"Eftersom jag forskar om djurs naturliga beteenden vill jag inte ha Gotte alltför väldresserad. Det är kul att se vad han hittar på på egen hand", säger Per Jensen.
– Oj, nu kommer Gotte hem. Ni får vara beredda på att han hälsar lite märkligt.
Vi är hemma hos Per Jensen i Opphem för att prata om hundars beteenden.
Gotte kommer in från en snöig promenad med matte och blir överlycklig över att se husse. Han ställer sig mot honom och liksom klättrar uppåt på hans ben. Mig och fotografen hälsar han på genom att kort "omfamna" våra händer med munnen, utan att tänderna känns.
3-åriga Gotte är en dansk-svensk gårdshund och skälet till hans "klättring" på husse är att han vill nå hans ansikte så att han kan slicka honom. Det är vargars (alla hundars ursprung) sätt att säga "hej, jag gillar dig!"
– Det där vet vi sedan länge. Men som forskare är jag mer intresserad av det vi inte förstår, de beteenden som vi inte ännu kan förklara men har gissningar kring.
Varför Gotte hälsar på mig genom att hålla om min hand med munnen, har husse inte en susning om.
Gotte är en värmeälskande svensk-dansk gårdshund som varje natt sover under mattes täcke och manipulerar husse genom att vicka med huvudet.
Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Han leder en forskargrupp, som är inriktad på att förstå domesticeringens effekter på djurs beteende, och de genetiska mekanismerna bakom förändringarna. I fokus står hundar och höns.
Han har skrivit flera böcker och nu ännu en, "Hundens hemligheter". För det finns fortfarande beteenden hos världens vanligaste husdjur som forskarvärlden river sig i skallen över.
Han nämner tre sådana exempel, som han själv har gissningar om.
"Det finns gott om självsäkra svar inom hundvärlden. Det vore trevlig med lite mer ödmjukhet inför det vi inte riktigt begriper."
• Hunden lägger huvudet på sned och vickar på det medan du pratar med den.
– Det är ett insmickrande beteende som jag tror att människan har uppmuntrat genom att avla vidare på benägenheten. Vickandet utstrålar ett vänliga beteende som nog kan manipulera oss en del. Vi tycker ju att det är så gulligt.
• Hundar äter bajs, allra helst människobajs.
– Människan har levt med hund i 15 000 år. En lite rolig teori är att de i början användes som renhållningshundar i de förindustriella samhällena. Hundarna åt upp både mänskliga och andra fekalier, vilket man avlade vidare på. De fick i sig lite näring och människorna fick det rent och snyggt kring grottan. Win-win.
• Hunden attackerar dammsugaren.
– En vild gissning är att den hör och blir irriterad på ett högfrekvent ultraljud från dammsugarens munstycke, ett ljud våra mänskliga öron inte förmår uppfatta.
"Hundens Hemligheter" är för dig som inte letar enkla svar utan vill grunna på varför din hund gör som den gör.
Andra typiska hundbeteenden har forskarvärlden full koll på.
• Att hunden lyfter på benet när den kissar är för att revirmarkeringen ska komma så högt upp på ett träd eller en stolpe som möjligt. Det ökar chansen för att en annan individ får den i noshöjd. Hunden vill säga "jag finns och så här stor är jag".
– Vi vet att hundar har begrepp om sin egen kroppsstorlek, men kanske inte vad det innebär, säger Per och ler.
• Hundar hittar för det mesta hem när de har kommit bort.
– Det här är ganska nyupptäckt, men handlar om att hunden känner av både väderstrecken och jordens magnetfält.
• Slickandet i ansiktet. Ja det är som sagt ett arv efter förfadern vargen och ett sätt att visa sin tillgivenhet och sina goda avsikter.
Hundar och höns och varför de gör som de gör är Per Jensens stora passion.
Nog är det så att små hundar kommer undan med beteenden som stora hundar inte gör?
– Ja. Det skulle inte gå att ha en riktigt stor hund som beter sig som en del små. Det skulle bli helt ohanterligt. Därför har människan vad gäller stora raser avlat på ett annat lugn än vad man kan se hos små raser.
Små hundar skäller så förfärligt . . .
– Där måste jag ta dem i försvar! Det är rasbetingat, men i 15 000 år har en viktig uppgift för hunden varit att vakta och skällandet har uppmuntrats. Det är först de senaste 60–70 åren som de inte längre får göra det. Så jag tycker det är lite hårt att efter så lång tid av premiering skälla för att de skäller.
Det brukar sägas att en hund blir lika glad, oavsett om man varit borta i tre veckor eller i en kvart.
– Det stämmer inte. Hundar har en alldeles utmärkt tidsuppfattning och vet när du normalt kommer från jobbet, när det är dags för mat etc.
"Att hundar så gärna vill slicka dig i ansiktet är ett arv från urfadern vargen och betyder "hej, jag gillar dig!"
Är det fel att förmänskliga hunden?
– Ja, om man felförmänskligar den. Vi ska göra det med deras känsloliv, men inte med deras moral och avsikter. Jag brukar säga att hundar får MVG i psykologi, men underkänt i fysik. På ett sätt är de dumma, eller åtminstone usla på omvärldsförståelse.
Ta ett exempel!
– Vi kan tycka att det är självklart att förstå att man kan använda en pinne för att få fram leksaken under soffan eller att inte gå på fel sida om en stolpe så att kopplet inte trasslar till sig, men sådant förstår inte en hund.
Men exempelvis ledarhundar är ju supersmarta.
– Jo, men det tar ju tre år att lära upp dem! Det illustrerar hur svårt det är att få dem att fatta fysikaliska saker som att den synskadade kan snubbla på trottoarkanter och sådant. Hundars specialitet är att läsa av oss människor och tolka signaler vi själva inte är medvetna om att vi sänder ut. De är specialister på psykologi och fantastiska på empati.
Nämn en färdighet vi ännu inte begriper.
– Epilepsihundar! De kan varna sina ägare 60 minuter innan ett anfall inträder. Men ingen neurolog kan ännu förklara vilka signaler det är hunden uppfattar från sin ägare. Är det en doft, en icke mätbar temperaturhöjning? Ingen vet.
Allt handlar om ägaren, kan det heta när en så kallad kamphund går till attack.
– Det är både rätt och fel. En kamphund kan i rätta händer vara underbar, men den har en genetisk benägenhet att ha nära till aggression, ett beteende som människan medvetet förstärkt vid avel. När en "vanlig" hund blir irriterad kan en kamphund bli aggressiv.
Hur korsades människans väg med vargens, tror du?
– Vargen sökte sig till oss eftersom den insåg att den kunde ha nytta av oss, genom visst skydd och matrester. Om den läste av människan rätt ledde det till en trevlig stämning. Därmed utvecklades en livsnödvändig förmåga.
Vilka vänder du dig till med boken?
– Till hundägare som är intresserade av att grunna kring sin hunds beteenden. Till dem som inte kräver enkla svar, för det finns inte. Hundvärlden är full av självsäkra svar. Som forskare vill jag bidra med längre resonemang och lite mer ödmjukhet.
Till sist. Hur lydig vill du ha Gotte?
– Inte så värst lydig. Min passion är ju beteendeforskning och då är det roligt att se vad djuren själva hittar på, därför har jag nog en ganska hög toleransnivå. Väldigt hög om du frågar mina barn.
– Det är bara roligt att bli överlistad, som när Gotte snor mat när jag vänder ryggen till.