I Östergötland upplever bara hälften av alla patienter att de har en kontinuerlig kontakt med en och samma läkare. Det förklarar troligen en hel del av patienternas relativa missnöje jämfört med dem i andra landsting. I Östergötland pågår en översyn av primärvården för fullt. Den går under namnet Framtidens bästa primärvård och den presenterade nyligen en förstudie som sammanfattar läget i den östgötska primärvården. Det är långt ifrån katastrof, men heller inte bra.
– Den står inför många utmaningar, så sammanfattar Martin Strömstedt, projektledare från regionens hälso- och sjukvårdsgrupp situationen.
I den senaste jämförelsen av regionen som Sveriges kommuner och landsting gjort ligger primärvården i Östergötland på en inte så smickrande tredje sista plats jämfört med alla andra landsting i tre viktiga frågor. Hur patienterna känner sig bemötta, informerade och delaktiga.
Mycket talar för att patienterna i Östergötland får lika bra vård mätt i medicinskt resultat som på andra ställen, är Martin Strömstedts lugnande besked och tillgängligheten upplevs bättre än i riket i snitt. En del vårdcentraler lyckas bra, andra mindre bra och det kan förändras snabbt (se intervju här intill.) Men det finns en del fakta som kan förklara östgötaregionens bottenplacering i hur patienterna upplever primärvården.
Sjukvården i Östergötland är bland den billigaste i landet. Så också primärvården. Trots att påbud har utgått att det ska satsas på primärvården i landet, har den i Östergötland successivt fått en mindre andel av den redan förhållandevis lilla kakan. Behövs det utökade resurser? Det pågående projektet väntas ge svar.
Det finns färre specialistläkartjänster per invånare i Östergötland än i riket i snitt och det finns cirka 40 läkartjänster i länet som inte är besatta av läkare med allmänmedicinsk specialistkompetens. En utmaning är att besätta dessa trots skriande läkarbrist här som i övriga landet. Dessutom ska ett 20-tal doktorer som snart går i pension ersättas och till det ska befolkningsökning i städerna i kombination med en åldrande befolkning mötas. När förstudien gjordes fanns läkare under utbildning kompenserar inte ens pensionsavgångarna fram till 2018.
– Det måste vi göra något åt snabbt, därför har vi redan nu utökat antalet utbildningsplatser med 25 stycken, kommenterar Martin Strömstedt.
Distriktsläkare ersätts nu med läkare i utbildning och hyrläkare.
Att få träffa samma doktor, inte behöva dra hela sjukdomshistorien om och om igen, är viktigt för den sjuke. Inte minst för dem som lider av kroniska sjukdomar, människor med många olika sjukdomar eller de som drabbats av psykisk ohälsa. Ironiskt nog är det just dessa som missgynnats av det fria vårdvalet som infördes 2010. Det visar riksrevisionens granskning som presenterades i november i fjol.
Följande har enligt RV hänt sedan det fria vårdvalet infördes:
Fler vårdcentraler har etablerats där invånarna är välbärgade och friskare. Där vårdbehovet är som störst har de minskat i antal. Många besökare med lätta och lindriga symtom har tillkommit. Denna grupp patienter gör också fler läkarbesök efter reformens införande. Det omvända förhållandet gäller för de sjukaste patienterna, som gör färre läkarbesök. Behovet av hyrläkare är stort i hela landet och störst i glesbygden. Förutsättningarna för kontinuitet har försämrats.
Det här är effekter som alla regioner har att tackla. Och redskapet som de har i sin hand är ersättningssystemet. Kanske ger projektet Framtidens bästa primärvård svar på hur det ska användas.