Ekot har gått igenom de risk- och sårbarhetsanalyser som landets kommuner gjorde före coronapandemin. Redan innan pandemin bröt ut varnade länsstyrelsen i Östergötland för att det fanns brister i kommunernas krisberedskapsarbete.
– Samhället måste ju ta höjd för de värsta tänkbara scenarierna och ha en beredskap för det. Det är väl ett gemensamt åtagande, och jag tycker att det är allvarligt, säger Andreas Lundberg som är enhetschef och biträdande försvarsdirektör vid länsstyrelsen i Östergötland, till Ekot.
För tre år sedan skrev länsstyrelsen att arbetet med krisberedskap saknar "tydliga mål, krav och fungerande ersättningsmodeller". Länsstyrelsen påpekade att det i en mindre eller medelstor kommun ofta bara är en person som förväntas ha kompetens för att arbeta med krisberedskap. Detta uppges ha lett till att kommunerna sällan tar höjd för "extraordinära händelser" i planeringen.
Även andra länsstyrelser har, enligt Ekot, kritiserat hur arbetet med krisberedskapen fungerar och pekat på en otydlig ansvarsfördelning.
Länsstyrelsernas rapporter skickas till Regeringskansliet och till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Socialminister Lena Hallengren (S) säger att det pågår ett arbete för att stärka landets beredskap. I snart tre års tid har en utredning arbetat med att ta fram förslag på hur krisberedskapen kan förbättras.