Östergötland blir därmed först i landet med att genomföra så kallad kub-test i stor skala. Testerna är en kombination av nackuppklarningstest (nupp-test, se faktaruta) och blodprov där man testar för två hormon, HCG och PAPP-A.
I dag är den blivande mammans ålder det urvalskriterium som avgör när hon ska erbjudas ett fostervattenprov.
- Men det är dåligt kriterium och det vet vi, säger mödravårdsöverläkare Agneta Werner vid kvinnokliniken i Norrköping.
Risken att få ett barn med kromosomavvikelse är större när kvinnan över 40 år. Men det förekommer i alla åldersgrupper. Eftersom den yngre gruppen är större, så föds det fler barn med avvikelse i den gruppen, förklarar hon.
Det innebär att en mängd fostervattenprov tas helt i onödan. Något sjukvården vill undvika eftersom fostervattensprov innebär en liten, men inte försumbar, risk för missfall.
Nackuppklarningstestet kombinerat med blodprov ger, tillsammans med den blivande mammans ålder, en säkrare bedömning av vilka kvinnor som befinner sig i riskzonen.
- De blivande föräldrarna får en risksiffra. Men för att säkert veta om kvinnan bär på ett barn med kromosomavvikelse måste hon fortfarande göra ett fostervattenprov. Det kommer man inte ifrån i nuläget. Men vitsen är alltså att vi ska sticka rätt patient, säger Agneta Werner.
Redan i dag utförs nackuppklarningprov på US i Linköping. Men om ett drygt halvår får också kvinnoklinikerna i Norrköping och Motala den möjligheten. Beslutet som tagits av kvinnokliniken i Östergötland innebär att alla kvinnor i länet från och med årsskiftet erbjuds kub-test.
Att det kommer att innebära stora kostnader är klart, men hur mycket kan inte Agneta Werner säga.
Det finns också en etisk aspekt att ta hänsyn till. Med tester följer svar som det många gånger kan vara svåra att förhålla sig till.
- Alla vill inte ta provet och ska ha stöd och stöttning i det. Andra kan ha svårt att förstå vad det innebär att man tar testet. Det ställer stora krav på rätt information från sjukvårdens sida, poängterar Agneta Werner.