Det framkommer i en rapport där patientnämnden i Östergötland sätter strålkastarljuset på klagomål på dåligt bemötande, bristande dialog med patient eller anhörig, bristande delaktighet och otillräcklig information.
Det ligger enligt patientlagen helt på vårdgivarens ansvar att kommunikationen med patienten fungerar. På hälso- och sjukvårdens ansvar ligger också enligt samma lag, att patienten visas omtanke och respekt. Rapporten tar upp de 254 fall som anmälts 2015 där patienter inte anser att detta har fungerat i offentligt finansierad hälso- och sjukvård i Östergötland.
Få anmäler
De flesta möten mellan patient och vårdpersonal fungerar bra. Det visar exempelvis resultatet av nationell patientenkät som publicerats i veckan. Mellan 80 och 90 procent av alla patienter i den specialiserade sjukhusvården är nöjda med hur de bemöts känslomässigt och med den information de får. Däremot får vården sämre resultat på frågan om patienten känner sig delaktig. Där är bara 75 procent nöjda. Enkätens resultat från mottagningar och vårdavdelningarna i östgötsk specialistsjukvård, skiljer inte stort mot riksgenomsnittet.
Det är få av dem som inte känner sig nöjda som klagar till patientnämnden. Men av de som gjort det framkommer att de känner sig kränkta av att bli ifrågasatta när de söker vård, de upplever brist på delaktighet och blir inte lyssnade till. Det finns anmälningar som vittnar om brist på inlevelseförmåga och medkänsla hos vårdpersonalen. Det finns de som beskriver att de inte fått information till exempel om en ställd diagnos. Till sist finns också svårigheter att kulturellt och språkligt förstå varandra. Speciellt svårt är det för äldre personer och de med hörselnedsättning om doktorn inte pratar bra svenska. I flera ärenden har patienter frågat om det inte är möjligt att få en tolk när läkaren inte förstår svenska.
Får sämre vård
Det är betydligt fler kvinnor än män som upplever sig illa bemötta av sjukvården. Funktionsnedsatta upplever oftare än andra att de inte blir tagna på allvar.
Att psykiskt sjuka får sämre vård när de söker för kroppsliga besvär är känt från såväl nationella som internationella studier. Det bekräftas också i antalet sådana anmälningar till patrientnämnden. Fjorton procent, eller trettiofem anmälningar, gäller personer med psykisk problematik, som inte upplever att de fått rätt bemötande. Många gånger hänvisas de till psykiatrin, trots att de sökt för en kroppslig åkomma.