Har du någon gång satt grepen i jorden under en potatisplanta, vickat upp den och sett potatisen titta upp ur myllan? Har du känt doften av jord medan du plockat åt dig knölarna? Det är som ett under.
Potäterna är fulla av livgivande näringsämnen. De är lättodlade, lättlagrade och lättlagade. Så många hungriga magar potatisen mättat under loppet av de trehundra år den funnits i var mans hand i vårt land.
Fram till för knappt ett sekel sedan var den vår matkulturs okrönte kung men sedan andra hälften av 90-talet har den fått ta en del stryk, vårt lilla jordpära.
Först kom de italienska arbetskraftsinvandrarna med pasta och pizza som vi raskt införlivade i vår matkultur.
Så fick den inhemska produktionen av mat konkurrens av producenter från alla jordens hörn. Affärernas diskar fylldes allt eftersom med frukt och grönt året runt.
Livsmedelsindustrins framväxt innebar tillgång till allt mer konserverad, halvfabricerad och fryst mat som ersatte råvaran.
Från att ha tuggat i oss 100 kilo färsk potatis om året på 50-talet, är vi nu nere i ungefär 45. Tillsammans med pasta och ris har potatis trots detta förblivit vår främsta basföda.
Dieter svartlistade potatisen
Men så i början av 2000-talet kom dieter som Atkins, GI och LCHF. Potatisen utmålades av dess förespråkare som stärkelsebomb och svartlistades. Efterfrågan sjönk något lite till och slog kanske i botten 2010 då vi bara åt 43 kilo per person och år.
Dieterna har fått stor plats i media, men inte lika stort genomslag i medelsvenskens mathållning. Möjligen har de inneburit att några frälsta ratar potatis lite oftare. Men i snitt äter vi istället mer ris och pasta, som är lika svartlistade som potatis i de kolhydratsnåla dieterna.
– Potatisen har med diettrenderna fått oförtjänt dåligt rykte, menar Anette Jansson, dietist på Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket, om än ofta kritiserat och ifrågasatt, baserar sina kostråd på forskning. Där har man därför aldrig varit bekymrad för att vi äter för mycket färsk potatis. Problemet för folkhälsan är istället att vi får i oss alldeles för mycket mat och på tok för mycket halvfabrikat, läsk, choklad, pizza, efterrätter, godis och chips. Därför och inte för att vi äter potatis, ökar övervikt och fetma.
Tallriksmodellen håller än
Anette Jansson leder arbetet med att vidareutveckla tallriksmodellen som väglett oss i hur vi ska fylla vår tallrik med näringsämnen sedan snart 40 år tillbaka. Ibland har det arbetet framställts som att tallriksmodellen har skrotats, men så är det inte.
– Vi står inför ett pedagogiskt problem. Tallriksmodellen i sin nuvarande form fungerar bra för medelmänniskan, men vi vill sätta fokus på kvalitet istället för kvantitet. Vi vill till exempel att man väljer fullkornsvarianten av pasta, färsk potatis istället för pommes. Vi vill att man behåller proportionerna, men anpassar mängden. Vi kommer dessutom att presentera flera olika tallrikar så att man kan välja den som motsvarar individens behov av energi.
Potatisen har sin givna plats på tallriken. Potatis är bra mat, säger Annette Jansson som själv äter potatis flera gånger i veckan. Folkhälsoproblemet är inte potatisen, utan återigen det faktum att vi får i oss mer energi än vad vi gör av med. Antingen genom att vi äter för mycket om än hälsosam mat, eller att vi, som statistiken visar, generellt får i oss alldeles för mycket av det som bara innehåller energi och inget annat, som läsk till exempel. Svensken hinkar i snitt i sig mellan 80 och 90 liter om året.
De tre huvudsakliga födoämnesgrupperna på tallriksmodellen är lika gångbara än i dag. De ger oss protein (kött, fisk, bönor), energi (potatis, pasta, ris) samt vitaminer och mineraler (grönsaker, frukt och rotfrukter). Men den som till vardags gör av med lite energi, rör sig lite, ska kunna välja en tallriksmodell där energi-delen får mindre plats berättar hon.
Det pedagogiska problemet som livsmedelsverket står inför kan illustreras med vårt förhållande till potatisen. Enligt Jordbruksverkets statistik får vi i oss ungefär lika mycket matpotatis idag som för 40 år sedan. Men medan vi kokar, steker och ugnsbakar hälften så mycket potatis själva jämfört med vad vi gjorde på 60-talet har vi tiodubblat konsumtionen av förädlade produkter som exempelvis chips, fryst pytt i panna och pommes frites under samma tids-period. Vi äter nästan 40 kilo processad potatis om året. Det främjar inte hälsan. I halvfabrikaten har mycket av potatisens tillgångar försvunnit och ersatts av osunt fett.
Livsmedelsverket rekommenderar matlagning från grunden med val av fiberrik råvara (fullkorn, potatis), lagom mycket protein (vi äter för mycket kött) och rikligt med grönsaker och rotfrukter samt val av rätt sorts fett vid tillagning.
Vi förflyttar oss ut i myllan igen. Utanför Ödeshög med Omberg som fond ligger Råby gård. Där pillade Hans Danielsson upp färskpotatis ur jorden redan den första helgen i juni. Skörden hamnade visserligen på det egna middagsbordet, men vi vanliga konsumenter ska kunna få tag på östgötsk färskpotatis till midsommar försäkrar han.
Om vi inte hittar östgötsk lär det finnas från Skåne. Vår och sommar kommer två veckor tidigare där.
– De som tar fram färskpotatis i Östergötland säljer den främst i gårdsbutiker, konkurrensen från Skåne är för stor, säger Hans Danielsson.
Tillsammans med Skåne, Västra Götaland och Halland producerar Östergötland 75 procent av all matpotatis i landet och svenska potatisodlare dominerar marknaden totalt. 90 procent av den färska potatisen (till skillnad från den processade) vi köper är svensk.
Färsk potatis flyttar man inte långt på, den gillar inte att transporteras utan är en genuin färskvara. Det gör den också miljövänlig.
Däremot är processad potatis (som fryst pommes till exempel) till en tredjedel importerad från andra länder. Den kan transporteras från land till land, från en kontinent till en annan.
Att potatis konsumeras där den produceras, att den är rik på näring och att man kan odla potatis nästan var som helst, gör att Förenta nationerna utsåg 2008 till potatisåret. Syftet var och är att stimulera odling av potatis i utvecklingsländer.
Potatisodling ökar i öst
Även om vi i västvärlden tycker oss kunna rata potatis till förmån för dieter som bygger på mat som tär på vår jord, som kött och feta ostar, kommer potatisen alltså att fortsätta sitt segertåg över jorden och mätta hungriga magar på andra kontinenter. I Asien och Afrika ökar odlingen av potatis år från år. Medan skörden av potatis minskat med 50 procent i Sverige sedan 1970 har den ökat med 350 i Kina och Sydafrika under samma tid.
I Sverige lär vi nog aldrig sätta i oss så mycket potatis som vi gjorde förr. Det behövs inte, vi svälter inte och vi slipper hårt kroppsarbete. Vi behöver helt enkelt inte äta så mycket längre. Men vi behöver inte avstå potatis, inte enligt livsmedelsverket och inom dietvärlden har potatisen fått en renässans.
GI-trenden är på väg ut och ersätts av nya diettrender som GB (se fakta), glutenfritt och de små portionernas diet.
Diettrender kommer och går, men kärleken till potatis ser ut att bestå.