Regiondirektör Mikael Borin menar att omorganisationen varit nödvändig.
"Alla branscher söker fler medarbetare. Kommunen, sjukvården, kriminalvården och försvaret. Men när antalet yrkesverksamma invånare minskar måste vi jobba med nya arbetssätt."
I början av 2024 meddelade Region Östergötland att 900 anställda skulle varslas. Samtidigt som arbetet med varslet har en stor omorganisation genomförts.
Orsaken till varslet och omorganisationen var att hälso- och sjukvården gick med ett underskott på hisnande 1,7 miljarder kronor.
Här är 3 saker som förändrats sedan dess:
BÄTTRE EKONOMI
Sedan 2023 har underskottet för hälso- och sjukvården blivit markant mindre och mindre för varje år. Från 1,7 miljarder 2023 till uppskattningsvis 106 miljoner minus i år.
– Just nu känner vi oss trygga med att det går år rätt håll. Men sjukvården är alltid under press. Det är en ständig kamp att bedriva vård med de resurser man har, säger regiondirektör Mikael Borin på en presskonferens under tisdagen.
Dyra läkemedel och ny utrustning – som röntgen och robotar– utvecklas kontinuerlig och kostnaderna för dem är svåra att förutspå, säger han.
Idag är Östergötland den region där kostnaden för hälso- och sjukvård ökar minst i hela landet (i förhållande till antalet invånare).
Är det endast positivt? Eller innebär det att personalen ska ge samma vård för en mindre peng?
– Vi ska inte springa fortare utan jaga kostnadseffektiva lösningar. Östergötland har goda förutsättningar att bedriva effektiv vård. Vi är geografiskt sett ett litet län men med stor befolkning. Vi har inga stora avstånd mellan våra sjukhus. Därför var det alarmerande när regionens kostnader 2023 var så stora jämfört med andra regioner.
På totalen beräknas Region Östergötland gå med nollresultat i år – alltså om man även räknar in områden som kollektivtrafik och det regionala utvecklingsarbetet. 2026 uppskattas regionen gå med 200 miljoner plus.
"Det kan finnas enskilda patienter och medarbetare som drabbats, men på en övergripande nivå har omställningen inte inneburit några stor inskränkningar", säger Marie Morell (M).
LÅNGA VÄNTETIDER
Sedan storvarslet 2023 har antalet vårdplatser ökat med 55 stycken.
Däremot är kapaciteten att utföra operationer och tillgängligheten oförändrad. Med tillgänglighet menas hur pass lätt vården är att komma i kontakt med och hur fort vården ges. Östergötland är bland de regioner som har längst väntetider i hela landet.
– Vi har alldeles för långa väntetider inom många områden, men det hade vi även innan varslet. Det är ett stort fokusområde framöver, säger Mikael Borin.
Har patientsäkerheten påverkats av varslet?
– En jätteviktig del i patientsäkerheten är att få en medicinsk bedömning. Och där kan chefsläkarenheten inte spåra att vi haft fler avvikelser efter varslet, säger Mikael Borin.
Regionen har, som de själva säger, gått från miljardunderskott till ekonomi i balans.
"Vi var tvungna att vidta en av de tuffaste åtgärderna: varsel. En åtgärd som också är sämst ur ett rent kompetensförsörjningsperspektiv. Därför är det tudelat. Det känns dock bra är att allt jobb som personalen lagt ned på omorganisationen har gett resultat", säger regiondirektör Mikael Borin.
FÄRRE INHYRDA
Antalet sjuksköterskor och läkare som arbetar via dyra bemanningsföretag blir allt färre i regionen. Månadskostnaden för hyrpersonal har minskat med ungefär 58 miljoner idag jämfört med december 2023.
– Östergötland är en av de regioner med absolut lägst kostnader för bemanningsföretag, säger Mikael Borin.
Samtidigt har antalet sjuksköterskor ökat i regionen. Totalt har 207 anställts sedan 2023. Ungefär hälften av dem är personer som tidigare arbetade via bemanningsföretag. Ökningen av sjuksköterskor har gjort både på US i Linköping, Vrinnevi i Norrköping och Lasarettet i Motala.