Antalet insjuknande i covid-19 ökar för varje dag och allt fler behöver respiratorvård. Sjukhusen fylls på med smittade patienter och nu förbereder sig hemsjukvården på att vårda fler äldre på särskilda boenden. Tidigare var riktlinjen att den kommunala omsorgen inte skulle vårda eller utreda covid-19-patienter. Den 2 april skickade Region Östergötland ut nya riktlinjer där primärvården uppmanades att se över att det finns vårdplaner för personer som vårdas inom hemsjukvård, bor på särskilda boenden och korttidsboenden.
För Kristina och hennes syskon blev det plötsligt väldigt tydligt att sjukvården måste välja vilka patienter som ska behandlas inom intensivvården.
– De ringde och sa att hennes vårdplan innebär att hon inte kommer att vårdas på sjukhus om hon blir smittad. Mamma är redan bortprioriterad, säger Kristina.
Beskedet fick hon och hennes syskon av läkaren som är kopplad till mammans boende. Kristina vill inte framträda med sitt riktiga namn eftersom de inte har beslutat om de ska ta upp frågan med sin mamma. De är kritiska till handläggningen.
– Läkaren inledde med att säga att vår mamma är så sjuk, men de åkommor han hänvisar till är flera år gamla. Hon är pigg, är ute och går och är klar i huvudet. Han har inte ens träffat henne. Och vi anhöriga har inte fått vara närvarande när man pratat med mamma om det här. Vi har försökt nå läkaren i efterhand för att diskutera vad som står i hennes vårdplan, men han har inte återkommit.
I vårdplanen står det att Kristinas mamma ska vårdas på boendet om hon blir sjuk i covid-19. Detta oroar Kristina mycket. Inte minst eftersom flera boenden i Linköping har fått in coronaviruset, vilket vi tidigare berättat om.
– Min mamma och andra anhörigas föräldrar är i händerna på de anställda och deras rutiner. Och de har inte alls samma tillgång till skyddsutrustning som på sjukhusen.
Inom den kommunala vården och omsorgen är tillgången på skyddsmaterial begränsad trots att det är där den stora riskgruppen för covid-19 finns. Region Östergötland skickar enbart skyddsutrustning till boenden inom kommunerna om det finns konstaterade fall. Kristina oroar sig för om personalen ska räcka till och vad som händer med hygienrutiner när nya börjar jobba på boendet. Och vilken kompetens har de?, undrar hon.
– Jag kan på ett sätt förstå vårdplanen och kan tänka rent krasst, att om mamma skulle få covid-19 så kanske det bästa för henne är att vara hemma. Men hon måste ändå ha rätt till den vård som behövs. Hon måste kunna få morfin, syrgas och hjälp med andningen i ett senare skede. Det är ju en total panik att dö så där. Vad jag förstår har de ingen förberedelse för det här.
Verksamhetschefen på det boende där Kristinas mamma bor kan inte svara på om läkaren som gjorde den medicinska bedömningen har varit på plats.
– Vår sjuksköterska har i samarbete med läkare på vårdcentralen uppdaterat vårdplaner för dem som bor här. Jag har inte varit iblandad i arbetet men antingen har läkaren varit på plats eller så har man gjort det i form av rondning.
Hur rustade är ni för att vårda covid-19-patienter?
– Jag hoppas att vi är rustade för det utifrån att vi kan få uppdrag att vårda personer i sitt hem och vi har personal som är undersköterskor, även om det här inte är vår normala arbetsinsats.
Hur mycket pratar personalen med dig om att det blir en mer avancerad vård?
– Vi diskuterar det även om vi inte kan veta fullt ut vad allting innebär.
Upplever du att personalen är orolig?
– Det finns en oro naturligtvis kring hela sjukdomen samtidigt som vi förbereder oss för att kunna hantera det hela.
Vad för typ av vård kommer ni att kunna erbjuda?
– Det är vad hälso- och sjukvården kommer att kunna ge, vi jobbar med omvårdnadsdelen här.
Rolf Östlund, medicinskt ansvarig i regionens särskilda sjukvårdsledning, bekräftar att regionen har skickat ut nya riktlinjer till primärvården. Vårdplaner ska alltid göras för personer inom särskilda boenden (Säbo) men i samband med pandemin av covid-19 har arbetet blivit mer intensivt.
