Correns granskning av 61 hundattacker i Östergötland har visat att en majoritet av de anmälda hundägaren får nya anmälningar mot sig - när deras hundar har bitit nya människor eller djur. Granskningen visade också att en majoritet av de anmälda hundägarna är dömda för annan brottslighet, i många fall grova brott.
Flera andra länder har infört förbud mot hundraser som oftare dödar eller skadar människor. Men i Sverige riktar man in sig på att komma åt hundägare som inte har kontroll över sina djur.
Just nu pågår en statlig utredning som tittar på just det som Corren har granskat: Vad händer med anmälningarna som kommer in till myndigheterna?
– Vårt fokus är på Polisens och länsstyrelsernas arbete enligt tillsynslagen, bland annat anmälningar när hundar har bitit, säger projektledaren för utredningen.
Projektledaren vill inte medverka med namn i tidningen på grund av att det finns en hotbild. Bland misskötsamma hundägare finns kriminella personer och personer som kan antas hota eller skada dem som jobbar med att utreda djurägaransvar, enligt projektledaren.
Under granskningen av hundägare och aggressiva hundar har Corren mött samma önskan om anonymitet från medarbetare vid länsstyrelsen, vid Polismyndigheten och inom ideella organisationer.
Correns granskning av 32 hundägare och 61 ärenden i Östergötland har visat att en majoritet av de anmälda hundägarna struntar i länsstyrelsens krav på bland annat koppel och munkorg - och deras hundar biter därför nya människor eller hundar.
Granskningen visar också att många hundattacker har lett till skador som infekterade sår och nervskador med känselbortfall. Skador som krävt resurser inom specialistsjukvården och vårdcentraler.
Skador efter en hundattack som Corren har berättat om i granskningen.
”Det är angeläget att myndigheterna kan arbeta ändamålsenligt för att skydda omgivningen från skador och olägenheter som hundar kan orsaka", står det i regeringens uppdrag till Stadskontoret som gör utredningen.
I vår granskning har vi skildrat hur länsstyrelsen ska använda tillsynslagen som en trappa. Minsta möjliga åtgärd ska användas mot hundägare vars hundar attackerar:
– Vi måste ha väldigt mycket på fötterna för att göra ett omhändertagande av en hund. Det ska verkligen finnas allvarlig risk för nya incidenter och vi ska göra minsta möjliga ingripande för att hindra det, säger Helen Haaranen-Loor, enhetschef för djurskydd vid länsstyrelsen i Östergötland.
Helen Haaranen-Loor, enhetschef för djurskydd vid länsstyrelsen i Östergötland, anser att det är hundägarnas låga kunskaper som är problemet, inte hundarna. Och skulle därför vilja införa ett slags "hundkörkort" innan man får skaffa hund.
Regeringen vill nu utreda om dagens lag ger de två ansvariga myndigheterna, länsstyrelserna och Polisen, tillräckliga befogenheter för mot hundägare och farliga hundar – och också om myndigheterna samverkar tillräckligt bra.
Antalet hundar och hundägare har ökat kraftigt i Sverige, framför allt under pandemin. Nu finns drygt en miljon hundar i landet enligt hundägarregistret. Troligen är de många fler: Insmuggling av hundar har ökat, vilket Corren tidigare rapporterat om.
De siffror som finns visar att muskelhundar, alltså hundar av kamphundstyp, har ökat kraftigt.
Muskelhundar, alltså hundar av kamphundstyp, har ökat kraftigt i Sverige. Idag finns 4 600 hundar av pitbullvariant, däribland american bully.
Under några år på 1990-talet hade Sverige ett förbud mot avel, innehav och import av rasen pitbull. Idag finns 880 registrerade amerikansk pitbull och 4 600 hundar av pitbullvariant, däribland american bully. För tio år sedan, 2013, fanns sju registrerade american bully.
I Correns granskning av attackerande hundar har kamphundar, eller blandraser där kamphund ingår, varit i majoritet. Granskningen visar också att 66 procent av de anmälda hundägarna är personer med en kriminell historik.
Regeringen har varken krävt att uppgifter om raser eller om hundägarnas bakgrund undersöks i den pågående utredningen.
Statskontoret ska överlämna sin utredning i februari 2024.