I veckan presenterade regionstyret (M, KD och L med stöd av SD) sin budget för de kommande tre åren. Det var dystra besked. Region Östergötland väntas gå 1,5 miljarder i förlust under 2023. Oppositionen delar styrets beskrivning av läget, men det råder delade meningar om hur man ska möta situationen.
– Det är verkligen ingen munter läsning. Det känns som en uppgiven budget på många sätt, säger oppositionsrådet Kaisa Karro (S).
Styrets budget innehåller stora besparingar, bland annat ska hälso- och sjukvården spara 300 miljoner under 2024, totalt 700 miljoner fram till 2025. Satsningen på gratis TBE-vaccin och beslutet att öppna en BB-mottagning i Motala rivs upp. Dessutom införs generella besparingar på två procent i regionens övriga verksamheter.
– Vi är medvetna om den allvarliga ekonomiska situationen. Det är själva åtgärderna för att möta den ekonomiska situationen som vi inte delar. Vår första känsla är besvikelse för de östgötska invånarnas skull, säger Julie Tran (C).
I budgeten framgår att regionen inom kort väntas fatta beslut om anställningsstopp.
– Ordet anställningsstopp skapar oro. Personalen har haft det tufft under pandemin. Jag jobbade själv på pandemiavdelning och vet själv hur jobbigt det var. Nu har vi uppskjuten vård att ta hand om. Vårdens medarbetare behöver lugn och ro, men det är inte vad den här budgeten skapar, säger Margareta Fransson (MP), som även är sjuksköterska.
Även Julie Tran (C) och Kaisa Karro (S) är oroliga över formuleringen om anställningsstopp.
– Vi är väldigt kritiska till anställningsstopp. Bemanningsläget och situationen är extremt tuff och anställningsstopp är ett trubbigt verktyg. Dessutom ser vi ännu mer vårdval och privatiseringar i den här budgeten. Det är en ideologisk fråga, men som vi tror kan öka kostnaderna i ett ansträngt läge, säger Kaisa Karro (S).
Enligt Emil Broberg (V) är det egentligen ett sätt att minska personalstyrkan.
– Största kostnaden är för personal, så om man ska spara så mycket som de vill så skulle det innebära att man måste göra sig av med hundratals anställda. Folk slutar i så hög takt ändå. Vi tappar personal hela tiden så ett anställningsstopp innebär i realiteten att man drar ner på personal, säger han.
Oppositionspartierna är kritiska till det som de beskriver som bristande långsiktighet.
– Med den här budgeten är det risk att vi får skulder som inte går att betala tillbaka. Som för miljö och klimat, där vi skulle behöva ta ett större ansvar, och att vi får en vårdskuld, en hälsoskuld. I dag söker många vård för besvär som hade kunnat förebyggas. Det är smartare att kapa köer genom att förebygga sjukdom, men nu försvinner hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande satsningar, säger Margareta Fransson (MP).
– Det är svårt med generella besparingar. Det är otydligt och man vet inte vilka konsekvenser det får. Om man sparar genomtänkt kan det bli bra, men om man inte vet vad man sparar på så vet man inte heller om det får någon effekt. Vi skulle vilja se tydligare vad man vill spara på, säger Kaisa Karro (S).
– Vi är kritiska till att man väljer att gå så hårt fram mot sjukvården. Hundratals miljoner ska sparas för att bromsa kostnadsutvecklingen. Det här är en budget som skickar sjukvården in i ett läge där man inte klarar av sitt uppdrag. Jättemycket pengar saknas, säger Emil Broberg (V).
– Vårdbehoven kommer inte att försvinna. Det är extra problematiskt att ta bort insatser som är till för att minska trycket på våra sjukhus. Som utökad mobil röntgen, som finns i östra länsdelen idag och där det finns ett beslut från i november om att utöka till centrala och västra länsdelen. Det är för att våra sköra äldre inte ska behöva ta sig till sjukhus, istället åker röntgen ut till patienten, säger Julie Tran (C).
Har ni någon förståelse för att besparingar behöver göras utifrån det ekonomiska läget?
– Självklart, det är ett jättetufft läge, det går inte att säga något annat. Sjukvården har en jättehög kostnadsutveckling, säger Kaisa Karro (S).
– Ja, absolut. Pensionspuckeln och inflationen kom samtidigt. Inget styre hade kunnat undgå det. Men man hade kunnat lägga förslagen annorlunda, säger Julie Tran (C).
– Det är klart att man behöver spara in på saker. Det behöver vi alla göra i de här tiderna, men jag har ingen förståelse för att man inte går med på att skicka en skrivelse till regeringen och berätta att regionerna behöver mer pengar, säger Margareta Fransson (MP).
– Nej, man får välja. De tycker att det är viktigare att hålla nere skattenivån än att hålla nivån på sjukvården. Jag tycker att de går rätt hårt åt sjukvården, säger Emil Broberg (V).
Alla oppositionspartier lyfter sitt gemensamma förslag om att Region Östergötland skulle skriva till regeringen och begära mer pengar från staten, men det avslogs av regionstyret.
– Den här regeringen har inte gett någon indikation om extra medel. Det borde vara i regionstyrets intresse också att veta om det kommer några pengar. Vi i regionerna sitter i en omöjlig sits i att försöka planera sjukvården när vi inte vet om det kommer några pengar, säger Julie Tran (C).
– Synd att det är välfärden som ska betala ekonomiska läget som vi befinner oss i, säger Margareta Fransson (MP).
Regionstyrelsens ordförande Marie Morell (M) har tidigare konstaterat att det ser dystert ut.
Hur kommer det sig att ni valt att inte skicka en skrivelse till regeringen utifrån oppositionens begäran?
– Vi ser väl inget behov av det. Vi har regelbunden dialog med finansministern och kommunikationen har varit väldigt tydlig kring kommunernas och regionernas ekonomiska situation.
Det är stora besparingar på sjukvården, kommer den att klara sitt uppdrag?
– Det är klart att det finns en del satsningar som man behöver ompröva. Men vi har också ökat personalstyrkan väldigt mycket de senaste åren och trots det har vi färre vårdplatser, så vi behöver komma tillbaka till det vi hade tidigare. Vi har haft dialog med produktionsenheterna om det här också. Det är inte aktuellt med skattehöjningar, det gjorde man för några år sedan och det hjälper inte. Snarare spär det på det ekonomiska läget.
Besparingsåtgärderna framstår som otydliga?
– Vi behöver återkomma till besparingarna för de olika nämnderna. Där behöver man ta ställning till vad som ska beslutas politiskt och vad som ska beslutas av förvaltningens chefer.