Region Östergötlands nota för hyrpersonal har, till och med oktober månad, varit cirka 500 miljoner kronor. Nu skärps arbetet för att minska beroendet av hyrpersonal, bland annat på Universitetssjukhuset i Linköping.
Målsättningen, i Region Östergötland, är att hyrpersonalen inte ska utgöra mer än två procent av den totala personalkostnaden inom vården. Detta motsvaras av cirka 200 miljoner kronor. Men målet är i dagsläget långt ifrån att uppfyllas.
Till och med oktober har regionen, under 2023, betalat nära 500 miljoner kronor till bemanningsföretag – vilket motsvarar 5,3 procent av den totala personalkostnaden. Om den negativa trenden håller i sig, med en kostnad på cirka 50 miljoner kronor i månaden, blir slutnotan för året 600 miljoner kronor.
Tidigare under året beslutade regionpolitikerna om en strategi, med tillhörande handlingsplan, för att successivt fasa ut hyrpersonalen. Då var tanken att tvåprocentsmålet skulle uppnås i december 2025 – men åtgärderna har hittills inte gett tillräcklig effekt. Därför skärps nu tidsplanen kraftigt. Den 1 februari 2024 införs ett totalt hyrstopp och i augusti ska tvåprocentsmålet vara uppnått.
– Vi ser, framförallt av ekonomiska skäl, att vi behöver tidigarelägga tidsplanen. 50 miljoner kronor i månaden är jättestora summor. Det har dessutom visat sig vara svårt att få en effekt på den långsamma utfasningen – så därför vill vi nu gå hårdare fram, säger regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M).
Innebär hyrstoppet att ingen mer hyrpersonal får tas in efter februari?
– Ja, och man kommer att försöka fasa ut så mycket som möjligt av den befintliga hyrpersonalen också. Men att vi skulle komma ner till noll procent är inte realistiskt. Precis som i andra företag behövs en viss flexibilitet i bemanningen.
Hälso- och sjukvården i Östergötland ser ut att gå 1,1 miljarder kronor back under 2023. Men det definitiva resultatet kommer i samband med bokslutet nästa år. "Det är stor risk att underskottet blir ännu större", säger Marie Morell (M).
Fackorganisationen Vårdförbundet i Östergötland ser stora risker med den skärpta tidsplanen och den snabba utfasningen av hyrpersonal.
– Vår främsta farhåga är att det inte ska finnas tillräckligt med personal för att säkerställa en god arbetsmiljö. I förlängningen är vi också oroliga för patientsäkerheten. På vissa ställen besitter hyrsjuksköterskor specialistkunskaper som verksamheten inte kan vara utan. Det här innebär att verksamheterna kommer att få göra skarpa prioriteringar kring vilken vård som man kan erbjuda, säger Amanda Barkarö från Vårdförbundet Östergötland.
– Patienter kanske kommer att få vänta längre på operationer. Man kanske får vänta längre på provsvar för att det inte finns sjuksköterskor i samma utsträckning. Det kanske blir svårare att få tid på sin vårdcentral, fortsätter hon.
Vårdförbundet i Östergötland, som även har hyrsjuksköterskor som medlemmar, ser stora risker med den skärpta tidsgränsen. "Ett argument som vi ofta möter är att våra medlemmar väljer bemanningsföretag för att de inte har förtroende för regionen som arbetsgivare", säger Vårdförbundets Amandra Barkarö.
Hon tror också att det kommer att påverka antalet öppna vårdplatser.
– Definitivt. På många avdelningar står hyrsjuksköterskorna för fler än hälften.
Men hur ska regionen lösa de höga hyrkostnaderna då?
– Vi ser att grundproblematiken är att regionen inte är en tillräckligt attraktiv arbetsgivare. Vi hade gärna sett att man växlade hyrpersonal mot fastanställda men det har man ju inte lyckats med hittills, säger Amanda Barkarö.
Läkaren Erik Lind, som tidigare var vd för det Norrköpingsbaserade bemanningsföretaget iDoc AB i tio år, är inne på samma linje. Företaget har cirka 100 anställda varav 50 är verksamma i Östergötland.
