ââJag var ganska kreativ i unga Ă„r. Jag skrev, mĂ„lade och lekte med lego, men tappade det under Ă„ren med studier och jobb. Jag gav dock aldrig upp tanken, sĂ€ger Nathan Sawaya, 44, pĂ„ telefon frĂ„n Los Angeles.
ââEfter en dag pĂ„ kontoret med möten och massa papper behövde jag göra nĂ„got för min egen skull. Vissa trĂ€nade, andra tog en drink och jag gick hem till mitt lego.
Advokaten blev sÄ konstnÀren, som förvandlar lego till konst och turnerar över hela vÀrlden med sina verk.
ââEn och annan funderade över min nya karriĂ€r, nĂ€r jag slutade pĂ„ advokatbyrĂ„n och började bygga med lego istĂ€llet...
UtstĂ€llningen, den sĂ„ vĂ€rldsberömda, The Art of the Brick, kommer till Ăstergötland, Linköping och Saab Arena i vĂ„r. Den 10 maj Ă€r det premiĂ€r. Hela arenan förvandlas till en konstutstĂ€llning med ett 80-tal fullstora skulpturer och modeller med hjĂ€lp av miljontals legobitar över hela sommaren.
ââDet hĂ€r Ă€r en dröm vi haft frĂ„n den dagen arenan byggdes. Den stĂ„r ju mer eller mindre tom under sommaren. Vi har under mĂ„nga Ă„r sökt och jobbat för ett evenemang under lĂ€ngre tid. Vi Ă€r Ă€ntligen dĂ€r, sĂ€ger Anders ThorĂ©n, evenemangschef pĂ„ Visit Linköping, som tillsammans Norrköpingsföretaget Nordic Exhibitions & Events AB stĂ„r bakom arrangemanget.
ââDen hĂ€r utstĂ€llningen lockar sĂ„vĂ€l den konstintresserade som barnfamiljer. Det Ă€r en av de mest populĂ€ra familjeutstĂ€llningar i vĂ€rlden, menar VD Stefan Papangelis pĂ„ Nordic.
Nathan Sawaya ser fram mot sitt första besök i Norden och Sverige.
ââJag har velat Ă„ka dit under en lĂ„ng tid. Min mamma har svenskt ursprung. Hon hette Svensson förut. Det ska bli spĂ€nnande att komma dit med min konst, berĂ€ttar Nathan, som har en atelje i Los Angeles och i New York.
Han lever, bokstavligen, sitt liv bland legobitar.
ââJag har över sju miljoner bitar hĂ€r, sĂ€ger han.
ââDe ligger, fĂ€rg för fĂ€rg, i en massa genomskinliga boxar. Det kĂ€nns som jag lever, jobbar och skapar mitt i en regnbĂ„ge. Det Ă€r fĂ€rger överallt.
...och en massa legobitar. Det kan göra riktigt ont att trampa pĂ„ en.ââHa, ha, ha... Jag har trampat pĂ„ sĂ„ mĂ„nga legobitar i mitt liv att jag inte kĂ€nner det lĂ€ngre, sĂ€ger Nathan.
Hur var ditt första möte med konstvĂ€rlden?ââDet var en intressant upplevelse. MĂ„nga gallerier och konstkĂ€nnare var inte alldeles övertygade i början. NĂ€r du hör orden lego och konst tĂ€nker sĂ€kert de allra flesta pĂ„ hus, skepp, slott eller flygplan sĂ„ det tog sin lilla tid, men i dag Ă€r min konst accepterad. Man ser och upplever lego pĂ„ ett annat sĂ€tt.
Var hittar du din inspiration?ââJag fĂ„r, tack vare min utstĂ€llningar, resa över vĂ€rlden och se sĂ„ mĂ„nga platser och stĂ€der, uppleva olika kulturer och möta spĂ€nnande mĂ€nniskor. Jag har alltid med mig ett skissblock sĂ„ jag kan rita ner mina tankar och idĂ©er.
BerĂ€tta om din dinosaurie.ââJag ville göra nĂ„got för alla barn, som kom till min första utstĂ€lllning. Barn Ă€lskar dinosarier, men det hĂ€r projektet höll pĂ„ att göra mig tokig. Jag köpte en mindre modell av Tyrannosaurus Rex och satte den pĂ„ mitt skrivbord. Det var början pĂ„ en process, som höll pĂ„ i tre mĂ„nader. Jag byggde sju-Ă„tta timmar varje dag. Det Ă€r mer Ă€n 80 000 bitar.
Kan, eller snarare vill du, avslöja nĂ„got av det du sysslar med just nu. Det Ă€r kanske hemligt?ââHa, ha, ha... precis. Jag arbetar alltid med nĂ„got nytt och vill utveckla min konst, men precis som alla konstnĂ€rer vill jag inte dela det med vĂ€rlden förrĂ€n jag Ă€r klar. Min utstĂ€llning i Linköping kommer faktiskt ha nĂ„gra nya verk, sĂ€ger Nathan.
ââKanske, kanske blir det nĂ„got med en svensk koppling... Du fĂ„r vĂ€nta och se.âEtt av mina allra senaste verk Ă€r ganska sĂ„ stor. Jag Ă€r riktigt nyfiken pĂ„ hur vi kommer installera den i Sverige.
Du stĂ€ller ut i en modern idrottsarena, som annars Ă€r hemmaplan för stadens ishockeylag.ââDet blir nĂ„got nytt. Vi har aldrig varit i sĂ„n miljö tidigare. Jag borde kanske göra nĂ„got med koppling till just ishockey.
Ăr du intresserad av ishockey?ââNĂ€r jag jobbade i New York gick vi ofta och sĂ„g New York Rangers i Madison Square Garden, men det Ă€r nog allt. Jag har aldrig spelat sjĂ€lv. Jag vĂ„gar knappt tĂ€nka tanken att ens se mig pĂ„ ett par skridskor.
Det Ă€r bĂ€ttre med lego.ââAbsolut.