Här är skolorna som lyckades få flest behöriga nior

Det visar ny statistik från Skolverket som varje år kartlägger hur många elever som blir behöriga för gymnasiet. 

Häromdagen släpptes siffrorna för läsåret 2021/22, vilket nyhetsbyrån Newsworthy rapporterar om. I genomsnitt blev 85 procent av eleverna i landet behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan, vilket är en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med föregående läsår.

I Östergötland varierar andelen behöriga elever mellan 74 procent som lägst och 89 procent som högst. I toppen finns bland annat Boxholm där 87 procent av eleverna som gick ut nian på Stenbockskolan i våras var behöriga att söka till ett yrkesprogram. Det är den näst högsta siffran i länet, efter Söderköping. 

Jonas Cannervik-Wass är rektor på Stenbockskolan i Boxholm:

– Det är positivt att se att den insats som elever och lärare gör ger resultat. Vi har en bra organisation kring våra kärnämnen svenska, engelska och matematik där vi kan stötta eleverna på ett bra sätt. Vi har även jobbat mycket med att höja meritvärdet och det har under de senaste åren blivit allt bättre.

Totalt gick 47 elever ut från Stenbockskolan i våras. 

I botten på Skolverkets lista för Östergötland ligger Åtvidaberg där 74 procent av niondeklassarna var behöriga att söka till ett yrkesprogram på gymnasiet. Det är den lägsta behörigheten som noterats i Åtvidaberg det senaste decenniet. Andelen behöriga minskade både bland flickor och pojkar. 

Maria Eneling är rektor för årskurs sju till nio på Alléskolan och kommenterar resultatet per mejl:

"Det pågår för tillfället analys av de siffror och resultat du lyfter. Vi kan se att det finns kopplingar både på individ- och skolnivå men någon slutanalys är inte färdigställd."

I våras var det totalt 137 elever som ut Alléskolan.

Även i Ödeshög fick 74 procent av niondeklassarna gymnasiebehörighet vilket är en lägre andel jämfört med våren 2021. 

– Det såg inte bra ut. Det här jobbar vi på och slutbetygen blev bättre än tidigare, säger Richard Olofsson, rektor på Lysingskolan där totalt 65 elever slutade i våras. Det här är en utmaning vi har i Ödeshög. Det vi gör nu tillsammans är att satsa på svenskan och läsning och det har vi börjat med redan på förskolan. Vi har bland annat anställt en speciallärare i svenska.

Lysingskolans rektor Richard Olofsson är inte nöjd.

Foto: Karl-Johan Norén

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkänt i tolv ämnen – dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser.  

Störst betydelse för betygsresultaten har föräldrarnas utbildningsnivå, enligt Skolverket. Drygt 93 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan jämfört med 75 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. 

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har fortsatt stor betydelse för betygen, säger Tommy Lagergen, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att utjämna skillnader och därmed bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna.

I riket som helhet är andelen med behörighet generellt högre på friskolor. Enligt Skolverket kan det delvis förklaras med skolornas elevsammansättning: friskolor skolor har generellt lägre andel nyanlända elever och högre andel elever med högutbildade föräldrar.