Totalt 22 forskningsprojekt, som bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott, får sammanlagt 640 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Två av dessa är från Linköpings universitet.
– Jag är glad för att vi har fått stöd för vårt arbete som, det är jag helt övertygad om, ska leda till en ny revolution, säger Igor Abrikosov, professor i teoretisk fysik vid Linköpings universitet, LiU.
Hans projektarbete har fått anslag på 33,4 miljoner kronor under de kommande fem åren – och när han pratar om en ny revolution då menar han en sådan inom kvantfysiken.
Igor Abrikosovs forskning går ut på att ta fram kvantmekanikens komponenter, så kallade q-bits, som utgör basen i framtidens kvantelektronik för IT. Och som ska fungera i rumstemperatur.
Kvantkomponenterna utnyttjar fenomen/effekter som uppträder när dimensionerna blir så små att kvantfysikens lagar börjar gälla. Förhoppningen är att forskningen ska kunna lägga grunden för en ny teknik med till exempel nya typer av sensorer för medicinskt bruk.
– Komponenter som utnyttjar kvantmekaniska effekter finns redan i dag, men hittills har den minsta enheten för att störa och manipulera kvantinformation, q-biten, varit möjlig att skapa enbart vid mycket låga temperaturer. Men vi ska nu studera olika halvledare med stora bandgap och har goda förhoppningar att lyckas med vårt mål, säger han.
Magnus Berggren, professor i organisk elektronik, är den andra forskare som tillsammans med sina forskarkollegor får 27,2 miljoner kronor – under fem år – för att ta fram ett flytande bränsle ur vatten och syre. Forskarna ska inom projektet försöka ta fram en miljövänlig och effektiv metod att tillverka väteperoxid – som frigör en stor mängd energi när det omvandlas till vatten och syrgas.