Bostadsinbrott är ofta svåra fall att lösa, det hävdar poliser som Corren har talat med under 2015 då vi satt ökat fokus på ämnet.
Svårigheten ligger i att tjuvar ofta slår till då ingen är hemma och har de väl tagit sig in i bostaden ser inte heller grannar dem. Vittnesuppgifter finns alltså sällan. Stöldgodset gör sig tjuvarna ofta av med så fort de kan genom att sälja det vidare, skicka iväg det med post, låta smälta ned det om det gäller guldföremål eller frakta ut det ur landet i personbilar.
Tjuvar lämnar dock spår efter sig.
– Skospår och brytmärken efter verktyg är exempel på det, men spåren är inte alltid så mycket värda som bevisning, säger Mattias Ydreborg vid östgötapolisen.
– Vi måste kunna knyta spåren till en person relativt snabbt i anslutning till inbrottet, annars kan han eller hon hävda att någon lånat sakerna eller att de tillhör någon annan, säger han.
Nu sätter många poliser sitt hopp till det så kallade Prüm-samarbetet mellan EU-länder. Allt fler länder går med i databasen där dna-spår kan matchas mot personer och föremål som andra poliser redan lagt in.
– Vi har belägg för att en del inbrott begås av utländska grupper eller ligor. Vi hoppas på en ökad uppklarningsprocent med hjälp av dna, säger Mattias Ydreborg.
Östgötapolisen har redan fått flera sådana träffar under 2015. Bland annat i mars i år då tre litauer avslöjades och kunde kopplas till inbrott de begått i Linköping 2013.
– Tekniken går framåt hela tiden. Idag kan vi upptäcka mycket små biologiska spår på brottsplatser, säger Mattias Ydreborg.
Som Corren skrivit om tidigare, är det viktigt att man inte rör något i hemmet om man drabbats av inbrott utan inväntar att polisens tekniker får undersöka bostaden.
jenny.eriksen@corren.se