– Pilotens uppgift kommer då inte handla om att flyga, utan mer att vara den som fattar beslut. Bemannat eller obemannat, så behövs en pilot.

Vi sitter i ett konferensrum på Saabkontoret i Linköping och grottar ned oss i ett av Sveriges största industriprojekt genom tiderna: Stridsflygplanet Gripen.

Vi gör det tillsammans med Lisa Åbom, teknikchef på Saabs affärsområde Aeronautics. Efter bland annat Liu-studier och doktorerande i materialfysik i början av 1990-talet kom Lisa Åbom till Saab för sju år sedan. Här har hon varit projektkontorschef på avdelningen Flygteknik & vapen och avdelningschef för strukturutvecklingen innan hon tog sig an dagens uppdrag.

Artikelbild

| Teknikchefen Lisa Åbom framför det första Gripenplanet som har levererats till Brasilien.

Vad innebär teknikchef?

– Det handlar om att koordinera allas kompetenser, att fånga upp och kanalisera medarbetarnas kunskap i en riktning. Och se till att produkten Gripen fylls med relevant kunskap. Den Gripen vi sätter på marknaden nu ska leva till 2060. Mitt jobb är att se till att den är relevant hela vägen fram till dess. Hur säkrar vi att vi har en produkt som löser det svenska försvarets behov? Hur ska vi försvara Sverige i framtiden?

– Gripen är designad till stor del utifrån att vi har ett värnpliktsförsvar. Den ska vara lätt att underhålla. Man ska kunna serva ett Gripenflygplan på en vägbas mitt ute i ingenstans med värnpliktiga som soldater. Då får det inte vara för svårt.

Vad är nyckeln för att klara av den enkelhet och prispress som ni gör med Gripen?

Artikelbild

| "Den är en blandning av ny spjutspetsteknologi och gammal teknik med ett arv av kunskaper, egentligen ända sedan Viggen- och Tunnantiden." säger Lisa Åbom.

– FMV har varit en kompetent kund som har pressat oss hårt och ställt krav: ”Det här är det ni ska leverera, till den här prislappen med den här prestandan och det ska kosta så här mycket att underhålla systemet”. Hade vi haft en mer fri verksamhet så hade vi kanske inte kommit dit där vi är, då hade vi nog inte haft ett svenskt flygplan. FMV har tvingat oss att leverera. Klart vi har svurit en del om det, men det är så det måste funka. Utvecklingen måste vara marknads- och behovsdriven.

Det måste vara svårt att strypa kostnader i utvecklingsarbetet när man vill ha fram en så bra produkt som möjligt?

Artikelbild

| "Gripen är designad mycket utifrån att vi har ett värnpliktsförsvar. Den ska vara lätt att underhålla."

– Ja, det är något vi pratar mycket om. Om man tar ett annat exempel, TX-projektet med Boeing. Där visste vi på ett ungefär vilken prislapp man kommer att kunna sätta på den färdiga produkten. Så sätter man en maxkostnad, ett maximalt antal arbetstimmar, för varje fas i utvecklingen. Det är ett konststycke att hitta kompromissen mellan alla olika krav, hur produkten ska möta de tekniska behoven till en bestämd kostnad. Det är ledarskapet i projekten som är a och o.

– En stor del av min roll är att korta ledtiderna. I Brasilienaffären var tiden från beställning till leverans sju år. Nästa gång kanske den är tre år.

Artikelbild

| "Mitt jobb handlar om att koordinera allas kompetenser, att fånga upp och kanalisera medarbetarnas kunskap i en riktning." säger Lisa Åbom.

Annars är väl inte sju år lång tid jämfört med andra i branschen?

– Nej inte alls, men vi vill förstås bli ännu bättre. Det var därför Boeing kom till oss, det är få som klarar av sju års ledtid. Vi brukar ligga tio gånger lägre i kostnader på nydesign och integration jämfört med konkurrenterna, men det räcker inte för oss, vi måste spänna bågen och bli ännu mer effektiva.

Artikelbild

| Skolflygplanet TX som Saab utvecklar tillsammans med Boeing.

Hur vill du beskriva tekniken i Gripen?

