Detta trots att kommunen toppar riksstatistiken bland pojkar.
- Nej, vi har ingen känsla av det. Det är överraskande siffror, för oss som för alla andra. Däremot vet vi att landsbygdsmiljö i sig kan leda till olyckor, med maskiner och sådant, men det tycker vi inte riktigt kan förklara uppgifterna, säger han.
Enligt Östgren är en vanlig typ av barnskador trafikolyckor. Elever som stukar sig eller slår sig i skolan är en annan.
Skolsköterskan Karin Ek på Lysingskolan i Ödeshög:
- Det har varit sådana småsaker. Jag har ingen uppfattning om att det skulle vara vanligt med sådana skador.
Motala har slappnat av i förebyggandet av olyckor. Det anser Kent Lindqvist, docent vid Universitetssjukhuset i Linköping och ordförande i nationella aktionsgruppen för WHO-projektet Trygg och säker kommun.
För tolv år sedan blev Motala klassad som säker enligt världshälsoorganisationens kriterier som bygger på vissa gränsvärden och på särskilda program för att öka säkerheten. Men det verkar inte ha räckt.
- Det är tydligt att säkerheten minskat, trots att Motala tidigare lyckats väldigt bra med förbättringar. Det visar att man måste arbeta kontinuerligt med detta, säger Lindqvist.
Barnsäkerhetsdelegationen riktar särskild kritik mot landstinget i Östergötland, på grund av svårigheter att få fram fungerande statistik.
- Läkarna på US slarvar med att ange skadeorsak i patienternas journaler. Då finns inget underlag för forskarna. Det här är ett problem som vi måste komma till rätta med, säger Kent Lindqvist.
Bättre statistik från landstinget efterlyser även Pirjo Kovalainen, utredningssekreterare på Motala kommun.
- Vi har bara tillförlitlig statistik från år 2000 och framåt. Det gör det svårare för oss att arbeta förebyggande, säger hon.