"Eftersom jag forskar om djurs naturliga beteenden vill jag inte ha Gotte alltför vÀldresserad. Det Àr kul att se vad han hittar pÄ pÄ egen hand", sÀger Per Jensen.
â Oj, nu kommer Gotte hem. Ni fĂ„r vara beredda pĂ„ att han hĂ€lsar lite mĂ€rkligt.
Vi Àr hemma hos Per Jensen i Opphem för att prata om hundars beteenden.
Gotte kommer in frÄn en snöig promenad med matte och blir överlycklig över att se husse. Han stÀller sig mot honom och liksom klÀttrar uppÄt pÄ hans ben. Mig och fotografen hÀlsar han pÄ genom att kort "omfamna" vÄra hÀnder med munnen, utan att tÀnderna kÀnns.
3-Äriga Gotte Àr en dansk-svensk gÄrdshund och skÀlet till hans "klÀttring" pÄ husse Àr att han vill nÄ hans ansikte sÄ att han kan slicka honom. Det Àr vargars (alla hundars ursprung) sÀtt att sÀga "hej, jag gillar dig!"
â Det dĂ€r vet vi sedan lĂ€nge. Men som forskare Ă€r jag mer intresserad av det vi inte förstĂ„r, de beteenden som vi inte Ă€nnu kan förklara men har gissningar kring.
Varför Gotte hÀlsar pÄ mig genom att hÄlla om min hand med munnen, har husse inte en susning om.
Gotte Àr en vÀrmeÀlskande svensk-dansk gÄrdshund som varje natt sover under mattes tÀcke och manipulerar husse genom att vicka med huvudet.
Per Jensen Àr professor i etologi vid Linköpings universitet. Han leder en forskargrupp, som Àr inriktad pÄ att förstÄ domesticeringens effekter pÄ djurs beteende, och de genetiska mekanismerna bakom förÀndringarna. I fokus stÄr hundar och höns.
Han har skrivit flera böcker och nu Ànnu en, "Hundens hemligheter". För det finns fortfarande beteenden hos vÀrldens vanligaste husdjur som forskarvÀrlden river sig i skallen över.
Han nÀmner tre sÄdana exempel, som han sjÀlv har gissningar om.
"Det finns gott om sjÀlvsÀkra svar inom hundvÀrlden. Det vore trevlig med lite mer ödmjukhet inför det vi inte riktigt begriper."
⹠Hunden lÀgger huvudet pÄ sned och vickar pÄ det medan du pratar med den.
â Det Ă€r ett insmickrande beteende som jag tror att mĂ€nniskan har uppmuntrat genom att avla vidare pĂ„ benĂ€genheten. Vickandet utstrĂ„lar ett vĂ€nliga beteende som nog kan manipulera oss en del. Vi tycker ju att det Ă€r sĂ„ gulligt.
⹠Hundar Àter bajs, allra helst mÀnniskobajs.
â MĂ€nniskan har levt med hund i 15 000 Ă„r. En lite rolig teori Ă€r att de i början anvĂ€ndes som renhĂ„llningshundar i de förindustriella samhĂ€llena. Hundarna Ă„t upp bĂ„de mĂ€nskliga och andra fekalier, vilket man avlade vidare pĂ„. De fick i sig lite nĂ€ring och mĂ€nniskorna fick det rent och snyggt kring grottan. Win-win.
âą Hunden attackerar dammsugaren.
â En vild gissning Ă€r att den hör och blir irriterad pĂ„ ett högfrekvent ultraljud frĂ„n dammsugarens munstycke, ett ljud vĂ„ra mĂ€nskliga öron inte förmĂ„r uppfatta.
"Hundens Hemligheter" Àr för dig som inte letar enkla svar utan vill grunna pÄ varför din hund gör som den gör.
Andra typiska hundbeteenden har forskarvÀrlden full koll pÄ.
⹠Att hunden lyfter pÄ benet nÀr den kissar Àr för att revirmarkeringen ska komma sÄ högt upp pÄ ett trÀd eller en stolpe som möjligt. Det ökar chansen för att en annan individ fÄr den i noshöjd. Hunden vill sÀga "jag finns och sÄ hÀr stor Àr jag".
â Vi vet att hundar har begrepp om sin egen kroppsstorlek, men kanske inte vad det innebĂ€r, sĂ€ger Per och ler.
⹠Hundar hittar för det mesta hem nÀr de har kommit bort.
â Det hĂ€r Ă€r ganska nyupptĂ€ckt, men handlar om att hunden kĂ€nner av bĂ„de vĂ€derstrecken och jordens magnetfĂ€lt.
⹠Slickandet i ansiktet. Ja det Àr som sagt ett arv efter förfadern vargen och ett sÀtt att visa sin tillgivenhet och sina goda avsikter.
Hundar och höns och varför de gör som de gör Àr Per Jensens stora passion.
Nog Àr det sÄ att smÄ hundar kommer undan med beteenden som stora hundar inte gör?