– Problemet är inte att det finns hyrpersonal utan problemet är att regionen inte är en tillräckligt attraktiv arbetsgivare. Nu väljer man att minska valfriheten ännu mer för de personer som jobbar inom vården istället för att bli den arbetsgivare som personalen söker sig till, säger han och fortsätter:
– Här har man på något sätt utsett bemanningsbranschen och de konsulter som jobbar där till något negativt och ont. Jag tycker att man ska vända på det och se det som positivt att det finns hjälp att ta in tills regionen är på banan själva.
Läkaren Erik Lind har tidigare varit vd för bemanningsföretaget iDoc AB i tio år, nu har han ett annat uppdrag inom företagets koncern. "Regionen ser inte problemet", säger han om hyrstoppet.
Enligt regionstyrelsens ordförande Marie Morell är det ungefär 300 tjänster som i dag bemannas av hyrpersonal.
Hur ser ni på riskerna med den snabba utfasningen?
– Våra verksamheter tittar väldigt nogsamt på vad utfasningen kan få för konsekvenser och det pågår ett arbete för att identifiera vilka kritiska verksamheter vi har där vi av olika anledningar inte kan ta bort hyrpersonalen. Patientsäkerheten är det absolut viktigaste i det arbetet, säger Marie Morell.
Kommer vårdplatser stängas?
– Vi har väldigt svårt att minska antalet vårdplatser. Nationellt sett ligger vi redan väldigt lågt i Östergötland. Att upprätthålla antalet vårdplatser är därför en del i arbetet framåt.
I månadsskiftet oktober/november införde Region Östergötland, med regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M), anställningsstopp för all personal inom vården.
Och tillgängligheten?
– Det är också en risk som vi tittar på. Vi har redan i dag alldeles för långa väntetider för våra medborgare, säger Marie Morell.
Vad skulle du säga är orsaken till de höga hyrkostnaderna?
– Det är klart att det har varit svårt att få medarbetare att vilja vara fastanställda hos oss – arbetsmiljön måste vi alltid arbeta med och se till att den är god. Men så länge hyrmarknaden funnits i hela landet, där du kan styra din arbetstid bättre och få mer betalt, har det varit lockande för många. Nu är det inte bara vår region som arbetar för att minska hyrkostnaderna. När arbetstillfällena minskas kanske en del omvärderar sin arbetssituation.
Samtidigt som hyrstoppet införs råder det anställningsstopp i regionen.
– Om du har haft en välbehövlig hyrpersonal i en verksamhet som nu vill gå över till en fast anställning så finns det kanske möjligheter till dispens. Men vi sitter i en ekonomisk situation där vi egentligen inte kan anställa så många fler. Det är en balansgång, säger Marie Morell.
Regionstyrelsens andre vice ordförande Kaisa Karro (S) är positiv till hyrstoppet. "Jag tror att det behövs", säger hon.
Oppositionspolitikern Kaisa Karro (S) är positiv till hyrstoppet och den skärpta tidsplanen.
– Det ligger i linje med vad vi i Socialdemokraterna har drivit hela året. Under hösten la vi ett förslag om ett hyrstopp redan från 1 oktober, men det avslogs. Vi är glada för att styret nu ändå ser att det behövs, säger hon.
Vad är det som säger att hyrstoppet kommer att ge effekt på kostnaderna?
– Regionen har jobbat med utfasningar tidigare men vi har aldrig, så vitt jag vet, använt oss av ett skarpt hyrstopp. Samtidigt har alla regioner i Sverige, efter en rekommendation av SKR, sagt att man ska göra allt man kan för att minska hyrkostnaderna. Det tror jag är en viktig nyckel för att Östergötland ska lyckas att bryta beroendet av hyrpersonal.
Hon tror dock att hyrstoppet kommer att påverka vårdköerna negativt.
– Till en början tror jag att man kommer att få se längre köer och sämre tillgänglighet till sjukvården. Men jag vet att man ute i verksamheterna jobbar hårt för att det ska bli en så liten påverkan som möjligt för medborgarna, säger Kaisa Karro.