PĂ„ tillsynsmyndigheten Inspektionen för vĂ„rd och omsorg har över 20 000 tips och klagomĂ„l kommit in under pandemins första vĂ„g. Men pĂ„ patientnĂ€mnden i Ăstergötland har det varit förvĂ„nansvĂ€rt fĂ„ Ă€renden. Det berĂ€ttar verksamhetschefen Mona Ahlberg:
â Vi har patientverksamhet för alla 13 kommuner, det gĂ€ller hĂ€lso- och sjukvĂ„rd som ges i utifrĂ„n socialtjĂ€nstlagen. Men tyvĂ€rr har vi fĂ„ Ă€renden. Det ser likadant ut nationellt trots att mycket av vĂ„rden ges i de kommunala boendena.
Trenden Àr densamma Àven i "vanliga" fall, det vill sÀga nÀr det inte rÄder pandemi. DÀrför har patientnÀmnden tidigare varit ute i kommunerna och informerat om sin verksamhet och har Àven stÄtt i sjukhusentréer för att informera allmÀnhet.
â DĂ„ mĂ€rker vi att mĂ„nga inte vet vad patientnĂ€mnden Ă€r.
Det har kommit in nÄgra fÄ Àrenden som Àr coronarelaterade. Det har bland annat handlat om Àldre som har ifrÄgasatt varför personal inte bÀr munskydd i omvÄrdnaden.
â Vid sĂ„dana Ă€renden tar vi alltid kontakt med verksamhetsansvarig men vi lyfter Ă€ven sĂ„dana Ă€renden till medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunen.
Tror ni att trenden kommer vara den samma trots det pressade lÀget under pandemin?
â Ja, jag tror inte vi kommer att fĂ„ mer Ă€n 30-40 Ă€renden totalt. Det Ă€r dĂ€r vi ligger.
Tror du allmÀnheten vet att man kan vÀnda sig till patientnÀmnden Àven nÀr det gÀller kommunal sjukvÄrd?
â Nej, det Ă€r det vi misstĂ€nker. ĂndĂ„ har vi gĂ„tt ut med det budskapet till SVO, samverkan, vĂ„rd och omsorg, dĂ„ kommun- och regionpolitiker trĂ€ffas. De betalar ju för oss och vill att det ska finnas tydlig information om oss, som lĂ€nkar pĂ„ hemsidor och broschyrer pĂ„ alla boenden.
Vilken typ av klagomÄl kan man lÀmna?
â Om anhöriga lĂ€mnar mĂ„ste de ha fullmakt om det inte Ă€r demens det handlar om. Det kan röra behandling, omvĂ„rdnad som till exempel mat i PEG:ar (matningsslang) injektioner, lĂ€kemedel. Det Ă€r Ă€ven sĂ„dant som Ivo tog upp i sin rapport som rör delegeringar, alla förstĂ„r inte. En del klagomĂ„l handlar Ă€ven om sprĂ„kförbistringar.
Vad Àr det man inte förstÄr?
â NĂ€r man delegerar lĂ€kemedel sĂ„ ska man förstĂ„ att man ska signera att till exempel tablett ges. Men det handlar ocksĂ„ om att veta vad man ger.
Hon berÀttar att de sett exempel pÄ nÀr patienter har fÄtt fel insulin dÀr personal har trott att det bara har varit olika fabrikat. I sjÀlva verket kan det handla om insulin som har olika varaktighet. De ser ocksÄ exempel pÄ okunskaper i omvÄrdnaden som vid katetertappning eller byte av stomipÄsar.
Vid klagomÄl kontaktar patientnÀmnden respektive vÄrdinrÀttning.
Tar ni Àven kontakt med privata vÄrdgivare?
â Ja, de som har avtal med regionen, dĂ„ Ă€r det kommunen vi lĂ€gger Ă€rendet pĂ„.
Ăr det framför allt anhöriga som klagar?
â Ja, och det har vi diskuterat nationellt, att patienter och brukare Ă€r i beroendestĂ€llning.
Ăr det nĂ„got annat som Ă€r bra att nĂ€mna?
â Man fĂ„r gĂ€rna vĂ€nda sig till oss. Vi finns pĂ„ hemsidan och man kan ringa till oss enkelt. Vi har ingen tele-q (digitalt telefonsystem) och det Ă€r medvetet. Det ska vara enkelt att komma fram. Ett Ă€rende kan ta tio minuter eller flera timmar. Vi gĂ„r aldrig in i medicinska frĂ„gor men vi bĂ€r patientens frĂ„gor vidare sĂ„ att de fĂ„r klarhet eller information. Det Ă€r ofta det som brister. Vi kan Ă€ven medverka i möten mellan vĂ„rdgivare och patienter i sĂ€rskilda fall.