. Även där har Vägverket skyldigheter.
Jörgen Gustafsson har i dagarna färskat upp sina kunskaper i trädvård. Speciella hänsyn måste tas så att liftar och motorsågar inte skadar träden i onödan, och även om beskärningen ska förbättra sikten längs vägen måste trädkronan förbli balanserad.
Några trädklättrare med rep och vinschar, såsom det har blivit populärt bland professionella trädbeskärare, kommer dock inte att hänga i Mjölbydistrikets alléer.
Inte heller vill man kosta på sig att ta död på träden för att gynna trädlevande skalbaggar, såsom biologerna förespråkar. Döda träd kan ju riskera att falla omkull, och det är inte särskilt trafiksäkert, menar Jörgen Gustafsson.
Att det kan bli vackert och bra för den biologiska mångfalden hindrar inte att Vägverkets huvudskäl för slåtter och trädbeskärning fortfarande är att förbättra siktförhållandena och trafiksäkerheten.
Men alla tre aspekterna är viktiga.
-- En gladare trafikant ger en bättre trafikmiljö. En vacker trafikmiljö kan också få trafikanten att sänka farten.