Alla vill satsa på skolan verkar det som, och inget parti törs i detta läge föreslå en nedläggning av någon bygdeskola.
Det var inte meningen att bygdeskolorna skulle bli någon valfråga. Den framtida planeringen skulle egentligen ha avgjorts för länge sedan, men besluten blev av olika skäl uppskjutna. Sommaren 2001 kom dåvarande skolchefen Stig Ericsson med sin utredning "Skolans framtida struktur i Ödeshög".
Ekonomin är en sak, landsbygdens framtid en annan, tyckte han och tog fram olika nedläggningsförslag med prislappar på. Efter många turer kom en uppföljare av den tillförordnade skolchefen Lars Engström våren 2002 med ett enda konkret handlingsförslag.
Förslaget går ut på att årskurserna 3 till 5 flyttas från skolorna i Rök, Boet och Trehörna hösten 2003 till annan skola i kommunen. Skolan i Trehörna läggs ner helt året därpå. Politikerna lade till två alternativförslag: att behålla alla skolor till och med läsåret 2005/2006 eller att lägga ner bygdeskolorna. De tre förslagen har gått på remiss.
Av partierna har egentligen endast c, m och mp besvarat remissen och där förordat att bygdeskolorna bevaras. S har svarat att de inte vill svara i nuläget, och kd, fp och v har inte deltagit överhuvudtaget.
I partiprogrammen för c, m och s står skolfrågorna högst på listan -- dock med mer eller mindre luddiga formuleringar. Centern säger sig vilja arbeta för att utveckla bygdeskolorna så att de kan användas som resurs i den kommunala utvecklingen. Moderaterna uppger att de vill prioritera barnomsorg och skola samt social verksamhet vid fördelning av budget. Socialdemokraterna uttalar sig för en bra kvalitet vid kommunens skolor.
I sitt partiprogram skriver kristdemokraterna att de vill hävda den fungerande bygdeskolans betydelse för en levande landsbygd.
I byarådets samtal om landsbygdsutveckling uttalade sig Alf Engholm för bevarade bygdeskolor i nuvarande skick. Vänstern skriver att de vill behålla och utveckla bygdeskolorna, men enligt Hawkey Franzén (v) med förbehållet att det inte får kosta hur mycket som helst.
I ett speciellt pressmeddelande går centern ut med att de vill satsa på en kommun med både tätorts- och bygdeskolor och vill ge alla skolor en chans att få profilera sig i lugn och ro.
Till saken hör att centern tillsammans med de andra borgerliga partierna har hållit nere skolbudgeten. Detta till skillnad från socialdemokraterna och vänstern som varit mer lyhörda för barn- och utbildningsnämndens krav på ökade resurser.
Centerpartisten Jan-Olof Gustafsson, en av dem som vill bli kommunalråd efter Michael Cornell, tror inte att det ska bli nödvändigt att öka resurserna till skolan.
-- För det första minskar antalet barn. Där ser vi att det finns marginaler. På sikt hoppas vi att det inte ska bli en merkostnad att bevara bygdeskolorna utan att det ska generera intäkter genom ökad inflyttning till kommunen.
Han nämner även andra faktorer som kan minska kostnaderna: Samarbete mellan de olika kommunerna tillsammans med att småföretag och föreningar tar över delar av driften som lokalvård och fastighetsskötsel. Större ekonomiska problem kan det nog bli att hålla kostnaderna nere för förskolorna sedan maxtaxan infördes, tror han.
Socialdemokraterna är splittrade, och vill gärna höra den nytillträdde skolchefen Pär Höckerts uppfattning innan de bestämmer sig. LO-facken förordar Lars Engströms förslag.
-- Viktigaste frågan är att få inflyttning till kommunens alla delar, och i det arbetet är bygdeskolorna en mycket viktig tillgång. Att diskutera nedläggning av skolorna är att lägga kraft på fel ställe, säger Börje Lindholm (s) och tycker det är kommunstyrelsens sak att förbättra marknadsföringen av kommunen.
Med byalagens hjälp och eventuella EU-projekt som tillskott skulle det kunna tillsättas projektanställda som aktivt arbetar med detta, tycker han.
Bygdeskolorna kanske har tur att det är valtider. En del tycker till och med att det är tur för hela kommunen.
