Söderköpings kommun har försökt sälja Brunnslasarettet men har stött på svårigheter då tomten inte får styckas enligt nuvarande detaljplan.
Att Brunnslasarettet har hamnat på Svenska byggnadsvårdsföreningens Gula lista är en indikation på att huset är kulturhistoriskt intressant. Byggnaden är redan märkt med lilla q från länsstyrelsen, vilket är den starkaste beteckningen en byggnad kan ha i en detaljplan.
– Med Gula listan vill vi uppmärksamma värdefulla byggnader men också skapa en opinion för att skydda, bevara och utveckla det byggda och odlade kulturarvet, säger Hannes Granberg.
Men Brunnslasarettet har stått och förfallit de senaste åren. I höstas beslutade kommunstyrelsen i Söderköping att försöka sälja fastigheten. I underlaget som presenterades inför beslutet, och som är från 2019, beräknades renoveringskostnaderna till åtminstone 20 miljoner kronor.
När Ramunderstaden för fem år sedan undersökte byggnaden konstaterades att det krävdes pålningsarbete då grunden var skadad och att huset hade sättningar. Dessutom måste befintliga väggar rivas och nytt yttertak anläggas. Det behövs också nya elinstallationer och ventilation samt värme måste ses över.
Men byggnaden kan inte säljas i nuläget då det krävs en ny detaljplan för att stycka av tomten.
"Vi har förstått att det är svårt att sälja i nuläget men vi fortsätter att titta på alternativ för huset", säger kommunalråd Tuula Ravander (S).
– Vi har förstått att det är svårt att sälja i nuläget men vi fortsätter att titta på alternativ för huset. Vi hoppas fortfarande att någon är intresserad och gör något bra av huset, säger kommunalråd Tuula Ravander (S).
Hannes Granberg är kritisk till att kommunen under så många år låtit huset förfalla trots att Länsstyrelsen undersökt huset och även tagit beslut om att det inte får rivas.
– Beteckningen lilla q visar att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte ska förvanskas, säger han.
Enligt honom finns det många alternativ för en kommun där man kan söka pengar för att restaurera gamla byggnader både från länsstyrelsen och andra institutioner.
Brunnslasarettet från 1893 får inte rivas. Här skedde behandlingar under tiden då Söderköping var kurort.
– I plan- och bygglagen står det att fastigheten ska hållas i ordnat skick och inte eftersättas i underhållet. Men här har kommunen valt att inte göra något år efter år. Men fram till en eventuell försäljning så är det kommunens ansvar att inte fastigheten förstörs ännu mer, säger Hannes Granberg.
– Om kommunen inte har råd är det svårt att argumentera men det finns många ställen att söka bidrag ifrån, exempelvis länsstyrelsen. Vi arrangerar också byggnadsvårdsläger då volontärer kommer och restaurerar byggnader. Brunnslsarettet skulle absolut kunna vara en aktuell byggnad men kommunen måste lämna in en intresseanmälan. Men då måste grunden vara fixad eller huset lyft, vilket som behövs. Det är grejer som vi inte kan göra, säger Hannes Granberg.
"Det har tagit alldeles för lång tid hittills och att vi hamnat på Gula listan är inget vi är stolta över", säger kommunalråd Martin Sjölander (M).
Vad som händer nu med Brunnslasarettet är oklart.
– Det måste vi fundera på. Det har tagit alldeles för lång tid hittills och att vi hamnat på Gula listan är inget vi är stolta över. Men huset får inte rivas så vi måste hantera det på något sätt, säger kommunalråd Martin Sjölander, (M).
Söderköpingsborna Ingemar och Rose-Marie Pettersson går ofta på promenader i stan och tycker om att se de gamla byggnaderna. De uppskattar byggnader som man tagit hand om och tycker Bergaskolan som länge var ett diskussionsämne blivit fin då den renoverats.
– Det är härligt att se hur barnen leker och att huset kunde bli skola istället för att rivas som man på kommunen funderade på ett tag, säger Rose-Marie Pettersson.
Söderköpingsborna Ingemar och Rose-Marie Pettersson går ofta på promenader i stan och tycker om att se de gamla byggnaderna. "Det är fint om gamla hus bevaras och renoveras men det är svårt att veta vad man ska ha för verksamhet i Brunnslasarettet", säger Ingemar Pettersson.
Däremot tycker de att Brunnslasarettet ser tråkigt ut och är kritiska till att kommunen låtit det stå och förfalla.
– Det är klart att det är ett dilemma för kommunen som inte har råd. Det blir inga billiga kvadratmeter att renovera huset även om det ligger väldigt fint här vid Brunnsparken. Det är värdefullt att ha kvar gamla byggnader men samtidigt måste man tänka på vad man kan använda den till om den renoveras. Jag har ingen aning om vad man skulle kunna ha i huset, det är inte så stort heller, säger Ingemar Pettersson.
Rose-Marie Pettersson håller med.
– Det är roligt om man kan bevara gamla hus. Tänk förr då detta var en kurort, då var det liv och rörelse här. När kurortsbesökarna gick upp tidigt för sina bad. På den tiden hade huset en uppgift och det fanns många som behövde det. Det vore roligt om man kunde hitta en bra användning för huset även nu.