Inom ett par år är Naturbeteskött från Östergötland verklighet.
Världsnaturfonden WWF vill gå vidare med Östergötland efter samma modell som man inlett i Närke och även genomfört i Vindelns dalgång i Västerbotten samt på Mälarens strandängar. Köttdjur som håller dessa marker öppna saluförs som naturbeteskött av lokala Icahandlare.
-- Förutsättningarna är mycket goda i Östergötland med sitt eklandskap, skärgården och alla naturbeten i skogs- och mellanbygderna. Däremot är det här sättet att producera kött inget för östgötaslätten, eftersom det inte gäller djur som betat på vallar, säger Ola Jennersten, ansvarig för WWF:s arbete med biologisk mångfald i odlingslandskapet.
Frågan är varför det tagit så lång tid för en liknande lansering i Östergötland, som är ett av de län i landet som har kvar mest värdefulla naturbeten. Enligt Ola Jennersten kan dock en del köttdjur som betat på strandmader, ängar och hagar i länet ingå i de centrala leveranser som Ica har i Stockholm och södra Sverige. Men något "blåklintskött" finns inte.
-- Vi har inlett diskussioner med länsstyrelsen. Men en hungrig Ica-handlare som är beredd att ta emot ett par slaktkroppar i veckan är det allra bästa för att få marknadsföringen att fungera. Konsumenttrycket lyckas bättre än den omvända vägen där producenten ska övertala slaktaren som ska få med sig styckaren och sedan hitta någon som vill sälja köttet, säger Ola Jennersten.
Enligt WWF krävs det att 20--30 köttdjursproducenter inleder ett samarbete för att garantera cirka 150 slaktkroppar om året. Kravet är att dessa djur ska ha betat på ogödslade naturbeten och därmed bidragit till att rädda värdefulla ängar och hagar. De hör till landets artrikaste miljöer, där en alltmer sällsynt flora kan överleva. De ger också mat och husrum åt flyttfåglar som föder upp sina ungar i Sverige under vår och sommar.
Forskningsstiftelsen Mistra har liknande hagmarksprojekt tillsammans med miljömärkningsföreningen Krav. Det är bland annat kopplat till Tinnerö eklandskap i Linköping och kommer att presenteras vid en presskonferens idag. Ola Jennersten markerar dock att WWF:s krav skiljer sig en del från Kravs krav.
-- Vi representerar två miljövänliga sätt att producera kött, men för vår del räcker det inte med att köttet är "grönt", det måste också vara regionalt och lokalt producerat. Krav accepterar kött från djur som levt på Pampas i Argentina och även att djuren betat på odlad vall, men det gör inte vi. För oss är det naturbeten som gäller, säger Ola Jennersten.
Sven-Olov Borgegård, som är projektledare för WWF:s naturbeteskött, framhåller även ett tredje krav -- köttet måste smaka bättre än "vanligt" kött, ett villkor som Krav inte ställer. Köttet ska komma från ungdjur i form av stutar (kastrerade tjurar) och kvigor eller unga kor som fött max en kalv. Det ska också vara välhängt.
-- Och det måste smaka bättre än vanligt kött för att konsumenterna ska vara beredda att betala mer. Då handlar det om marmorerat kött eftersom det är i fettet som smaken sitter. För oss är det något nytt, men i USA, Kanada, Danmark, Skottland och många andra länder är det marmorerade köttet en självklarhet. Det borde det vara även hos oss. Att behöva importera sådant kött är ett underbetyg åt svenska producenter, säger han.
125 öinvånare