Det Àr synd om mÄnga Àldre mÀn

Kvinnor blomstrar och lever ett aktivt liv med mÄnga sociala relationer efter 60. MÀnnen torkar ihop. Varför Àr det sÄ? Psykoterapeut Madeleine Cocozza har sina teorier.

Det Àr synd om Àldre mÀn. Men om de underhÄller emotionella relationer ökar chanserna för att livet som pensionÀr ska bli bÄde roligare, mer innehÄllsrikt och mindre ensamt, sÀger Madeleine Cocozza.

Det Àr synd om Àldre mÀn. Men om de underhÄller emotionella relationer ökar chanserna för att livet som pensionÀr ska bli bÄde roligare, mer innehÄllsrikt och mindre ensamt, sÀger Madeleine Cocozza.

Foto: Jan Karlsson

Östergötland2020-01-05 18:01

Hon möter de hÀr paren ofta, en fullt levande part och en halvdöd, intorkad. Kvinnan som pratar hela tiden, lever ett aktivt liv, berÀttar hur hon kÀnner sig och beklagar sig över att mannen Àr en mussla som hon inte nÄr.

Hon har redan rÀknat ut sin man och han kÀnner det, men sjÀlvklart Àr mÀn lika emotionella som kvinnor, om Àn sÀmre pÄ att uttrycka det, sÀger Madeleine Cocozza.

Olikheterna mÀrktes inte nÀr Familjen AB och tvÄ heltidsjobb tog all tid, men kan bli pÄtagliga nÀr vi fÄr mer tid tillsammans. NÀr vi Àr pensionÀrer och ska fÄ tid att njuta frukterna av allt arbete vi lagt ned. Men dÄ gÀller det att vi ocksÄ har lagt ned arbete pÄ det som delvis gör pensionÀrslivet givande. Relationer och kÀnslor.

– Kvinnor Ă€r mĂ€stare pĂ„ att sĂ€tta ord pĂ„ sina kĂ€nslor. Vi Ă€gnar hela vĂ„ra liv Ă„t det nĂ€r vi odlar emotionella relationer till vĂ€nner, barn, förĂ€ldrar, kolleger, bokcirkelmedlemmar, tjejmiddagspolare, gympakompisar . . . 

– MĂ€ns gemenskap handlar ofta om handling, som sport, och ligger dĂ€rmed bara en knĂ€skada bort. De investerar i en enda emotionell relation, den till sin partner. Om ens det. MĂ„nga mĂ€n har aldrig formulerat tankar som "vad vill jag?", "hur mĂ„r jag?", "varför mĂ„r jag dĂ„ligt?" Det Ă€r tragiskt, men mĂ„nga Ă€r verbalt handikappade.

Vad Àr faran?

– Att de vid en skilsmĂ€ssa eller partnerns bortgĂ„ng blir fruktansvĂ€rt ensamma och torkar in. MĂ„nga lĂ€mnas ensamma och barnen kan tĂ€nka "Varför ska jag kontakta och prata med honom? Vi har ju Ă€ndĂ„ aldrig pratat ordentligt."

– Men det finns ocksĂ„ mĂ€n som snabbt fixar en ny partner för att fylla tomrummet, istĂ€llet för att odla vĂ€nskap med mĂ€nniskor utanför en parrelationen. 

MÄnga mÀn kanske vill vara ensamma?

– Är man nöjd och ensamheten Ă€r sjĂ€lvvald sĂ„ Ă€r allt okej. Men ett pensionĂ€rsliv utan djupare relationer, som inte kĂ€nns vĂ€rdefullt, blir ju bara en transportstrĂ€cka till döden.

Varför har det blivit sÄ hÀr?

– JĂ€mstĂ€lldheten har fört mycket gott med sig, men inte landat rĂ€ttvist. Kvinnor har fĂ„tt tillgĂ„ng till de manliga verktygen, som jobb, hög lön och styrelseplatser. De Ă€r fria och tar för sig.

– Men mĂ€nnen har inte fĂ„tt tillgĂ„ng till de kvinnliga sfĂ€rerna, som att vara projektledare för familjen pĂ„ samma villkor, att leda hemmet och odla nĂ€ra relationer till barn och barnbarn. Mamma har fortfarande familjens högsta valör. Inte för att den Ă€r "bĂ€st" utan för att mĂ€nnen inte slĂ€ppts fram.

– Ofta har de haft den grĂ€nssĂ€ttande rollen, men inga samtal med emotionellt vĂ€rde. Det gör deras tillvaro fattig, sĂ€rskilt om den som haft dessa samtal (kvinnan) försvinner.

Är det mĂ€nnens eget fel?

– Nej, det Ă€r bĂ„de mĂ€nnens, kvinnornas och samhĂ€llets fel. MĂ€nnen mĂ„ste ta för sig och krĂ€va den hĂ€r platsen i familjen. Kvinnorna i sin tur mĂ„ste förstĂ„ att dela med sig av den sociala "makten". Det handlar om att ge och ta och inte komma dragandes med "jag Ă€r den som förstĂ„r barnen bĂ€st."

– SamhĂ€llet mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att uppmuntra den hĂ€r processen. MĂ„nga satsningar görs för att pĂ„ gruppnivĂ„ locka flickor och kvinnor till det traditionellt manliga, men fĂ„ insatser görs för det omvĂ€nda.

Vad Àr konsekvenserna?

– Förutom de personliga tragedierna sĂ„ innebĂ€r det att arbetslivet har fĂ„tt tillgĂ„ng till bĂ„da vuxna i en familj, medan familjebygget inte har det.

I ditt hemland Italien finns en annan manlighet.

– Ja, i Sydeuropa umgĂ„s mĂ€nnen betydligt mer med varandra Ă€n hĂ€r. Även nĂ€r de Ă€r yngre. De Ă€r sedan unga Ă„r vana att prata kĂ€nslor, med sina mammor och syskon till exempel. De Ă€r mer emotionella helt enkelt. Manlig vĂ€nskap, manlig lojalitet, att man hĂ„ller om varandra. I Sydeuropa Ă€r det inget konstigt.

– De behĂ„ller sitt liv – och de behĂ„ller sin sexualitet och sensualitet, vill jag pĂ„stĂ„. Precis som svenska kvinnor behĂ„ller sin. Ta bara klĂ€dseln. I Sverige ser mĂ„nga mĂ€n ut som om de Ă€r pĂ„ vĂ€g ut i skogen. Jag tycker de kunde anstrĂ€nga sig lite mer för att behĂ„lla det sensuella.

Har mÀn svÄrt att erkÀnna sin ensamhet?

– Absolut. Det Ă€r lĂ€ttare att sĂ€ga att man Ă€r deprimerad, och fĂ„ medicin mot det, Ă€n att inse att det handlar om en fruktansvĂ€rd ensamhet utan tillgĂ„ng till relationer.

Är du missmodig?

– Nej, jag ser en gryende ny mansroll med mĂ€n som axlar bĂ„de jobb och nĂ€rhet till barn och vĂ€nner. Det ska bli sĂ„ intressant att följa hur det blir framöver, nĂ€r könsroller inte lĂ€ngre definierar förĂ€ldraskap. Vad Ă€r dĂ„ en mamma och vad Ă€r en pappa? 

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!