Dimman ligger tjock över Fryksdalen. Sjön Fryken som brukar erbjuda ett vackert sceneri till höger syns inte, det är bara en vit vägg utanför bilfönstret. Till och med fjällresenärerna som kommer i strid ström längs E45 ligger fogligt på rad efter varandra. Ingen kör om. Med jämna mellanrum varnas för älg, det finns gott om dem i Värmland.
Häjsberget och Länsmansbergets skyline syns inte i dimman. Av de 13 vindkraftverken syns ingenting, trots att de är 200 meter höga. Om det hade varit klart väder hade de synts vida omkring.
Vi är på väg för att se vad som väntar för Kolmårdsskogen. Tekniska verken vill uppföra 15 vindkraftverk på Jätteberget i närheten av Lilla Älgsjön. De kommer att bli ungefär lika stora som dem i Värmland. Samrådet hölls i höstas.
Henrik Eriksson och Micke Olsson möter upp, de vill berätta och visa hur området har förändrats sedan vindkraftverken kom på plats. När vi nästan har nått toppen lättar dimman plötsligt, det är klarblå himmel och vinden friskar i. Vi är omgivna av snurrande vindkraftverk.
– Du ser, det är vägar överallt. Det är som ett flygfält här uppe, det blinkar och låter hela tiden, säger Henrik Eriksson.
Petter Lindberg möter oss under Häjsberget 8. Det swishar ovanför. Vi står ungefär två meter ifrån varandra med det är stundtals svårt att höra vad som sägs.
– Jag bor ungefär två kilometer härifrån, jag hör vindkraftverken hem till mig, säger han.
Hur påverkas du av ljudet?
– Det brukade vara helt tyst. Jag ville bo så, det var därför jag bosatte mig där. Det är inte så att jag ligger sömnlös, men det har helt klart blivit en försämring.
– Det är alltid ett sus när man är i skogen. Tidigare var det tyst, nu är det som att man befinner sig nere i samhället, säger Micke Olsson.
De är alla tre jägare och trivs i skogen. De beskriver känslan av lugn, att det är rekreation att sitta på pass och lyssna till skogens ljud. Eller att fiska i en skogssjö en fin sommarkväll. Tystnaden har försvunnit och de saknar hur det var innan vindkraftverken kom upp.
***
En bit ifrån bor Bertil Forsberg. Det är till stor del hans förtjänst att vindkraftverken står där i dag. Han är också jägare och delar inte bilden av att vindkraftverken förstör jakten.
– Om jakt ska omöjliggöra byggandet av vindkraftverk kan inte ett enda verk byggas i hela Sverige. Jag tycker att det är helt fantastiskt att vi genom god samverkan har lyckats att genomföra det här. Tillsammans med 15 vattenkraftverk producerar vi mer el än vad hela Sunne kommun förbrukar – grön el, säger han.
Under hela sitt yrkesliv har han jobbat med energi och elproduktion, främst vattenkraft. När Bixia sökte brett över landet efter lämplig mark att bygga vindkraft på nappade Bertil direkt och blev en drivande part.
– Jag åkte runt till alla 27 markägare i det här området och satt vid deras köksbord. Det har varit en ledstjärna, att markägarna varit enade innan man gjorde projektet offentligt. Det är därför vi har lyckats så bra, utan minsta personliga strid mellan markägare.
***
Under vindkraftverk nummer 8 på Häjsberget börjar det bli kyligt i vinden. Solen skiner men värmen saknas. De tre jägarna, Bertil Forsberg och Tekniska verken är överens om att det fanns ett brett stöd för etableringen. Skidanläggningen Ski Sunne var de enda som hade invändningar.
– Jag hade aldrig skrivit på om jag förstått hur det skulle bli, säger Henrik Eriksson.
Han äger en del av skogen som ingår i vindbruksområdet och som markägare var han tidigt med i diskussionerna. Han får även del av avkastningen, i hans fall handlar det om runt 700 kronor per år.
– Även om jag hade varit en stor markägare kan inte pengar kompensera. Jag ångrar att jag inte satte mig in i frågan mer, om vad det skulle innebära. I så fall hade jag pratat ihop mig med andra markägare och försökt att få en opinion emot.
Men hur ska man lösa elförsörjningen?
– Alla vill ha el, men man vill inte ha det på sin bakgård brukar det heta. Det är svårt och det finns ingen lätt lösning. Det hålls ju exempelvis möten på högsta politisk nivå om man ska klassa kärnkraft som grön energi. Det är inte bara vi här på berget som funderar på de frågorna, säger Petter Lindberg.
