Svårt döma för överträdelse

– Det är ju pyttelite med tanke på hur många hotade kvinnor vi träffar, säger Katinka Ingves på Kvinnojouren i Linköping.

Hon får uppbackning av Peter Sundström, före detta rådman i Linköping.

– Det förvånar mig att det inte är fler, säger han.

Enligt den pensionerade domaren är det dessutom anmärkningsvärt att samtliga domar är fällande, det kan tyda på att åklagarna har varit för försiktiga. Peter Sundström ser ett tänkbart problem med de få domarna. Det är om åklagarna väljer att inte väcka åtal när överträdelsen är det enda brottet. Åtal som Katinka Ingves menar är ytterst sällsynta.

– Om man inte ser till att döma folk för brott de begår blir lagstiftningen verkningslös. Så kan det inte få vara. Då kan man misstänka att åklagarna inte bryr sig, säger Peter Sundström.

Tillsammans står de elva personerna för ungefär en femtedel av länets överträdelser.

Corren har gått igenom de nio domarna respektive de två åtal som återstår. Slutsatsen är tydlig: nästan bara de som erkänner åtalas och döms. Sammantaget har sex personer erkänt brottet, ytterligare fyra har erkänt att de har haft kontakt.

I Linköping har fyra av de fem dömda erkänt. Den femte fångades på en övervakningsfilm i full färd med att trakassera sin ex-sambo på en buss.

I Norrköping dömdes fyra män, varav två har erkänt. De andra två medger att de visserligen har tagit kontakt, men menar att det har varit berättigat respektive ömsesidigt.

Helene Gestrin är åklagare och relationsvåldsspecialist i Linköping.

Slipper personer straff som nekar till att ha överträtt ett kontaktförbud?

– Nej, men man erkänner i större utsträckning när man är överbevisad. Ofta finns det stödbevisning som till exempel sms och då ökar möjligheten att den misstänkte erkänner, säger Helene Gestrin.

Torsten Angervåg, chefsåklagare i Norrköping, instämmer.

– I många fall av överträdelse går det inte att komma undan för att personen har lämnat så tydliga spår. Det är ingen idé att neka, säger Torsten Angervåg.

Att de flesta överträdelser aldrig går till åtal i Linköping beror enligt Helene Gestrin på flera saker. Om det är många överträdelser i samma ärende, väcks inte alltid åtal för alla. Dessutom är ringa överträdelser inte straffbara. Det kan också vara svårt att bevisa att en kontakt har varit brottslig.

– Det finns en liten lucka i lagen som säger att det i vissa fall kan finnas ursäktliga kontakter om man till exempel har barn tillsammans, säger Helene Gestrin.

Katinka Ingves på kvinnojouren bekräftar problemet.

– Om mannen börjar med att nämna barnen kan han nästan säga vad som helst sen och det här vet männen om, säger hon.

Även Helene Gestrin håller med om att enbart fällande domar brukar vara en varningssignal, men eftersom antalet domar i Linköping är så få går det inte att dra några sådana slutsatser, menar hon.

Corren har gått igenom statistik från Åklagarmyndigheten och upptäckt att andelen överträdelser som går till åtal varierar kraftigt i landet. I Linköping var det ungefär var tredje förra året, i Norrköping var tionde. Ytterligheterna är Eskilstuna där nästan alla överträdelser ledde till åtal och Göteborg med knappt någon.

– Det är aldrig bra när det uppstår geografiska olikheter, så ska det inte vara, säger tidigare rådman Peter Sundström.

Torsten Angervåg ser dock tre förklaringar till den låga andelen åtal av överträdelser just i Norrköping. Den första är att åklagarkammaren hade flera fall av stalking förra året, ett brott som överträdelse av kontaktförbud kan ingå i. Den andra förklaringen är att åklagarna i Norrköping ofta väljer att väcka åtal för de grövre brotten, som till exempel misshandel eller olaga hot, och därför släpper den "lättare" åtalspunkten. Den tredje är fallet med den läkare som bland annat trakasserade myndighetspersoner i Norrköping förra året. På grund av hot mot åklagarkammaren väcktes till sist åtalet i Nyköping, vilket har påverkat siffrorna.

Att rättsväsendet inte skulle ta relationsvåld på allvar är fel, enligt Torsten Angervåg.

– Däremot vill ingen ha ett rättssystem där någon blir dömd bara för att någon annan säger att ett brott har begåtts. I relationsbrott är det ofta ord mot ord, så det gäller att hitta stödbevisning tidigt, säger chefsåklagaren.

Han menar att Norrköpings åklagarkammare inte drar sig för att ta in den som till exempel överträder ett kontaktförbud. I synnerhet inte efter en fysisk kontakt.

Ändå är det flera som sällar sig till den kritiska skaran, bland annat Daniela Lind som är brottsoffersamordnare på Brottsofferjouren i Linköping. Hon berättar om en kvinna vars kontaktbesök överträddes "säkert 30 gånger".

– Det hände ingenting. Han blev inte ens inplockad till förhör, säger hon.

Polisen Peter Viveland, kontaktperson till förföljda personer i Linköping, håller delvis med. Han berättar att han har "blivit van" vid att det inte händer särskilt mycket när förbuden inte respekteras.

– Det ger fel signaler, det borde i princip räcka med en överträdelse för att det ska bli en åtgärd, säger han.