I veckan hölls den årliga nationella konferensen i Linköping som handlar om vården för personer med könsdysfori, det vill säga personer som upplever att de fötts med fel kön.
På plats fanns drygt 150 personer från olika professioner från Sverige och de Nordiska länderna, däribland plastikkirurger, psykiatriker, psykologer, kuratorer, socionomer, logopeder, gynekologer, endokrinologer, med flera.
Temat för året var kirurgi vilket har blivit en allt större utmaning för plastikkirurger i takt med att allt yngre får diagnosen könsdysfori (tidigare kallat transsexualism). Moderator för konferensen var Gunnar Kratz, professor och överläkare i plastikkirurgi, vid Universitetssjukhuset i Linköping. Han är en av en handfull plastikkirurger som utför könskorrigeringar i Sverige.
Han berättar att många med könsdysfori hittas väldigt unga och kan då få stopphormoner som förhindrar att de genomgår den pubertet som hör till deras biologiska kön.
– En del kan sedan få könskonträra hormoner som gör att de genomgår en pubertet som stämmer överens med personens könsidentitet.
Behandlingen gör att personen kan få sin rätta könsidentitet tidigare. En person som föds som en pojke, men är en kvinna, får i ett sådant fall gå igenom en kvinnlig pubertet. Då kommer bröstutveckling naturligt och personen behöver inte göra bröstimplantat längre fram.
Men det ställer också högre krav på plastikkirurgin, berättar Gunnar Kratz:
– Kirurgiskt sett så är det en sak som gör det svårare för oss. Normalt sett använder vi penishuden när vi gör ett manligt könsorgan till kvinnligt. Men personer/patienter som har genomgått en kvinnlig pubertet har en väldigt lite penis och det innebär att den huden räcker inte till. Då måste vi hitta på andra sätt att göra vaginan.
I Holland har man kommit långt med behandlingen och på konferensen föreläste en holländsk läkare om hur kirurgin har utvecklats. I Norge har man börjat följa ännu yngre barn, så tidigt som i fyraårsåldern som kan visa tecken på könsdysfori.
– Men där gör man inget mer än att följa dem, säger Gunnar Kratz. I en 30-årsuppföljning som har gjorts hade en relativt stor del kommit ut som homosexuella personer.
I Sverige måste den som vill byta könsidentitet få tillstånd av Socialstyrelsens rättsliga råd. Därefter väntar en utredning som brukar ta minst två år. För att få byta juridiskt personnummer och genomgå operation måste personen vara över 18 år. Hormonbehandling kan däremot göras tidigare. Det finns flera lagförslag där ett handlar om att sänka åldersgränsen till 15 år.
– Tänker man på individen kommer den säkert må bättre, men rent praktiskt är det inte optimalt för oss att göra ett könsbyte, eller en könsbekräftelse som vi kallar det för, på en person som inte är färdigvuxen.
Bäst resultat blir det när en man opereras till kvinna, enligt Gunnar Kratz som beskriver det på nästintill perfekt. Den som inte är kirurg skulle aldrig se att det är kirurgi bakom.
– Man får en klitoris och en vagina som fungerar och yttre och inre blygdläppar. När en kvinna ska korrigeras till man, då har vi ingen riktigt perfekt metod.
Det finns två alternativ. I det ena kan personen få en väldigt stor penis men som inte har sexuell känsel. Den ser konstgjord ut på nära håll. En annan metod är att göra en penis med hjälp av klitoris som förstoras vid testosteronbehandling. Den fungerar och ser ut som en riktig penis.
– Men den blir i storlek som en tumme. Den väljer de flesta och en majoritet gör det för utseendets skull.
Många patienter berättar att de hellre tar eventuella kommentarer om att ha en liten snopp än att det är "något konstigt mellan benen".
– För den här gruppen är det en fantastisk känsla. Om du har levt som en man men setts som en tjej så är det fantastiskt att ses som en kille, säger Gunnar Kratz.
Den nationella konferensen har arrangerats sedan 2003 i Linköping där US är ett nationellt center för könsdysforisk vård och hälsa. Vården bygger på en vårdkedja som inkluderar alla yrkesgrupper som ingår i vården kring patienter med könsdysfori.