– Två somrar med torka får nog många bönder att ändå fundera, säger Peter Borring.
Lantbruksföretag, liksom andra företag, behöver tänka strategiskt inför framtiden.
– Man behöver se över hur man över tid säkerställer sina vattentillgångar, inte minst för djurproduktionen som idag har stor volym. Inte i antal företag, men i antalet djur. Det är ofta stora enheter med mycket djur på samma ställe, säger han.
På dessa gårdar går det åt stora vattenmängder. Lantbrukare som byggt relativt nyligen har säkerställt tekniskt för hur man ska klara vattenbehovet.
– För många av oss andra som inte gjort någon byggnation på länge så börjar man ju fundera på hur vi ska göra över tid.
Två torrsomrar betraktar han inte som en klimatförändring. Även historiskt sett har det varit somrar med torka.
– Men hur gör vi om det här blir ett återkommande fenomen?
I Östergötland har det traditionellt sett varit försommartorka och torra perioder. På andra sidan Vättern, västgötasidan, har de ofta mera regn, vilket innebär att de har högre skördar på vårsådda grödor. Grödor som inte har så stort rotsystem.
– De har säkrare skördar där, än vi har i Östergötland, för att de har mer nederbörd, säger Peter Borring.
Vintrarna har blivit mildare, men än så länge har vi inga extremväder att tala om.
– Vi lever i en rätt skyddad del av världen vädermässigt som lantbrukare. Vi har ju inte så mycket extremväder om vi tittar historiskt här i Östergötland, men ett par sådana här tuffa somrar kanske får oss att fundera lite både på torkproblematik, men också åt andra hållet. Vad gör man om klimatforskarna får rätt, vilket man kanske inte behöver betvivla?
Då åsyftas ett scenario där vi får mera av kraftiga regn och ihållande varmare perioder.
– Då måste vi både kunna avleda vatten snabbt, stora vattenmängder, och så samtidig kanske behålla det för att nyttja det i torrare perioder.
Han menar att väder behöver tas med planeringssystemen för framtiden.
– Ska vi gå ihop som vi en gång i tiden gick ihop gemensamt i dikningsföreningar för att bygga diken som avleder marken för att kunna odla den. Kanske behöver vi fundera på om vi ska bygga gemensamma vattendammar och samla upp det vatten som kommer från våra fält, säger han och fortsätter:
– Det ser jag runt hörnet kopplat till väderfenomen som vi bara börjat skrapa på, lite på ytan.
Stora förändringar i vädret skulle få stor påverkan på lantbruken. Mer av extremväder kräver planerade åtgärder både för enskilda lantbruksföretagare, men åtgärder krävs också på samhällsnivå för att kunna avleda stora mängder vatten.
– Det vi ser är ju att det är stora investeringar i det här. Med en snittålder, på 57 år på en bonde, så kanske man inte alltid är intresserad av att dyka ner i problematiken med investeringar som kommer att krävas för något som ligger 10, 20, 30 år framåt.
Det rör sig om stora investeringar där nyttan ligger långt fram i framtiden.
– Där kan man också se en utmaning. Den avgående generationen är kanske inte jättesugen och den nystartade generationen kanske inte alltid har muskelkraften som nystartad med andra investeringar och höga skulder, säger han.
Frågan är vem som ska bära de stora kostnaderna för att hantera ett mer extremt väder i framtiden.
– Här har vi en utmaning tillsammans, samhälle och lantbruken, hur vi säkerställer matproduktionen över tid.