I ett pressmeddelande beskriver Forma smittspridningen på Omberg som "mer omfattande än vad som setts i modern tid”. Både tama och vilda djur drabbades och forskare ska nu med hjälp av pengatillskottet kunna säkra material och data. Förhoppningen är att man sedan ska stå bättre rustade inför eventuella nya fall.
– Sedan 2008 har hela fyra utbrott noterats, vilket står i kontrast till få förekomster under de föregående cirka 50 åren. Man spekulerar i om det kan finnas kopplingar till väder, klimat och förändrad markanvändning. Det är viktigt att vi ökar förståelsen kring detta för att kunna förebygga framtida utbrott. I det här fallet är data av en sådan art att de behöver samlas in i ett så tidigt skede som möjligt, för att säkra forskningsmaterial, säger Markku Rummukainen, Formas huvudsekreterare i samma pressmeddelande.
Det är SVA:s statsepizootolog Ann Lindberg som kommer att leda arbetet. Hon tror att det finns mycket att lära inför framtiden av händelserna i somras.
– Ja, absolut. Eftersom mjältbrand är en allvarlig smitta sätter vi alltid in snabba och kraftfulla åtgärder. Det gör att det kan vara svårt att studera den i dess naturliga miljö, man har kort tid på sig. Det är väldigt viktigt att vara förberedd när den slår till. Vi tror inte att det här är någonting som kommer att minska. Vi kommer säkert att behöva hantera mjältbrand även framöver.
Sammanlagt infekterades djur på sex gårdar och tre älgplatser i området kring Omberg. De som drabbades av effekterna av utbrottet kommer att kunna delta i utformningen av de nya beredskapsplanerna.
– Det kommer att genomföras en etnografisk studie där vi samarbetar med forskare från Umeå universitet. Djurägare eller personer som på andra sätt påverkats av händelsen ska intervjuas om hur de tänker kring mjältbrand. Det kan handla om faror för sig själv och för sina djur. Allt för att vi ska ha en bättre förståelse vid ett nytt, framtida, eventuellt utbrott, säger Ann Lindberg.