IVO har särskilt granskat Kava, den kirurgiska akutvårdsavdelningen. Förra året fördes 3 000 patienter till avdelningen, närmare en tredjedel av alla akutpatienter som läggs in på US. De vårdades där under sammanlagt 10 000 dygn. De allra flesta blev botade, många räddades till livet. Men trycket är högt och belastningen på personalen har ökat under flera år. 2013 inträffade ett dödsfall som skakade avdelningen. Det var en man i övre medelåldern som dog till följd av brister i vården. Patientens tillstånd hade inte bedömts på rätt sätt. Det saknades tid till samtal med såväl patient som anhöriga och tillgänglighet på specialistläkare brast.
Nyutexaminerade sjuksköterskor jobbade sida vid sida med läkare under utbildning. Journalföring och kommunikation mellan personalen brast också delvis till följd av tidsbrist. Händelsen föranledde IVO (Institutionen för vård och omsorg) att inleda en särskild tillsyn av Kava, Den har tagit lång tid, bara för någon vecka sedan kom IVO:s beslut. Under tiden har det inträffat andra incidenter med allvarlig utgång. Enligt IVO har utredning av dessa fall blottlagt att i stort sett samma brister som angavs 2013 kvarstår 2015.
Vårdförbundets Emma Klingvall jobbar som specialistsjuksköterska på Kava. Hon berättar att arbetsbelastningen är så hög på Kava att många av hennes kollegor väljer att lämna avdelningen. Hon tycker att det gjorts en del, men inte tillräckligt.
– Under 2015 har hälften av alla sjuksköterskor slutat och bytts ut av nya. I slutet av sommaren gjorde vi en enkätundersökning. Av 38 stycken som ännu inte slutat svarade 34. Hälften av dem funderade på att sluta. För höga krav, dålig arbetsmiljö, för många dubbla pass, icke-fungerande ronder ofta med läkare under utbildning angavs som skäl.
– Avdelningen har alltid en hög genomströmning men detta är en varningsklocka, säger hon.
– Det finns brister i organisationen och vi har scheman som inte ger tillräcklig återhämtning. Vi arbetar hårt och har inte tid för förbättringsarbete. Man lägger mycket tid på att rekrytera personal, men inte tillräckligt med energi på att behålla dem som har erfarenhet.
Hon tycker inte heller att det rejäla lönelyft som regionen lovat personal som jobbar natt räcker.
– Visst är det bra med tillskott i kassan, men det förbättrar inte arbetsmiljön, säger hon.
Allt sedan den första händelsen har det vidtagits åtgärder på kliniken. Sjuksköterskorna har erbjudits vidareutbildning på arbetstid för att höja kompetensen på avdelningen, personalen har utbildats i anhörigsamtal och oerfarna sjuksköterskor coachas av mera erfarna. Sedan en tid tillbaka finns en specialistläkare alltid tillgänglig på avdelningen.
– Vi har lyckas vända en krisartad situation, men vi räcker fortfarande inte riktigt till för vårt uppdrag. Jag tycker vi har koll på sjuksköterskorna och med regionens satsning på bonus och högre lön på obekväm arbetstid tror vi att vi får lättare att bemanna natten och därmed blir det färre pass att fylla med personal som går på övertid. Coachningssystemet fungerar bra, säger klinikchef Conny Wallon.
Nu är det läkarnas tur. Från och med denna vecka utför inte akutkirurger några planerade operationer och läkarna får på så vis får något färre patienter att ansvara för.
Arbetet att förbättra pågår hela tiden, men det är en tuff uppgift, berättar han. Inflödet av patienter går inte att styra på en akut och det kommer allt fler patienter i takt med den ökande andelen äldre i befolkningen. Det tillförs hela tiden mera pengar, men inte i samma takt som arbetsbelastningen ökar.
– Antingen är vi underfinansierade eller så måste det till en diskussion om prioritering. Vad ska den offentliga vården göra? Men den måste föras på en annan nivå. Vi följer de nationella riktlinjerna, säger han.
Den 1 april nästa år ska enligt IVO:s beslut kompetensbristen vara åtgärdad och verksamhetens kvalitet vara säkerställd.