Pandemi blå - hit kommer patienterna efter IVA-vården

I takt med att patienter med covid-19 skrivs ut från intensivvården i Östergötland blir det alltmer tydligt att många behöver en omfattande eftervård. Det är vanligt att de svårast sjuka vårdas i flera veckor i respirator vilket ofta leder till svårigheter efteråt, vilket vi tidigare har berättat om. Det handlar om både fysiska och kognitiva nedsättningar. Muskler förtvinar, minnet försämras, många har en enorm trötthet. Det är även vanligt med mardrömmar under tiden de är nedsövda vilket kan leda till psykisk ohälsa, ibland posttraumatisk stress. Nu har sjukvården även börjat se en ny grupp patienter som väcker medicinska frågor.

– De har fått en påverkan på hjärnan som man inte känner igen, berättar Wolfram Antepohl, verksamhetschef på rehabmedicinska kliniken på US.

Vi träffar honom och ett flertal medarbetare som kommer att arbeta på avdelning Pandemi blå som på ett par dagar har gjorts om till rehabavdelning för covid-19 patienter. Här kommer även äldre patienter som varit svårt sjuka av infektionen tas emot. Tidigare användes avdelningen som "sorteringsavdelning" där misstänkta covid-19-fall bedömdes för fortsatt vård. Flera gånger under intervjun påpekar personalen att de inte vill vara "alarmister" men de ser att covid-19 kan ge allvarliga konsekvenser. 

– Många patienter har visat sig ha kvarstående besvär. De kan vara lite mer diffusa eller mer avgränsade och konkreta. Vi har dels fått rapporter och vetenskapliga publikationer från Kina, och även från Italien och Frankrike, de länder som ligger några steg före oss, som började se de här patienterna. Även kollegor från IVA i regionen har uppmärksammat oss på att många av patienterna som legat nedsövda får ganska omfattande problem. Även de som inte har legat i respirator kan ha olika former av neurologiska bortfall, säger Wolfram Antepohl.

Biverkningar som man även ser hos "vanliga" IVA-patienter får en helt annan dimension hos covid-19-patienter. Wolfram Antepohl berättar att man ser tre grupper av patienter som sticker ut. En där personer drabbas av blödningar. Det kommer alltfler rapporter, bland annat från USA, om att framför allt yngre drabbas av stroke som inträffat innan de söker vård och som sedan behöver vårdas i respirator.

– Det har vi sett här också. Viruset gör att man får överskjutande levringsförmåga i blodet, vilket innebär att blodet koagulerar lite för bra och kan göra att man får små proppar i olika organ, bland annat i hjärnan och det är en av anledningarna till att man kan drabbas av stroke. 

Den andra stora gruppen drabbas av "critical illness neuro- och myopathy". Det drabbar nerver som går ut till armar och ben och orsakar en förlamning, vilket är en konsekvens av intensivvården som även syns hos andra IVA-patienter som vårdas i respirator. 

– I covid-19-gruppen är det fler som har det och det kan ha att göra med att de ligger i respirator väldigt länge, säger Wolfram Antepohl.

Den tredje gruppen har efterverkningar som sätter sig på hjärnan. Det är något som bekymrar läkarna. Det är vanligt att IVA-patienter är förvirrade när de vaknar men covid-19-patienterna är mer än så. 

– De kan ha problem med att planera sina aktiviteter, de glömmer bort hur man gör enkla, basala saker som hur man borstar tänderna. Det är ett tillstånd som kallas apraxi som man kan se vid hjärnskada eller demenssjukdom. Inlärda motoriska program fungerar inte längre. Än så länge är det en hypotes, men förutom det här med proppar verkar det som att viruset tar sig in i hjärnan så man får en hjärninflammation. Vi vet att många patienter med covid-19 tappar lukt och smak och vägen in i hjärnan kan gå via luktnerven. Den slås ut först och sedan klättrar viruset vidare in i hjärnan.

Hur snart efter lukt- och smakbortfall kan det ske?

– Vi vet att det kan vara första symptom. Det är en ganska hög andel som tappar lukt och smak. För en del kan det vara det enda symptomet och har man tur stannar det vid det. Det är än så länge en hypotes, men vi ser på magnetkamera att patienter har tecken på en inflammation i hjärnan. Det finns även en andel som får huvudvärk som man inte vet orsak till och som man kanske inte söker vård för. Vi vet heller inte om det kan leda till en lindrig hjärninflammation på sikt, säger han och påpekar att de flesta klarar infektionen bra.

Häromveckan påpekade Socialstyrelsen att regionerna har kommit olika långt med rehabvården. Wolfram Antepohl tror att det faktum att Östergötland har en specialistklinik inom rehabmedicin har skyndat på processen att starta en rehabenhet. I skrivande stund finns åtta patienter inskrivna på avdelningens totalt tolv platser. En del av dem har smitta fortfarande, andra har testats negativa för covid-19.

Arbetet på avdelningen görs i team med personal med olika professioner som läkare, fysioterapeuter, sjuksköterskor och undersköterskor. De kan komma från olika verksamheter som ortopediska, urologiska och geriatriska kliniken.

US är även i fasen att dra igång forskning om covid-19, arbetet förbereds av läkaren Richard Levi, adjungerad professor i rehabiliteringsmedicin.

– Det är flera länder som studerar coronaviruset. Det som särskiljer oss är att vi väljer det rehabmedicinska perspektivet. Vi behöver fånga upp de 400 personer som skrivits ut i regionen. Vi har inte koll på hur de mår. Studien ska göras i tre delar, där varje del har sin begränsning och sina möjligheter. Det handlar om att identifiera vilka patienter som mår bra, vårdas på andra institutioner och ringa in gråzonen av personer som är mentalt trötta, det kan vara på grund av depression, PSD eller virusangrepp i hjärnan.

Nästa steg är att fånga in dem som har eller misstänks ha problem, berättar Richard Levi: 

– Där blir både den enskilde och anhöriga viktiga parter. Och då ska vi erbjuda en fördjupad analys. Det tredje steget som övergår från klinik till forskning handlar om vad man ska göra åt symptomen. Där måste man nivåstrukturera för att se över behoven. En del kanske behöver mer hjälp, andra kanske kan gå i öppenvårdsrehabilitering, andra i specialistrehabilitering som vi har här. Men grejen är att det är bråttom.

Kan covid-19 ge permanenta skador?

– Ja, det kan det, men vi vet inte. Förmodligen är det här något som kommer prägla Sverige och andra länder i flera år framöver.