Den forna fotoateljĂ©n i nĂ€rheten av kvarnen i Ăsterbymo.
FrÄn början var det mÀnniskorna som skulle dokumenteras.
â Vi började tala om kĂ€nda och okĂ€nda gubbar och gummor som levt och verkat, men nu har det blivit mer hus, berĂ€ttar Bernt "i Nockabo" Johansson.
Anders Gunnar sitter vid en dator och visar upp bilder pÄ en filmduk i ett nedslÀckt rum. Han Àr cirkelledare men kallar sig sjÀlv administrativ hjÀlpreda:
â MĂ„let Ă€r att digitalisera material sĂ„ det ska vara lĂ€ttillgĂ€ngligt. Det har gjorts en del innan men det har inte blivit sammanstĂ€llt eller iordninggjort.
Arne Henningsson, Owe Dahlstedt, Wiveca Johansson, Kennert Palmgren, Hans-Erik Vilander samt Birgitta RÀÀf Ă€r alla aktiva i studiecirkeln om Ăsterbymo förr och nu.
Gruppen letar efter bilder och minnen frĂ„n fastigheter i Ăsterbymo och nu hoppas de kunna fĂ„ kontakt med mĂ€nniskor som kan bidra med information. De var bland annat pĂ„ marknaden Momarken i början av juni.
â Vi hoppas att folk kan berĂ€tta, eller Ă€nnu hellre har foton, sĂ€ger Anders Gunnar.
Festplatsen Àr sÀrskilt intressant för den finns det inga bilder pÄ. Den lÄg bakom Folksalen, dÀr Bilskoj ligger idag, uppe pÄ kullen pÄ MosshultsvÀgen. Festplatsen startade 1928 och första vÄrfesten inbringade 770 kronor, vilket ju var stora pengar pÄ 1920-talet.
Janne Gustafsson Ă€r engagerad Ăsterbymos förr och nu.
Janne Gustafsson, som Àr engagerad i studiecirkeln, berÀttar att man 1968 upptÀckte att Festplatsen fortfarande var försÀkrad trots att den inte lÀngre fanns kvar.
Det skrattas i gruppen. Ingen hade kameran med sig nÀr det var fest pÄ den tiden.
Viveca Johansson Àr en av kursdeltagarna. PÄ frÄgan om vad som varit mest intressant att fÄ reda pÄ under kursens gÄng svarar hon:
â Mejeriet i Ăsterby var spĂ€nnande.
Mejeriet i Ăsterby var okĂ€nt för nĂ„gra i gruppen.
Det nĂ€mns ocksĂ„ om en fotoateljĂ© som lĂ„g vid kvarnen i Ăsterbymo, vid KisavĂ€gen.
â Henrik och Axel RÀÀf lĂ€t bygga bĂ„de kvarnen dĂ€r och stĂ€llverket i Ă nestad, berĂ€ttar Birgitta RÀÀf som kan tacka sina förfĂ€der för mycket av Ăsterbymos utveckling.
â Kraftstationen i Ă nestad kom att driva elen i samhĂ€llet som sedan vĂ€xte fram. AEG fick stĂ„ för elinstallationen och gjorde kvarnen eldriven, berĂ€ttar Anders Gunnar vidare.
Ett tidigare skolarbete frÄn 1987 Àr bevarat.
Annons saxad frĂ„n 1914. Man sĂ„g framtidens ljus i Ăsterbymo.
Han visar bild pÄ en annons frÄn 1914 ur SmÄlands-Tidningen. DÀr lockar man med egna-hems tomter i omedelbar nÀrhet till den blivande jÀrnvÀgsstationen som skulle bli verklighet Äret dÀrpÄ. I annonsen söktes yrkesutövare frÄn olika skrÄn sÄsom urmakare, sadelmakare, koppar- och plÄtslagare, vagnmakare, möbelsnickare och finbagare.
Annonsen hade effekt och det flyttade in folk frĂ„n mĂ„nga hĂ„ll. Ăven Stockholm. Man sĂ„g framtidens ljus i Ăsterbymo.