Det visar en utvärdering som Räddningstjänsten Östra Götaland (RTÖG) gjort av ledningsinsatsen i skogsbranden som härjade i Tjällmo-skogarna i Motala kommun under tio dagar våren 2019.
Räddningsinsatsen mot den galopperande skogsbranden i Tidingshyttan norr om Motala blev den största i RTÖG:s historia. Branden ställde extraordinära krav på många, från brandmän vid eldens front till frivilliga som bidrog med mat och ledningsfunktioner i staben.
RTÖG har sedan flera år ett samverkansavtal med Motala kommuns räddningstjänst om så kallad bakre ledning vid insatser. Brandinsatsens utvärdering visar på vissa brister i ledningsstrukturen.
”Det var stundtals personal i Tjällmo som arbetade alldeles för långa arbetspass där både kvalitet och säkerhet var i fara” skriver stationschef Mats Kostman i utvärderingen som han haft uppdrag att sammanställa åt RTÖG:s ledning.
Under insatsen delades den brinnande skogen in i sektorer men sektorschefer hade enligt utvärderingen ibland svårt att överblicka och förmedla det som pågick till bakre ledning, som inte alltid satte samman korrekta lägesbilder.
Bra kartor över området saknades och när sådana skaffades fram hade räddningspersonal svårt att tolka dem. Utvärderingen visar att utbildning och övning i tekniska hjälpmedel för bland annat GPS-positionering behövs men Kostman skriver också: ”Vi behöver nog vara ödmjuka och först lära oss behärska de mest grundläggande bitarna som att läsa en karta och handha en kompass.”
Samverkan mellan olika aktörer upprättades och fungerade, men den tidsaxel som RTÖG upprättat visar att det stundtals rådde osäkerhet, rörighet, stress och bristande struktur i räddningsledningen. Branden började onsdag 24 april och tidsaxeln visar att personalens uppfattning om ”rörighet på ledningsplatsen” den 24 april återkommer under flera dagar. Måndag 29 april står det i tidsaxeln: ”Rörigt och dålig struktur i skogen avseende material och fordon” och ”Brister i överlämning” mellan personalskiften.
I utvärderingen har 20 medarbetare djupintervjuats. Flera har nämnt att fordon med fel utrustning, som klippverktyg för trafikolyckor, skickades ut till den brinnande skogen. Jonas Holmgren, operativ chef vid RTÖG, förklarar att de fordon som fanns att använda skickades ut i det akuta läget.
– Vi skickade de fordon som vi hade tillgängliga och det dröjde innan vi hann skifta fordon, säger han.
Jonas Holmgren är nöjd med att utvärderingen visar att samhällets resurser fungerar och kan samordnas vid en stor katastrof som Tjällmobranden.
– Vid så stora händelser finns ingen rimlighet i att en organisation kan hantera allting själv, man måste hjälpas åt. Jag kan känna mig väldigt nöjd med att det går så snabbt att få samhällsresurser på plats, säger han.
Dock måste RTÖG och andra organisationer bli ännu bättre på att hantera komplexa skadesituationer som den i Tjällmo, menar Jonas Holmgren.
– Samverkan är nödvändig men inte effektiv om man inte kan upprätta en bra struktur och dela lägesbild med varandra. Det är bra att det lyfts fram i utvärderingen, säger han.
RTÖG har börjat utbilda personalen i projekt som pågår fram till sommaren. Att praktiskt öva på stora katastrofer av Tjällmo-dimension är närmast omöjligt.
– Man får öva genom att simulera i spelmiljö där man övar beslutsfattande om taktik och resurser, säger Jonas Holmgren.