Östgötaböndernas succé – har 61 mackar

Energifabriken, som säljer förnybar diesel, har nu 61 mackar i Sverige. Bakom succén står sex östgötska lantbrukare.

Karin Varverud är en av sex delägare i Energifabriken. Företaget startades 2006 av tre östgötska lantbrukarfamiljer och har nu vuxit till att ha en årsomsättning på 1,5 miljarder kronor.

Karin Varverud är en av sex delägare i Energifabriken. Företaget startades 2006 av tre östgötska lantbrukarfamiljer och har nu vuxit till att ha en årsomsättning på 1,5 miljarder kronor.

Foto: JOHNNY GUSTAVSSON

Östergötland2020-01-29 06:00

Onsdagsintervju

2006 fick tre lantbruksfamiljer i Östergötland idén att starta företaget Energifabriken för att sälja helt förnybara miljöbränslen. 14 år senare har bolaget  61 obemannade mackar i Sverige och en årsomsättning på 1,5 miljarder kronor.

Hur är det att konkurrera på samma spelplan som fordons- och oljeindustrierna?

Är biobränslen lösningen på klimatomställningen?

Hotar EU:s regelverk att sänka hela biobränslebranschen?

Och hur är det möjligt att driva ett så stort bolag samtidigt som de tre familjerna driver sina tre lantbruk vidare?

Det är något av det vi ska prata med Karin Varverud om. Karin äger Energifabriken tillsammans med maken David, Johan och Maria Mattsson och Erik Jakobsson och Charlotte Elander.

Karin och David driver också lantbruket på Smedberga Backgård utanför Motala, Johan och Maria driver Övre Jolstad utanför Motala och Erik och Charlotte Kasta Länsmansgård utanför Vadstena.

Sedan 2009 är alla tre lantbruken helt fossilfria.

De sex har tajta band. Männen redan från pojkåldern och Karin, Erik och Charlotte från studietiden på agronomprogrammet i Uppsala.

De är partners, vänner och kollegor.

Hur är det att jobba så nära sin partner och sina vänner?

– Jag tycker att det fungerar utomordentligt bra. Vi har haft fördelen att det gått bra för oss, vi har tyckt att det varit roligt att gå till jobbet och har känt oss stolta över det vi gör. Jag tycker det är bra att jobba med min man. Vi får en pratstund i bilen på morgonen, men sen ser vi inte varandra så mycket på dagarna. 

Hur kom ni på idén med miljöbränslen?

– Vi hade sett att man kunde göra rapsdiesel, RME, och eftersom det odlas mycket raps i Östergötland så såg vi en potential att förädla lantbrukets produkter till en högvärdig produkt som diesel. Det såg väldigt gynnsamt ut när vi tittade på det. Det var låga rapspriser och ganska höga oljepriser, så affärsmodellen var spännande. 

Så vad gjorde ni?

– Vi bestämde oss för att köpa in ett lass RME och provsälja. Då insåg vi snabbt att det var inte brist på produkten utan mer en brist på kunder som visste hur de skulle använda produkten. Så vi fokuserade på försäljningsledet, att vara nära kunderna och hjälpa dem att få det att funka. Den rollen hade ingen annan tagit på marknaden så den tog vi, nära kunden. 

Säljer ni fler bränslen idag?

– Ja, 2014 började vi också sälja HVO. Det görs på slakteriavfall och avfallsfetter och restoljor, som till exempel frityrolja. HVO är en förnybar diesel, en kopia av vanlig fossil diesel. Ett bra komplement till biodieseln, RME. En del företag använder båda bränslena, det gör vi på våra gårdar, och andra föredrar något av dem.

– Vi har siktet inställt på att fortsätta bredda portföljen. Vi säljer också ED95 som är ett spännande bränsle. En etanoldiesel som tillverkas av bland andra Agroetanol i Norrköping. 

Vilka fordon kan köra på de här bränslena?

– RME och HVO är lämpliga för alla typer av dieselfordon. ED95 kräver en specialbyggd dieselmotor. Idag är det Scania som gör ED95-lastbilar. Det är som biogas, du måste ha rätt lastbil.

Kan jag börja tanka HVO även om jag har kvar vanlig diesel i tanken?

– Ja, HVO är en kopia av dieselmolekylerna, förutom att det är förnybar råvara i stället för råolja. Den funkar i alla dieselfordon, gamla som nya. På gårdarna har vi tankat HVO i både gamla och nya traktorer och det funkar utmärkt. Ibland till och med bättre, då den sotar mindre och har högre cetantal (måttet på tändvilligheten hos dieselmotorbränslen) och även bättre vinterkvalitet.

Vad är skillnaden jämfört med de ecobränslen de stora oljebolagen säljer på sina mackar?

– Eftersom vi sedan 1,5 år tillbaka har en lagstiftning i Sverige som tvingar oljebolagen att blanda i förnybart så har de blandningar där de blandar i ett antal procent HVO och RME i fossil diesel. Lagen tvingar oljebolagen att minska sina växthusgasutsläpp med 21 procent. Det är olönsamt för dem att blanda i mer än man måste. Det innebär att om det finns en pump med hög inblandning av förnybart så har de en annan pump med låg inblandning.

Har ni många konkurrenter i Sverige?

– Ja, men det finns inga som har fokuserat på bara förnybara biodrivmedel, som vi gör. Så konkurrenterna vi har säljer både förnybart och fossilt.

Finns det några lagar och bestämmelser som begränsar er?

– Nej, inte just nu, men det finns orosmoln runt hörnet. Vi har fortfarande skattebefrielse på rena biodrivmedel i Sverige. Man betalar inte energi- och koldioxidskatt. Tack vare det kostar HVO och RME ungefär som diesel. Det har inneburit en enorm drivkraft för omställningen i Sverige.