– Den är en blandning av ny spjutspetsteknologi och gammal teknik med ett arv av kunskaper, egentligen ända sedan Viggen- och Tunnantiden. Flyg är extremt konservativt, vi måste förlita oss på känd teknik som vi vet fungerar.

– Vi är stolta över den mjukvaruarkitektur som finns i Gripen. Hur vi har lyckats separera flygdelen, det flygsäkerhetskritiska, från det taktiska.

Effekten blir att vi kan flyga med nya mjukvaruutvecklingar utan att behöva certifiera om hela flygplanet. Det är annars en väldigt kostsam del. Så tack vare separationen kan vi både byta hårdvaran, själva datorn, och mjukvaran, programmet, utan att behöva certifiera om. Det gör att vi väldigt snabbt kan få fram ny funktionalitet och nya produkter. Det är en unik och världsledande arkitektur.

Så Gripen uppgraderas lika lätt som en mobiltelefon?

– Ja, det är ambitionen att det ska vara så. Målsättningen är att man i framtiden ska kunna flyga på förmiddagen, och då upptäcka och lära sig något om motståndaren för att sen på eftermiddagen flyga med uppdaterad mjukvara och ny funktionalitet. Det är absolut möjligt och gör tiden till flygning avsevärt kortare.

Det låter enkelt, men vad är nycklarna?

– Dels beror det på arkitekturen, dels för att vi jobbar med modellbaserad och simuleringsdriven utveckling. Alla system i flygplanet har vi modulerat som datamodeller så alla utprovningar gör vi i modellvärlden. När vi sen flyger validerar vi att modellen stämmer med verkligheten. Vi gör inte flygprov för att kolla att rätt sak händer. Det har vi redan gjort i modellen. På det sättet kortar vi tiden till flygning mycket.

Teknikutveckling i allmänhet går ju snabbare än någonsin, det måste vara en utmanande tid att hålla ett system uppdaterat?

– Ja, det är det absolut. Det är nog vår största utmaning i hela kedjan, från oss till kund. Att vi med en konservativ produkt i en konservativ värld ska klara av att ta in influenser utifrån. Jag brukar jämföra med bil-, och spelindustrin. När de kommer på smarta saker där så måste vi hitta sätt för att lyfta in det i våra produkter och göra det militärt.

Vad är mest intressant för er i spelindustrin?

– Hur de jobbar med displayer, hur man ser saker. Hur man kognitivt tar till sig det man ser och uppfattar. Vi jobbar med vår simulator för att piloten ska förstå sin omvärld lättare. Där har spelindustrin mycket att lära oss. Även i HMI-gränssnittet som piloten ser på displayen i planet tror jag vi kan inspireras mycket av spelindustrin.

Utveckla!

– Jag ser på min son när han spelar spel. När han hittar något i spelet vet han direkt hur det funkar. Så vill vi ha det i vår värld också. Att piloten förstår direkt när vi har uppgraderat med ny funktion. De som blir piloter idag är uppvuxna i spelgenerationen och har en helt annan blick för hur saker funkar.

Och vad är mest intressant i bilindustrin?

– Det är mycket kopplat till autonomi. Väldigt förenklat kan man säga att du i ett stridsflygplan har tre saker att ta hänsyn till. Marken, andra saker i luften och fåglar. Tempot är väldigt högt, det du behöver identifiera rör sig i överljudsfart eller fortare än så, att jämföra med en bil som rör sig i 70 eller 110 km/h men där är det å andra sidan betydligt fler objekt som kan vara i din väg.

– Bilen identifierar det den ser, det kan exempelvis vara ett vägarbete med en människa som gräver eller ett barn som leker med en boll. Det är precis samma sak som vi jobbar med i flygplanen. Var är du själv och vad finns runt omkring dig? Så beslutsstödet för hur man behöver ta nästa steg är väldigt likt i bil och flygplan.

Gripen ska leva till minst år 2060. Är det givet att det 2040 sitter en pilot i planet?

– Nej, det tror jag inte. Gripen kommer att finnas till 2060 och Gripen kommer att vara bemannad, men kan också vara obemannad. Oavsett vilket så kommer vi säkert ha en pilot. Kalla det vad du vill där piloten sitter, sambandscentral eller flygplan, men pilotens uppgift kommer då inte vara så mycket att flyga utan mer vara den som fattar beslut.

