I spåren av bostadsbristen kan det räcka med att ha betalningsanmärkningar för att bli ratad som hyresgäst. Gamla människor som betalat sin hyra i decennier kan bli vräkta när de på grund av åldersrelaterade sjukdomar tappar greppet och glömmer av att betala hyran. Unga människor som slarvar får inte en andra chans. Hyresvärdarna ställer tuffa krav. Det är en hopplös situation för den hemlösa och innebär en snabbt ökande kostnad för kommunerna.
Ny uppgift
I många kommuner har en särskild organisation byggts upp för att hjälpa bostadslösa. I Linköping finns till exempel ”Team bo kvar” till stöd för dem som hotas av vräkning och akutboendeteamet. I Norrköping samarbetar social- och arbetsmarknadskontoret i frågan. Allt fler resurser läggs på att hitta boenden i kommunernas regi. Det handlar om allt från verksamheter riktade till personer med missbruksproblematik till att Norrköpings bostadssamordnare Kenneth Edström nyligen föreslog kommunen att köpa bostadsrätter för att tillfredsställa behovet av lägenheter till dem som inte platsar på den ordinarie bostadsmarknaden.
Roten till det onda är bostadsbristen och antalet billiga hyresrätter minskar till förmån för dyra nyrenoverade och nybyggda. I en undersökning gjord av SVT i februari angav alla länets kommuner utom Valdemarsvik, Ydre och Mjölby, att det råder underskott av bostäder. Den stora efterfrågan gör att hyresvärdarna kan ställa allt högre krav på hyresgästerna och de gör det.
Norrköping följer upp
De flesta människor som valt att bo i Östergötland har tak över huvudet, men det finns uteliggare. Även de skulle kunna ha en säng att sova i enligt företrädare för socialtjänsterna i länet. En del har det ibland, på härbärgen eller någon form av akutboende. Utifrån vad kommunerna redovisat till tidningen skulle en inte allt för vild uppskattning vara att det finns mellan trettio och femtio akut bostadslösa i länet.
Länets kommuner har tillfrågats hur många hemlösa det finns enligt socialstyrelsens definition av hemlösa men det är bara Norrköpings kommun som har en heltäckande bild. I den senaste kartläggningen slogs det fast att det fanns 665 hemlösa i kommunen. Som hemlösa räknas alla de som inte har ett eget kontrakt, även de som ordnat boende själv hos kompisar eller släkt.
I Linköping finns ingen officiell statistik men liksom i flera andra kommuner finns kunskap om hur många bostäder som ordnats genom kommunens försorg.
Eva Pettersson är avdelningschef på socialkontoret i Linköping. Hon kan snabbt räkna ihop det skulle behövas ungefär fyrahundra förstahandskontrakt till dem som kommunen idag ordnar andrahandsboende till.
– Jag vet inte om vi vore betjänta av att föra en mer noggrann kartläggning av hemlöshet i kommunen. Vi vet hur många som vi har kontakt med som skulle behöva ett eget kontrakt och vi vet att behovet är större än så, säger hon.
Hon berättar att det råder politisk enighet om en nollvision, alltså att det inte ska finnas någon hemlöshet alls i kommunen. Men till att den visionen blir verklighet är det en bra bit, så vad skulle en mera exakt statistik hjälpa, funderar hon.
Ökande kostnader
Den snabbast växande andelen hemlösa i Sverige är de som kommunen ordnar boende åt, till exempel ett så kallat socialt kontrakt. En ökande andel av dem som behöver kommunens hjälp till boende är människor som inte har vare sig medicinska eller sociala problem. De nekas tillträde till den ordinarie bostadsmarknaden till följd av att de exempelvis har betalningsanmärkningar, även om de inte har med hyresskulder att göra. Allt oftare handlar det också om att den bostadssökande helt enkelt inte lever upp till de allt tuffare kraven på en god ekonomi som i bostadsbristens spår ställs av hyresvärden.
Det här kallas för den sekundära bostadsmarknaden och snart sagt varje kommun i landet har en växande sådan. Enligt den senaste rapporten från Socialstyrelsen ökade den sekundära bostadsmarknaden i landet med fyrtiofem procent från 2008 till 2015. Kommunernas kostnad för dessa bostadslösningar ökar i samma takt. De uppskattas av Boverket kosta i snitt 140 000 kronor per person och år. Ungefär trettiofem procent av dem som har sociala kontrakt skulle enligt samma rapport från Boverket kunna ha ett eget kontrakt om det funnits bostäder så det räcker.
Källa: Boverkets rapport: Kommunernas kostnader för boendelösningar till personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden 2014