Polisen som talar de asylsökandes sprÄk

Det lĂ€r finnas en enda person inom svenska Polisen som har afghanskt ursprung, och han jobbar vid polisen i Östergötland. NĂ€r Mustafa Panshiri snackar om lag och rĂ€tt inför ensamkommande asylsökande Ă€r uppmĂ€rksamheten total.
Att ha en dari-talande medarbetare Ă€r en stor tillgĂ„ng för polisen i Östergötland, sĂ€ger Anna Lindqvist, chef för Linköpings polisomrĂ„de.

FramtidsrĂ„d. ”LĂ€r er bra svenska, allt bygger pĂ„ att man kan sprĂ„ket” sĂ€ger Mustafa Panshiri till killarna.

FramtidsrĂ„d. ”LĂ€r er bra svenska, allt bygger pĂ„ att man kan sprĂ„ket” sĂ€ger Mustafa Panshiri till killarna.

Foto: Mikael Svensson

ÖSTERGÖTLAND2016-03-08 09:30

LÀs mer: Hyllade polisen Mustafa blir frilans för asylsökande.

Killarna sitter i vip-avdelningen i Linköpings Arena. KlÀdseln Àr foppa och mysbrallor. De Àr ett trettiotal asylsökande unga killar frÄn Afghanistan. I snÄlblÄsten pÄ fotbollsplanen nedanför övar spelare pÄ sina rusher. HÀr uppe sitter killarna nu och ser först ut att inte riktigt veta vad de ska tro.

Framför dem stÄr en svensk polis i 60-ÄrsÄldern som talar lÄgmÀlt och inbjudande och samtidigt med pondus. Intill honom den yngre polisen, mer intensiv och med vÀltaligt kroppssprÄk.

– Man kan ha ett bra liv i Sverige. Men se till att ni aldrig hamnar i kriminalitet eller blir anmĂ€lda för brott. DĂ„ blir det stora problem, sĂ€ger Mustafa Panshiri, pĂ„ sitt och killarnas sprĂ„k som Ă€r dari.

Mustafas Ă€ldre kollega Ă€r HĂ„kan StenbĂ€ck, med lĂ„ng erfarenhet av polisiĂ€rt brottsförebyggande arbete och av polisinsatser utomlands. Detta Ă€r ett i raden av alla de informationsmöten som StenbĂ€ck, Panshiri och kollegor till dem hĂ„ller pĂ„ akutboenden för asylsökande runt om i Östergötland, för att vĂ€lkomna de asylsökande men ocksĂ„ skapa ordning och förebygga brott genom att berĂ€tta om Sverige och vad som gĂ€ller för alla som vistas hĂ€r.

– Sverige Ă€r en demokrati och en bra demokrati bygger pĂ„ att alla mĂ€nniskor har skyldigheter. Om man följer det sĂ„ fĂ„r man ocksĂ„ vissa rĂ€ttigheter, sĂ€ger HĂ„kan StenbĂ€ck.

Mustafa slÀnger ut en frÄga till killarna. Har de erfarenhet av polisen frÄn sina hemlÀnder, Iran och Afghanistan? Jo. Flera har blivit trakasserade. Mustafa sÀger att polisen i Sverige Àr till för att skydda alla, att de inte ska vara rÀdda för att kontakta polisen om de behöver.

HÄkan pÄ svenska och Mustafa pÄ dari berÀttar om det de inser att de asylsökande ungdomarna behöver höra. Om Sveriges hÄrda vapenlagar som förbjuder innehav utan licens. Om ÄldersgrÀnser för alkohol, om förbudet att hantera narkotika, om svenska myndigheter som registrerar allt. Arbetsgivare som kollar register och inte vill anstÀlla den som har ett kriminellt förflutet. Transportstyrelsen som inte ger körkortstillstÄnd till den som Àr straffad.

Mustafa drar paralleller till killarnas bakgrund.

– Det Ă€r ingen idĂ© att försöka muta en polis hĂ€r. Det finns ingen korruption inom svensk polis, sĂ€ger han.

Och sÄ pratar han om möjligheterna till utbildning, om jÀmstÀlldheten, religionsfriheten, rÀtten att Àlska vem man vill, och om simhallarna.

– Det har varit problem i en del svenska simhallar. Asylsökande som har gjort sexuella trakasserier, konstaterar Mustafa.

Nu finns det inga skratt i rummet, fötter som tidigare förstrött vippade pÄ foppatofflor har stannat. Blickarna Àr uppmÀrksamma. Mustafa Àr inkÀnnande men förmedlar allvar:

– Ni killar, ni har aldrig gĂ„tt och badat ihop med en tjej. PĂ„ simhallarna har tjejerna bara bikini. Jag vet att det kan bli mycket tankar, att det kan vara nĂ€stan som en chock. Men man mĂ„ste lĂ€ra sig hantera det.