Alla vill satsa på skolan verkar det som, och inget parti törs i detta läge föreslå en nedläggning av någon bygdeskola.
Det var inte meningen att bygdeskolorna skulle bli någon valfråga. Den framtida planeringen skulle egentligen ha avgjorts för länge sedan, men besluten blev av olika skäl uppskjutna. Sommaren 2001 kom dåvarande skolchefen Stig Ericsson med sin utredning "Skolans framtida struktur i Ödeshög".
Ekonomin är en sak, landsbygdens framtid en annan, tyckte han och tog fram olika nedläggningsförslag med prislappar på. Efter många turer kom en uppföljare av den tillförordnade skolchefen Lars Engström våren 2002 med ett enda konkret handlingsförslag.
Förslaget går ut på att årskurserna 3 till 5 flyttas från skolorna i Rök, Boet och Trehörna hösten 2003 till annan skola i kommunen. Skolan i Trehörna läggs ner helt året därpå. Politikerna lade till två alternativförslag: att behålla alla skolor till och med läsåret 2005/2006 eller att lägga ner bygdeskolorna. De tre förslagen har gått på remiss.
Av partierna har egentligen endast c, m och mp besvarat remissen och där förordat att bygdeskolorna bevaras. S har svarat att de inte vill svara i nuläget, och kd, fp och v har inte deltagit överhuvudtaget.
I partiprogrammen för c, m och s står skolfrågorna högst på listan -- dock med mer eller mindre luddiga formuleringar. Centern säger sig vilja arbeta för att utveckla bygdeskolorna så att de kan användas som resurs i den kommunala utvecklingen. Moderaterna uppger att de vill prioritera barnomsorg och skola samt social verksamhet vid fördelning av budget. Socialdemokraterna uttalar sig för en bra kvalitet vid kommunens skolor.
I sitt partiprogram skriver kristdemokraterna att de vill hävda den fungerande bygdeskolans betydelse för en levande landsbygd.
I byarådets samtal om landsbygdsutveckling uttalade sig Alf Engholm för bevarade bygdeskolor i nuvarande skick. Vänstern skriver att de vill behålla och utveckla bygdeskolorna, men enligt Hawkey Franzén (v) med förbehållet att det inte får kosta hur mycket som helst.
I ett speciellt pressmeddelande går centern ut med att de vill satsa på en kommun med både tätorts- och bygdeskolor och vill ge alla skolor en chans att få profilera sig i lugn och ro.
Till saken hör att centern tillsammans med de andra borgerliga partierna har hållit nere skolbudgeten. Detta till skillnad från socialdemokraterna och vänstern som varit mer lyhörda för barn- och utbildningsnämndens krav på ökade resurser.
Centerpartisten Jan-Olof Gustafsson, en av dem som vill bli kommunalråd efter Michael Cornell, tror inte att det ska bli nödvändigt att öka resurserna till skolan.
-- För det första minskar antalet barn. Där ser vi att det finns marginaler. På sikt hoppas vi att det inte ska bli en merkostnad att bevara bygdeskolorna utan att det ska generera intäkter genom ökad inflyttning till kommunen.
Han nämner även andra faktorer som kan minska kostnaderna: Samarbete mellan de olika kommunerna tillsammans med att småföretag och föreningar tar över delar av driften som lokalvård och fastighetsskötsel. Större ekonomiska problem kan det nog bli att hålla kostnaderna nere för förskolorna sedan maxtaxan infördes, tror han.
Socialdemokraterna är splittrade, och vill gärna höra den nytillträdde skolchefen Pär Höckerts uppfattning innan de bestämmer sig. LO-facken förordar Lars Engströms förslag.
-- Viktigaste frågan är att få inflyttning till kommunens alla delar, och i det arbetet är bygdeskolorna en mycket viktig tillgång. Att diskutera nedläggning av skolorna är att lägga kraft på fel ställe, säger Börje Lindholm (s) och tycker det är kommunstyrelsens sak att förbättra marknadsföringen av kommunen.
Med byalagens hjälp och eventuella EU-projekt som tillskott skulle det kunna tillsättas projektanställda som aktivt arbetar med detta, tycker han.
Bygdeskolorna kanske har tur att det är valtider. En del tycker till och med att det är tur för hela kommunen.