â Ja. Det skulle inte gĂ„ att ha en riktigt stor hund som beter sig som en del smĂ„. Det skulle bli helt ohanterligt. DĂ€rför har mĂ€nniskan vad gĂ€ller stora raser avlat pĂ„ ett annat lugn Ă€n vad man kan se hos smĂ„ raser.
SmÄ hundar skÀller sÄ förfÀrligt . . .
â DĂ€r mĂ„ste jag ta dem i försvar! Det Ă€r rasbetingat, men i 15 000 Ă„r har en viktig uppgift för hunden varit att vakta och skĂ€llandet har uppmuntrats. Det Ă€r först de senaste 60â70 Ă„ren som de inte lĂ€ngre fĂ„r göra det. SĂ„ jag tycker det Ă€r lite hĂ„rt att efter sĂ„ lĂ„ng tid av premiering skĂ€lla för att de skĂ€ller.
Det brukar sÀgas att en hund blir lika glad, oavsett om man varit borta i tre veckor eller i en kvart.
â Det stĂ€mmer inte. Hundar har en alldeles utmĂ€rkt tidsuppfattning och vet nĂ€r du normalt kommer frĂ„n jobbet, nĂ€r det Ă€r dags för mat etc.
"Att hundar sÄ gÀrna vill slicka dig i ansiktet Àr ett arv frÄn urfadern vargen och betyder "hej, jag gillar dig!"
Ăr det fel att förmĂ€nskliga hunden?
â Ja, om man felförmĂ€nskligar den. Vi ska göra det med deras kĂ€nsloliv, men inte med deras moral och avsikter. Jag brukar sĂ€ga att hundar fĂ„r MVG i psykologi, men underkĂ€nt i fysik. PĂ„ ett sĂ€tt Ă€r de dumma, eller Ă„tminstone usla pĂ„ omvĂ€rldsförstĂ„else.
Ta ett exempel!
â Vi kan tycka att det Ă€r sjĂ€lvklart att förstĂ„ att man kan anvĂ€nda en pinne för att fĂ„ fram leksaken under soffan eller att inte gĂ„ pĂ„ fel sida om en stolpe sĂ„ att kopplet inte trasslar till sig, men sĂ„dant förstĂ„r inte en hund.
Men exempelvis ledarhundar Àr ju supersmarta.
â Jo, men det tar ju tre Ă„r att lĂ€ra upp dem! Det illustrerar hur svĂ„rt det Ă€r att fĂ„ dem att fatta fysikaliska saker som att den synskadade kan snubbla pĂ„ trottoarkanter och sĂ„dant. Hundars specialitet Ă€r att lĂ€sa av oss mĂ€nniskor och tolka signaler vi sjĂ€lva inte Ă€r medvetna om att vi sĂ€nder ut. De Ă€r specialister pĂ„ psykologi och fantastiska pĂ„ empati.
NÀmn en fÀrdighet vi Ànnu inte begriper.
â Epilepsihundar! De kan varna sina Ă€gare 60 minuter innan ett anfall intrĂ€der. Men ingen neurolog kan Ă€nnu förklara vilka signaler det Ă€r hunden uppfattar frĂ„n sin Ă€gare. Ăr det en doft, en icke mĂ€tbar temperaturhöjning? Ingen vet.
Allt handlar om Àgaren, kan det heta nÀr en sÄ kallad kamphund gÄr till attack.
â Det Ă€r bĂ„de rĂ€tt och fel. En kamphund kan i rĂ€tta hĂ€nder vara underbar, men den har en genetisk benĂ€genhet att ha nĂ€ra till aggression, ett beteende som mĂ€nniskan medvetet förstĂ€rkt vid avel. NĂ€r en "vanlig" hund blir irriterad kan en kamphund bli aggressiv.
Hur korsades mÀnniskans vÀg med vargens, tror du?
â Vargen sökte sig till oss eftersom den insĂ„g att den kunde ha nytta av oss, genom visst skydd och matrester. Om den lĂ€ste av mĂ€nniskan rĂ€tt ledde det till en trevlig stĂ€mning. DĂ€rmed utvecklades en livsnödvĂ€ndig förmĂ„ga.
Vilka vÀnder du dig till med boken?
â Till hundĂ€gare som Ă€r intresserade av att grunna kring sin hunds beteenden. Till dem som inte krĂ€ver enkla svar, för det finns inte. HundvĂ€rlden Ă€r full av sjĂ€lvsĂ€kra svar. Som forskare vill jag bidra med lĂ€ngre resonemang och lite mer ödmjukhet.
Till sist. Hur lydig vill du ha Gotte?
â Inte sĂ„ vĂ€rst lydig. Min passion Ă€r ju beteendeforskning och dĂ„ Ă€r det roligt att se vad djuren sjĂ€lva hittar pĂ„, dĂ€rför har jag nog en ganska hög toleransnivĂ„. VĂ€ldigt hög om du frĂ„gar mina barn.
â Det Ă€r bara roligt att bli överlistad, som nĂ€r Gotte snor mat nĂ€r jag vĂ€nder ryggen till.