Han hÄller upp handen i luften, hÄller osynligt i deras uppmÀrksamhet:

– Man kan titta. Men man följer inte efter nĂ„gon. Man rör inte vid nĂ„gon. Det Ă€r ett brott.

Gensvaret Àr mummel men killarna Àr med. Enas om att de tar avstÄnd frÄn brottsligheter.

Sedan hÀnder nÄgot. Poliserna byter Àmne och dÄ sÀger Mustafa:

– Killar, vad har ni för drömmar? Vad vill ni bli? Vad önskar ni er av framtiden?

FrÄgan tycks göra dem lite förvÄnade och smÄtt blyga. Men Mustafa Panshiri och HÄkan StenbÀck menar allvar; de gÄr laget runt, en efter en, och killarna öppnar sig om sina drömmar. Ryggar som mjuknar lite, ansikten som slappnar av. Har killarna ens pratat med varandra om de hÀr sakerna förut?

– Jag kanske vill jobba pĂ„ bank.

– Jag vill bli bilmekaniker.

– Ingenjör.

– Fotbollsproffs. Haha!

– Kanske ett jobb pĂ„ kontor.

– Jag vet inte, jag vill göra nĂ„gon karriĂ€r sĂ„ att mina förĂ€ldrar blir stolta över mig.

– Jag vill bli tolk.

– LĂ€kare.

– Polis.

Det som frÄn början var en smÄtt avvaktande stÀmning har vid mötets slut bytts mot skratt och handslag med Mustafa och HÄkan. Killarna vill ha bilder pÄ sig sjÀlva ihop med Mustafa och de vill ha hans mobilnummer inlagda i sina telefoner. De samlas i klunga och vill prata personligt.

Mohammad Hassan Hosseini har tydliga Àrr efter skÀrsÄr pÄ sina armar, pÄ halsen, i hÄrbotten. NÀr HÄkan StenbÀck frÄgar om Àrren vÀnder sig Mohammad till Mustafa. BerÀttelsen han ger fÀngslar flera av killarna runt dem.

Mohammad förklarar att han togs tillfÄnga av utpressare dÄ han var pÄ flykt. De ville tvinga honom att lÀmna telefonnummer till familjen för att kunna pressa hans anhöriga pÄ pengar för honom och torterade honom med knivar nÀr han vÀgrade. Till sist stod Mohammed inte ut. NÀr familjen försökte sÀga till utpressarna att de inte hade rÄd skar de Mohammad igen. Hans familj tvingades skaffa fram en mycket stor summa pengar för att fÄ honom fri.

Mustafa lyssnar tyst pÄ den lÄnga historien. NÀr Mohammad har tystnat landar Mustafas hand stadigt pÄ hans axel.

– Du Ă€r trygg nu.

"Vi tror pÄ det hÀr sÀttet att arbeta"

ÖSTERGÖTLAND

Mustafa Panshiri anlitas av andra aktörer som socialförvaltningar, överförmyndarnÀmnd och Migrationsverket som ocksÄ behöver hans kunskaper i dari och hans bakgrundskunskap.

– Jag vill trĂ€ffa sĂ„ mĂ„nga barn som möjligt över hela landet för att göra en pĂ„verkan, sĂ€ger Mustafa Panshiri.

Hos Migrationsverket ingÄr han i ett ungdomsrÄd som verkets generaldirektör har inrÀttat. I samarbete med ensamkommande som idag redan har etablerat sig i samhÀllet ska de lÀmna förslag pÄ asylprocessen för ensamkommande unga kan förbÀttras.

Anna Lindqvist, Musatafas chef och ansvarig för polisomrĂ„det Linköping dĂ€r Åtvidaberg och Kinda ingĂ„r, sĂ€ger att polisen fĂ„r förfrĂ„gningar frĂ„n flertalet asylboenden dĂ€r personalen önskar sig att polisen ska komma och förelĂ€sa.

– Mustafa Ă€r förstĂ„s en vĂ€ldig tillgĂ„ng för oss, sĂ€ger Anna Lindqvist.

De flesta förfrÄgningar kommer i förebyggande syfte, inte för att boendena haft problem med brÄk eller kriminalitet, Àr Anna Lindqvists uppfattning.

Situationen med behov av polisiÀrt förebyggande arbete pÄ akuta asylboenden Àr ny och dÀrför har polisen Ànnu ingen uttalad strategi att arbeta efter. Det Àr ocksÄ för tidigt att sÀga hur stor integrerande och brottsförebyggande inverkan polisens arbete med besök och kontaktskapande pÄ asylboendena har. Men Anna Lindqvist tror att detta Àr rÀtt metod.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om