– Alla som bor på Säbo ska ha en vårdplan, men det har varit eftersatt i flera år. Det är för att göra en värdering av vad som är etiskt försvarbart i insatser för den här personen och vem som har ansvar för vården.
Han berättar att han har hört ett rykte om vårdboenden som gått ut med att man inte skickar några äldre till sjukhus, men det är ett rent missförstånd.
– Det är den enskilda individens förutsättningar att ha nytta av sjukhusvård som ska avgöra. Det kvittar om man bor på Säbo, är gammal eller ung, utan det handlar om vad man har för nytta av en behandling. Att det var bråttom med vårdplaner är för att ge de boende på Säbo en rättvis chans, så att de ska bedömas innan de får covid-19, säger Rolf Östlund.
Vad kan man erbjuda för vård på boenden?
– Det finns mycket man kan göra som påverkar allmäntillståndet generellt. Man kan ge luftrörsvidgande, göra symptomlindrande behandlingar ungefär som man gör på vanlig vårdavdelning på sjukhuset.
Vad kan man ha för lindring för de patienter som är i livets slutskede?
– Den palliativa vården motsvarar den som ges till alla äldre personer som dör på sina boenden av andra orsaker, med lugnande, smärtlindrande och läkemedel som underlättar andningen.
Är det primärvården som ska sköta det?
– Ja, primärvården i första hand, sedan har vi LAH i den specialiserade palliativa vården, de är också involverade i covid-19.
Tror du det här blir tufft för många anhöriga att höra?
– Nej, inte om processen är väl genomförd och förankrad, sedan kan det naturligtvis vara känslosamt att föra denna typ av diskussioner. Man ska ta ställning till vilka vårdinsatser äldre med multiproblematik är betjänta av och göra det i ett läge när en patient är på sin bästa nivå. När man väl har fått covid-19, får feber och hostar är det svårt att få en rättvis bedömning.
Inom den kommunala omsorgen är det läkaren på vårdcentralen som är kopplad till boendet som ansvarar för den medicinska bedömningen. Det kan dock vara sjuksköterskan på boendet som tar samtalet med de anhöriga och den enskilde.
Mara Kosovic, högsta chef inom primärvårdscentrum, svarar i ett mail att säkerställandet av vårdplanerna är en av primärvårdens viktigaste uppgifter i beredskapen för covid-19.
– Under de gångna två veckorna har distriktsläkarna på vårdcentralerna i Östergötland tillsammans med kommunsköterskor intensifierat det arbetet med anledning av covid-19-epidemin. Under den här perioden, på grund av risken för smittspridning, har anhöriga/närstående inte kunnat närvara på plats och då har man istället fört samtal med anhöriga på telefon.
Enligt de riktlinjer som Region Östergötland skickat ut till primärvård och kommunerna framgår att dessa samtal inte alltid verkar ha skett på rätt sätt. Region Östergötland håller därför på att ta fram ett kommunikationsstöd till läkare och sjuksköterskor som ska diskutera vårdplanerna med anhöriga och de enskilda individerna.
Caroline Irebro, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Linköpings kommun, svarar i ett mail att varje vårdplan görs individuellt och att den kommuniceras med anhöriga om den enskilde har gett sitt samtycke.
– Principen ”lika vård för alla” gäller i grunden och prioriteringar och medicinska bedömningar görs alltid i samråd med läkare.
Kommer äldre få vård alls på sjukhus?
– Ja, äldre kommer att kunna få vård på sjukhus om bedömning görs att personen skulle vara hjälpt av det. Även här görs medicinsk bedömning av läkare. I många fall kan det finnas fördelar med att personer fortsätter att vårdas på sitt boende. Någon principiell hållning att inte skicka äldre till sjukhus finns inte i kommunen.
Kommer många äldre, i högre grad än innan pandemin, som blir sjuka få dö på boenden?
– Pandemin får effekten att det blir ett ökat tryck gällande vård i livets slutskede. Den typen av vård ges (oavsett pandemi) på vårdboenden och hanteras dagligen i kommunen. De äldre och sjuka är en särskilt utsatt riskgrupp.
Kommuner får endast skyddsutrustning när smitta är konstaterad – vilka konsekvenser medför det för personal/boende?
– I nuläget följer vi de riktlinjer som finns. Vi har skyddsutrustning men tillgången är begränsad. Det kan komma att bli brist på skyddsmaterial framåt om läget förvärras ytterligare och tillgången på utrustning blir sämre.