Ni delar spelplan med fordons- och oljeindustrierna. Hur är det?

– Vår tillvaro är väldigt politiskt beroende och påverkas därför av starka branscher. Framför allt påverkas vi av EU-politik och EU:s statsstödsregler. Där regleras hur ett EU-land får ge stöd till vissa produkter genom skattelättnader. Dessa regler ska bland annat säkerställa att biodrivmedel inte blir billigare än fossila bränslen, vilket blir kontraproduktivt med tanke på de klimatmål vi har. 

– Andra utmaningar gäller rena åkerbaserade biodrivmedel, som idag tillverkas av lokala råvaror som raps och vete till exempel. Den påstådda konflikten mellan mat och bränsle måste vara ett av tidernas mest lyckade lobbyarbeten från oljeindustrin. Trots att den frågan senare har nyanserats så lever arvet från debatten kvar i statsstödsreglerna och skattehöjningar hotar efter 2020. Det pågår ett intensivt arbete från svenskt håll att förhindra detta.

Hur påverkar det lantbruken att odla biodrivmedel på åkermarken? 

– Bara positivt. När efterfrågan ökar på jordbrukens produkter så är det lönsamt att bedriva jordbruk och man får fler grödor att välja bland. Till exempel står biodieselindustrin för mer än hälften av efterfrågan på raps i Europa och är alltså viktig för rapsodlingen. I Sverige är vi duktiga på rapsodling och i takt med ett varmare klimat kommer vi kunna odla raps längre norrut än idag. Raps har dessutom en skördehöjande effekt på efterföljande gröda.

Så vad händer, är er verksamhet hotad av EU-reglerna? 

– Vi ser en fortsättning för vår verksamhet men vi är politiskt beroende så vi måste ha en verksamhet som klarar av ändrade beslut. Just nu finns det utmaningar som måste lösas, framför allt på EU-nivå. Men det finns också ljus i tunneln, Frankrike har hittat andra sätt att hantera biodrivmedel. Där bedömer de etanol på ett sätt som ger låg skatt och gör det fördelaktigt gentemot bensin.

Är regelverket en tung del för er?  

– Sånt här regel- och skattekrångel har vi fått lära oss att leva med. Dörren kommer inte att stängas för biodrivmedel i Sverige, det finns lösningar på att fortsätta använda det. Rena biodrivmedel kommer att vara en förutsättning för att nå de mål Sverige har om fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och att inte ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2045.

Om åkermarksodlingen verkligen begränsas, hur skulle en annan lösning se ut för er? 

– Idag är vi och våra kunder oberoende av oljebranschen och försäljningen av fossila bränslen. Vi har ett eget skattesystem, där företag som vill prestera mer än reduktionspliktens 21 procent tillåts gå före och driva på utvecklingen. De möjliga spår som har presenterats framöver, om det inte lyckas med skattebefrielsen, innebär att den förnybara försäljningen kopplas till en försäljning av fossila bränslen.

Hur då?

– Att den måste bli en del av reduktionsplikten av växthusgaser på 21 procent, som krävs av oljebolagen idag. I ett sådant system blir det full skatt på rena biodrivmedel och det skulle krävas en samtidig försäljning av fossila bränslen för att få kalkylen att gå ihop. 

Du menar att ni skulle tvingas börja sälja fossila bränslen?

–  Ja, det skulle kunna vara ett scenario, rena biodrivmedel skulle inte kunna konkurrera ensamma så som vi gör idag, utan tvingas bli beroende av en fossil försäljning. Det ser vi som ett jättestort steg bakåt i utvecklingen, att med lagstiftning fastställa en fossil bränsleandel på cirka 80 procent. Frågan är fast i EU-regelverket, men jag vet att både Sveriges politiker och svenska företag försöker att hitta en lösning där.  

Tror du att opinionen, med Greta Thunberg i spetsen, påverkar EU i detta?

– Ibland går det inte så snabbt. Opinionen är snabbare än regeländringarna i EU. Det är det som är problemet. Det är trögt att ändra de här systemen. Det som kan verka enkelt, att ändra ett årtal i reglerna från 2020 till 2022, är inte så lätt. Men Greta spelar en mycket viktig roll i att synliggöra behovet av att agera nu och det är tydligt att den känslan sprider sig till allt fler. 

– Det här är ingen ny situation för oss. Under hela vår resa har det varit det ena hotet efter det andra regelmässigt. Det har inte blivit som man hoppats alla gånger, men det har inte heller blivit det värsta scenariot. 

Till sist måste jag fråga: Hur hinner ni med allt, lantbruken och Energifabriken? 

– Kalendern är förstås viktig, men vår likartade situation gör att ingen kalender är viktigare än någon annans. Vi är i ungefär samma skede i livet. Vi har barn, vi har gårdar och vi har Energifabriken. Att vara sex personer som kan hjälpas och där vi alla hela tiden ser till den gemensamma totallösningen har varit en framgångsfaktor. Att vi idag är 29 personer underlättar förstås enormt. Allt är inte så beroende av oss sex längre. 

Energifabriken

Vad: Distribuerar och säljer biodrivmedel till kunder i hela Sverige och Norge.

Var: Huvudkontor i Linköping och kontor i Lund, Göteborg och Fredrikstad i Norge, samt en fabrik i Karlshamn.

Omsättning: 1,5 miljarder kronor i koncernen 2018.

Resultat: + 38,27 miljoner kronor i koncernen 2018.

Antal anställda: 29.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!