Första spadtaget för ny järnväg

På måndagen togs det första spadtaget för Ostlänken. Den officiella byggstarten skedde i Norrköping – i Linköping tar det fortfarande några år innan några spår syns.

Foto: Eva Jensen

Östergötland2017-11-13 17:44

Videon är inte längre tillgänglig

Alla var där. Infrastrukturministern Tomas Eneroth, Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon, representanter från den spanska järnvägsbyggaren och givetvis Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.

Alla ville vara med när det hölls ett officiellt startskott för järnvägsbygget. Det första som byggs är en ny godsjärnväg till Norrköpings hamn – kallad Kardonbanan. Denna bana är en del av Ostlänken och en förutsättning för att den nya stambanan ska kunna byggas. I samband med att godsjärnvägen byggs så flyttas också godsbangården från centrala Norrköping. Den yta som då frigörs ska användas dels till Ostlänken, dels till att bygga bostäder.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist var glad denna dag.

– Det är många som frågat mig om Ostlänken verkligen blir av. Nu får vi äntligen första bildbeviset på att det blir verklighet, säger han.

– Efter att ha snackat om det i 30 år går vi nu in i nästa fas, nu får vi plocka fram blåstället, fortsätter han.

Planeringen av järnvägen har pågått i många år och nu kommer nästa utmaning.

– Det kommer att bli mycket bök och stök under de närmaste 15 åren när vi ska bygga banan. Men belöningen kommer samtidigt i form av nya arbetstillfällen, kommunikationer och bostäder, säger Lars Stjernkvist.

Men frågan är hur många av arbetstillfällena som hamnar hos östgötarna. Det är redan klart att spanska entreprenören Rover Alcisa ska stå för bygget av Kardonbanan.

– Man räknar med att det här ska ge 13 000 jobb. Det kommer att bli hård konkurrens, vi måste se till att Norrköping får jobben, säger Stjernkvist.

Kommunen har redan fått kritik från näringslivet för att det saknas kompetens.

– Vi behöver höja vår utbildningsnivå, främst bland yrkesutbildningar. Det är en stor utmaning för oss, säger han.

Måndagens byggstartceremoni för Kardonbanan inleddes med tal och en mindre paneldebatt i de Geerhallen, därefter fick hela sällskapet en guidad busstur till området där den sju kilometer långa godsjärnvägen ska gå. Från Åby, via Malmölandet, till Händelö. Vid Pampushamnen väntade en symbolisk rälsläggning.

– Det känns skönt att det är igång. Kardonbanan är inte bara en förutsättning för Ostlänken, utan en viktig del i att underlätta för godstrafiken och hamnverksamheten, säger Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör.

– Det här är en historisk händelse. Ett led i vårt samhällsbygge där vi kombinerar en hållbar infrastruktur med bostadsbyggande, säger infrastrukturministern Tomas Eneroth (S).

Hur kommer det sig att järnvägen heter Kardonbanan?

– Det verkar finnas olika tolkningar. Jag väljer att koppla det till den lilla blomma som växer i området. Andra hänvisar till Charon, färjkarlen som symboliserar döden. Det tycker jag inte känns lika roligt, säger Lars Stjernkvist.

Kardonbanan

Är en sju kilometer lång godsjärnväg mellan Åby och Händelö. I samband med bygget flyttas godsbangården från centrala Norrköping till Malmölandet.

Syftet är att effektivisera haneringen av gods och öka andelen gods som fraktas på järnväg.

I samband med att den nya järnvägsanslutningen byggs ut kommer vägsystemet på Malmölandet att byggas om. Det blir bland annat en tre kilometer lång bilväg och åtta nya broar.

Projektet drivs av Trafikverket tillsammans med Norrköpings kommun. Banan byggs av spanska Rover Alcisa.

2021 ska de första godstågen börja rulla.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om