Henrik håller med och funderar samtidigt på vindkraftens effekt.
– Vi har elbrist i Sverige trots alla vindkraftverk. Om det hade varit succé med vindkraft hade det varit en annan sak, då hade det nog varit enklare att acceptera. Jag funderar också på hur miljövänliga de egentligen är. Vinden är förnybar, men går vindkraftverken att återvinna?
***
Bertil Forsberg har inte nåtts av något missnöje över vindkraftetableringen. Inte innan vi ringde.
– Om man söker tystnad – ja, då kan man ju tycka att det har blivit en försämring. Men man måste lyfta blicken – varför blev det så? Vi behöver el – det är grundorsaken till att jorden är på väg att tippa över ända. Värmland är ett tillverkande län, då måste man ta ansvar och det ansvaret är att man får acceptera att det vissa dagar låter från vindkraftverken.
Du oroas inte över att tysta områden försvinner?
– Du kan åka 20 mil norrut från Sunne, söker man frihet från industrier, vägar och andra former av ljud är det ett utmärkt och stort område. Kan man inte gå där? De som söker tystnad bor i regel i ett område där tystnad inte finns. Då förväntar sig folk att skogen ska vara tyst. Men vi som bor här tycker att det är oerhört viktigt att vi får avkastning på våra fastigheter.
Enligt Bertil Forsberg ger vindkraftverken en årlig avkastning på mellan tre och fyra miljoner kronor till markägarna i området. De som har vindkraftverk eller vägar på sin mark får större andel av kakan. Sedan räknas beloppet ut beroende på hur stor del av marken man äger inom vindbruksområdet. Själv äger han en ganska stor andel.
– Det är väldigt lätt att fånga upp missnöje, det finns ingen fråga där alla är för, säger Bertil Forsberg.
***
– Det här handlar inte om avundsjuka. Det är många här som upplever att det blivit en stor och kännbar negativ förändring, men samtligt drar sig folk för att öppet vädra sina åsikter. Det är känsligt. Men jag vill ge en varning till dem som är på väg att få en vindkraftspark i sin närhet. Alla som kan bli påverkade bör fundera på vad det är man värdesätter i sin närmiljö. När det var samråd här tror jag inte folk riktigt förstod vad som väntade, säger Petter Lindberg.
Vi tar kontakt med Henrik Valent som är vd för Tekniska verken i Linköping Vind AB. Han får ta del av kritiken och bemöta påståendet om att människor inte förstod hur området skulle förändras.
– All kraftproduktion är en kompromiss, oavsett vilket kraftslag det gäller och en omställning av samhället går inte att göra obemärkt. Vindkraft är ett resurseffektivt sätt att producera el på och det är bra för klimatet, men samtidigt finns det negativa aspekter. Vi lägger ner tusentals timmar på att utreda varje plats och då är de närboendes åsikter en väldigt viktig del i den bedömningen. Jag delar helt åsikten att det är viktigt att tänka igenom innan man lägger ut en vindpark på något ställe, säger Henrik Valent.
Hur håller ni samråd i dag för att människor ska få en realistisk bild?
– Vi försöker ha så bra fotomontage som möjligt för att ge en bra visuell bild. Vi försöker beskriva vad vindkraft är och hur det påverkar omgivningen, fågellivet och naturen. När det gäller ljud tar vi hjälp av en extern ljudexpert som kan visa objektivt hur det låter. Men framförallt försöker vi att vara många på plats, så att människor kan få svar på just sina frågor.
Jägarna i Sunne funderar kring hur miljövänliga vindkraft är och om de går att återvinna?
– På Häjsberget har vi förankrat direkt i berget, så det är enkelt att plocka ner verket och täcka med jord för att återställa marken. Själva ståltornet och maskinhus går att återvinna, det kan man smälta ner och göra andra saker av. När det gäller vingarna är det mer problematiskt. De är gjorda av glasfiber som en segelbåt, det finns inget bra sätt att återvinna på ännu, men vi är ganska säkra på att det kommer att finnas bra metoder i framtiden. Skulle man plocka ner verket i dag skulle vingarna behöva läggas på deponi.
Tekniska verkens planer på vindkraft i Kolmården kan också bli en historia som delar bygden, liksom har skett i Sunne. Åsikterna från samrådet har, enligt Henrik Valent, varit både positiva och negativa.