– Jag tror på mer samverkan mellan flyg, mark och hav där båtar, flyg och soldater samverkar och delar information med varandra. Och många av plattformarna kommer säkert vara obemannade. Så nej, det är inte alls säkert att nästa produkt är ett bemannat stridsflygplan så som det ser ut idag.

Så det är möjligt att framtidens piloter styr flygplanet från en bekväm stol på marken?

– Ja, redan idag är det fler piloter som utbildas till drönarpiloter än stridspiloter i USA. Så US Airforce anställer fler piloter som sitter i öknen i Arizona och styr deras drönare än piloter som flyger deras stridsflygplan.

– Där är inte Sverige, vi har inte den typen av försvar. Framtidens piloter i svenskt försvar kommer fortfarande att ha uppgiften att vara knutpunkten. Det finns en skillnad i att kontrollera en farkost, så som drönarpiloterna i USA, och att som Gripenpilot kanske ge ett uppdrag till en drönare som utför uppdraget själv, utan att kontrolleras av Gripenpiloten.

Hur autonom är dagens Gripen?

– Den är synnerligen autonom utifrån pilotens perspektiv. Den flyger själv, den vet vad den har för last, hur mycket bränsle det är kvar och styrsystemen klarar att parera och tömma tankar i rätt ordning. Piloten fokuserar på den taktiska utformningen av flygningen och flygplanet sköter flygandet. Den trenden tror jag kommer fortsätta, att vi avlastar piloten från att fatta flygrelaterade beslut. Och då är frågan för oss, om vi lägger till ytterligare en komponent, något autonomt, hur mycket bättre blir pilotens förmåga att fatta beslut av det? Med ytterligare en sensor att bevaka. Det är en utmaning för oss.

– För passagerarbilar är ju målbilden mer självklar, att du ska kunna sitta och titta på Netflix i bilen i stället för att köra den. För oss är det inte lika självklart. Det självklara för oss är att vi vill avlasta piloten så den kan fokusera på det som är svårt.

Har ni den kompetens ni behöver i företaget?

– Det är ett rörligt mål. Det finns en bas, ett antal kompetenser vi måste ha för att kunna göra alla moment i det klassiska, men sen finns det nya. Så jag ser framför mig en blandning av experter i forskningsvärlden och en bas av ruskigt kompetenta, formbara ingenjörer.

Vad säger ni till en ung ingenjör som frågar er om hållbarheten i det här arbetet? Hur hållbart är det att tillverka stridsflygplan?

– Det är en fråga man behöver reflektera över när man jobbar på ett företag som Saab. Min personliga uppfattning är att jag värnar om vår rätt att ha ett fritt och demokratiskt land och de värderingar vi står för och rätten att försvara vårt synsätt på det. Vi har det som vår vision, att det är en mänsklig rättighet att känna sig säker i sitt land. Så hållbarheten är i vårt samhälle, i vår samhällsstruktur och vår demokrati. Därför tycker jag det är rätt att kunna utveckla ett luftförsvar för länder som vill värna sin demokrati.

– Sen vilka länder vi har rätt att exportera till är ju inget som vi som företag bestämmer, det är Sverige som bestämmer det. Vi får lita på att våra demokratiskt folkvalda gör de bedömningarna på rätt sätt.

Saab har ju en stark position i Linköping, möter du något ifrågasättande av er verksamhet?

– Nej. Däremot ett starkt stöd och en stark stolthet. Den här stan är extremt stolt över Saab och flygplanen och att vara en flygstad. Det tycker jag även man märker när man läser insändarna i Corren. Styrkan med ett projekt som Gripen är också alla sidoeffekter det ger. Det är gemensamt för alla nationer som har stora stridsflygplanstillverkare, att det ger mycket sidoprojekt.

Nämn något sådant som kommit fram genom Gripen?

– Vår fördelning av flygsäkerhetskritiskt och taktiskt är ett synsätt som är nödvändigt att använda i alla avancerade system om du ska utveckla ett autonomt fordon. Så den arkitekturen kommer absolut användas i en rad civila tillämpningar.