Flera andra lÀnder har infört förbud mot hundraser som oftare dödar eller skadar mÀnniskor. Men i Sverige riktar man in sig pÄ att komma Ät hundÀgare som inte har kontroll över sina djur.
Just nu pÄgÄr en statlig utredning som tittar pÄ just det som Corren har granskat: Vad hÀnder med anmÀlningarna som kommer in till myndigheterna?
â VĂ„rt fokus Ă€r pĂ„ Polisens och lĂ€nsstyrelsernas arbete enligt tillsynslagen, bland annat anmĂ€lningar nĂ€r hundar har bitit, sĂ€ger projektledaren för utredningen.
Projektledaren vill inte medverka med namn i tidningen pÄ grund av att det finns en hotbild. Bland misskötsamma hundÀgare finns kriminella personer och personer som kan antas hota eller skada dem som jobbar med att utreda djurÀgaransvar, enligt projektledaren.
Under granskningen av hundÀgare och aggressiva hundar har Corren mött samma önskan om anonymitet frÄn medarbetare vid lÀnsstyrelsen, vid Polismyndigheten och inom ideella organisationer.
Correns granskning av 32 hundĂ€gare och 61 Ă€renden i Ăstergötland har visat att en majoritet av de anmĂ€lda hundĂ€garna struntar i lĂ€nsstyrelsens krav pĂ„ bland annat koppel och munkorg - och deras hundar biter dĂ€rför nya mĂ€nniskor eller hundar.
Granskningen visar ocksÄ att mÄnga hundattacker har lett till skador som infekterade sÄr och nervskador med kÀnselbortfall. Skador som krÀvt resurser inom specialistsjukvÄrden och vÄrdcentraler.
âDet Ă€r angelĂ€get att myndigheterna kan arbeta Ă€ndamĂ„lsenligt för att skydda omgivningen frĂ„n skador och olĂ€genheter som hundar kan orsaka", stĂ„r det i regeringens uppdrag till Stadskontoret som gör utredningen.
I vÄr granskning har vi skildrat hur lÀnsstyrelsen ska anvÀnda tillsynslagen som en trappa. Minsta möjliga ÄtgÀrd ska anvÀndas mot hundÀgare vars hundar attackerar:
â Vi mĂ„ste ha vĂ€ldigt mycket pĂ„ fötterna för att göra ett omhĂ€ndertagande av en hund. Det ska verkligen finnas allvarlig risk för nya incidenter och vi ska göra minsta möjliga ingripande för att hindra det, sĂ€ger Helen Haaranen-Loor, enhetschef för djurskydd vid lĂ€nsstyrelsen i Ăstergötland.
Regeringen vill nu utreda om dagens lag ger de tvĂ„ ansvariga myndigheterna, lĂ€nsstyrelserna och Polisen, tillrĂ€ckliga befogenheter för mot hundĂ€gare och farliga hundar â och ocksĂ„ om myndigheterna samverkar tillrĂ€ckligt bra.
Antalet hundar och hundÀgare har ökat kraftigt i Sverige, framför allt under pandemin. Nu finns drygt en miljon hundar i landet enligt hundÀgarregistret. Troligen Àr de mÄnga fler: Insmuggling av hundar har ökat, vilket Corren tidigare rapporterat om.
De siffror som finns visar att muskelhundar, alltsÄ hundar av kamphundstyp, har ökat kraftigt.
Under nÄgra Är pÄ 1990-talet hade Sverige ett förbud mot avel, innehav och import av rasen pitbull. Idag finns 880 registrerade amerikansk pitbull och 4 600 hundar av pitbullvariant, dÀribland american bully. För tio Är sedan, 2013, fanns sju registrerade american bully.
I Correns granskning av attackerande hundar har kamphundar, eller blandraser dÀr kamphund ingÄr, varit i majoritet. Granskningen visar ocksÄ att 66 procent av de anmÀlda hundÀgarna Àr personer med en kriminell historik.
Regeringen har varken krÀvt att uppgifter om raser eller om hundÀgarnas bakgrund undersöks i den pÄgÄende utredningen.
Statskontoret ska överlÀmna sin utredning i februari 2024.