I början av Ă„ret beslutade hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsnĂ€mnden att vĂ„rdval ska införas inom gynekologiomrĂ„det. Det innebĂ€r att privata aktörer dĂ€rmed fĂ„r möjlighet att, utöver Region Ăstergötlands egna kvinnokliniker, etablera mottagningar i lĂ€net.
â Huvudsyftet Ă€r att stĂ€rka kvinnornas egenmakt inom vĂ„rden. Det hĂ€r Ă€r en sjukvĂ„rd som Ă€r vĂ€ldigt intim för mĂ„nga kvinnor. Det hĂ€r har ocksĂ„ varit ett vĂ„rdomrĂ„de dĂ€r kvinnoklinikerna har ansett att det Ă€r ett primĂ€rvĂ„rdsuppdrag medan vĂ„rdcentralerna i stor utstrĂ€ckning inte riktigt har velat göra den. Det har vi stretat med i ganska mĂ„nga Ă„r, sĂ€ger nĂ€mndens ordförande Fredrik Sjöstrand (M).
â MĂ„let Ă€r ocksĂ„ att tillgĂ€ngligheten ska öka och att vi fĂ„r vĂ„rdgivare som Ă€r genuint intresserade av att ta emot den hĂ€r patientgruppen, fortsĂ€tter han.
PĂ„ mĂ„ndagen beslutade hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsnĂ€mnden om de regler som ska gĂ€lla kring det nya vĂ„rdvalet â bland annat hur auktoriseringen av nya privata aktörer ska gĂ„ till. I beslutsunderlagen fanns ocksĂ„ en risk- och konsekvensanalys. Analysen, som Ă€r utförd i regionens regi, konstaterar bland annat att det finns risk för ökade kostnader, en utarmning av kompetens frĂ„n Region Ăstergötland till privata aktörer och en otydlig ansvarsfördelning.
â Det Ă€r ofta de hĂ€r standardargumenten som kommer vid alla typer av vĂ„rdval. Men nĂ€r vi har jobbat fram reglerna har vi givetvis tittat pĂ„ alla risker och tagit hĂ€nsyn till dem. Det finns ocksĂ„ andra regioner som har infört den hĂ€r typen av vĂ„rdval som vi har tagit inspiration av, sĂ€ger Fredrik Sjöstrand.
Den totala budgeten, för sĂ„vĂ€l regionens kvinnokliniker som de privata mottagningarna, kommer att vara 37 miljoner kronor â lika mycket som kvinnoklinikerna har till förfogande i dag. Alla mottagningar kommer mĂ„nadsvis att fĂ„ ersĂ€ttning för besök och insatser, men hĂ€r finns ett maxtak. ErsĂ€ttningen för alla besök och insatser som överstiger taket reduceras med 90 procent.
â Taket sĂ€tter en spĂ€rr för hur mycket kostnaderna kan löpa ivĂ€g. Men om det dyker upp en efterfrĂ„gan och ett behov som vi tidigare inte har sett mĂ„ste vi i det framtida budgetarbetet ta en diskussion om taket Ă€r för snĂ€vt satt, sĂ€ger Fredrik Sjöstrand.
FrÄn och med mÄndagens beslut kan privata aktörer ansöka om auktorisering. Efter det kan aktörerna som tidigast öppna sina verksamheter den 1 mars 2024.
OppositionsrÄdet Lena Micko (S) Àr kritisk till förÀndringen.
â Vi ser att det kommer att splittra upp kvinnosjukvĂ„rden och risk- och konsekvensanalysen ger svart pĂ„ vitt att det kommer att bli ett problem. Det mĂ„ste man ta till sig. DĂ„ kan man inte vara ideologiskt blind och sĂ€ga att det hĂ€r ska införas oavsett konsekvenser. Man sĂ€ger ocksĂ„ att ekonomin Ă€r en riskfaktor â och det i en tid dĂ„ regionen har det ekonomiskt vĂ€ldigt tufft, sĂ€ger hon.
Hon menar ocksÄ att det finns en "stor risk" för att nya aktörer inom vÄrdvalet endast vill ta emot "enklare patienter".
â Det gör att man trĂ€nger undan de patienter som har störst behov. Det visar erfarenheter frĂ„n utvĂ€rderingen av vĂ„rdvalet i andra regioner, sĂ€ger Lena Micko.
Men kan inte reglerna, i den nya "regelboken", tÀcka upp för riskerna?
â Nej, de gör inte det. Man pratar bara om uppföljning och att vi behöver bli bĂ€ttre pĂ„ HR-arbete.